Nordisk bygg- och anläggningsmarknad

Global ekonomisk tillväxt

Den internationella konjunkturen fortsatte att förstärkas under 2017. Den politiska oro som präglade inledningen av 2017 avtog efter Frankrikes val i maj och efter att de populistiska och protektionistiska strömningarna inte fick det starka fäste i Europas politik som befarades. Det kom även in positiv ekonomisk statistik för Eurozonen som visade en tydlig uppväxling av BNP-tillväxten och fortsatt fallande arbetslöshet. Tillväxten i Europa väntas fortsätta även 2018 och 2019 tack vare en tillväxt för hela världsekonomin. Tillväxten i USA är hög och väntas öka ytterligare i år efter att Republikanerna fått i genom sitt förslag på skattepaket. Inflationstendenserna är fortsatt svaga i Euroområdet medan de varit tydliga i USA. Federal Reserve väntas fortsätta att höja räntan och även Europeiska Centralbankens politik strävar mot en normalisering genom minskade stödköp av obligationer. Trots en totalt sett ljus bild finns det en tilltagande oro för både aktiemarknaderna och inflationens utveckling.

Konjunkturläget i de nordiska länderna

Sverige

Sveriges tillväxt fortsatte under 2017, emellertid i en lägre takt än 2016. Den internationella tillväxten har inneburit att svensk exportindustri blivit en allt viktigare motor i ekonomin och denna har även gynnats av den svaga kronan. Produktionsutvecklingen i näringslivet visade fortsatt positiv utveckling för både industri och tjänstebranscher. Inom industrin är kapacitetsutnyttjandet tillbaka på de nivåer som gällde före 2008, vilket har lett till ökade investeringsbehov. De låga räntorna, de växande tillgångsvärdena på börsen och den stigande sysselsättningen har gynnat hushållens konsumtion. Risken finns nu för en ökad oro gällande både aktie­marknaderna och de svenska bostads­priserna. Totalt sett väntas en BNP-tillväxt för 2018 på omkring samma nivå som 2017 med något avtagande ökningstakt för både hus­hållens konsumtion som för bruttoinvesteringar. Industrins produktion ser dock ut att ta ytterligare fart.

Norge

Den ekonomiska tillväxten växlade upp under 2017 främst tack vare en ökad privat konsumtion och tilltagande bruttoinvesteringar. Arbetslösheten föll tillbaka och exporten tog fart, stimulerad av en tilltagande internationell efterfrågan. Inflationen avtog, vilket var gynnsamt för hushållens konsumtionsutrymme och trots de fallande bostadspriserna har hushållen visat stigande förtroende för ekonomin. Man kan vänta sig en fortsatt ökning av exporten och industrins investeringar till följd av den globala ekonomiska tillväxten. Den tidigare hårt drabbade oljesektorn började återhämta sig under 2017 genom förbättrad lönsamhet och stigande kassaflöden och detta bör medföra att investeringarna i sektorn nu åter vänder upp.

Finland

Den finska ekonomin visade styrka under 2017 med en BNP tillväxt som väntas ha överstigit tre procent. Bakom tillfrisknandet i ekonomin ligger dels de genomförda produktivitetsförbättringarna, som bl a inbegriper frysta löner, utökad årsarbetstid och minskade offentliga utgifter, dels global och inhemsk efterfrågeökning. En ökad aktivitet i finsk industri har lett till kraftigt ökade investeringar och exporten tog ett stort kliv framåt. Den privata konsumtionen växlade också upp, dock bara marginellt på grund av att svaga löneökningar håller tillbaka konsumtionen trots att konsumentförtroendet är högt. Många indikatorer pekar på en fortsatt positiv utveckling under 2018 och 2019. Men eftersom hushållens konsumtionsutrymme är fortsatt begränsat krävs det att omvärldsutvecklingen fortsätter vara gynnsam mot den finska exporten.

Utplaning från höga nivåer i Sverige

Efter flera år av kraftigt stigande bostadspriser har en viss osäkerhet uppstått på bostadsmarknaden under 2017. Dels finns en viss oro för stigande räntenivåer, dels innebär de utökade amorteringskraven att köpkraften dämpas i en del av marknaden. De senaste två årens nyproduktion av lägenheter i flerbostadshus har också inneburit ett överutbud på vissa delmarknader och längre försäljningstider. Hösten 2017 avslutades med fallande bostadspriser och en inbromsning av bostadsbyggandet. Totalt husbyggande avtog som väntat från höga tillväxttal och steg endast med några få procent. Om bostadsbyggandet tappar fart är det däremot fortsatt hög aktivitet i det privata och offentliga lokalbyggandet och särskilt industribyggandet har fått ett uppsving efter de senaste årens svaga utveckling. Mycket tyder på att den samlade husbyggnadsaktiviteten utvecklas horisontellt 2018. Anläggningsbyggandet utvecklades avsevärt bättre än det övriga husbyggandet tack vare de privata investeringarna. Tillväxten väntas fortsätta i år, men i något lägre takt.

Horisontell utveckling av husbyggandet i Norge

I Norge låg den samlade volymen av husbyggnadsinvesteringar 2017 kvar på ungefär samma nivå som året innan. De offentliga investeringarna och nybyggandet av flerbostadshus var de enda sektorer som visade tillväxt medan småhusbyggandet minskade och industrins investeringar föll tillbaka från förra årets kraftiga uppgång. Totalt sett väntas volymen husbyggnad vara kvar på 2017 års nivå under 2018 och 2019. Anläggningsbyggandet hade å andra sidan en gynnsam utveckling 2017 och den positiva trenden spås fortsätta även 2018.

Strama finanser i Finland hämmar offentliga investeringar

Trots det positiva stämningsläget i ekonomin blev husbyggnadsinvesteringarna 2017 något svagare än 2016. Både de privata och offentliga lokalinvesteringarna tappade fart förra året, vilket innebar en negativ rekyl på 2016 års starka uppgångar. Utvecklingen var dock väntad och utfallet innebar att byggvolymerna föll tillbaka mot 2016 års nivåer. Bostadsbyggandet växte däremot under 2017 och särskilt starkt gick nyproduktionen av flerbostadshus. För 2018 förväntas en ökning för både bostäder och lokaler. Anläggningsbyggandet visade en svagt positiv trend under förra året och prognosen indikerar i princip nolltillväxt 2018. Det är Finlands strama finanspolitik som håller tillbaka de offentliga investeringarna.

Mer hållbart byggande

Samtidigt som vi blir allt mer medvetna om de utmaningar vi står inför gällande vår miljö och de effekter som klimatförändringarna för med sig, sker det en omvälvande teknisk transformation av vårt samhälle, som kommer att inverka på vårt sätt att leva. Detta är två starka krafter som kommer att påverka vårt sätt att arbeta, handla, transportera oss och inte minst hur vi bygger och använder våra lokaler och bostäder. Man kan peka på många konsekvenser. Städerna blir grönare, miljövänliga transporter prioriteras i stadsplaneringen, våra bostäder kan få sina egna kretslopp och samtidigt byggas som noll- eller plusenergihus där allt större ytor används för grönska, odling eller alstring av solenergi. Den cirkulära ekonomin får allt starkare fäste hos den yngre generationen. Ramverken för hur vi bygger vår infrastruktur och planerar våra städer kommer att förändras till följd av lagar, värderingar eller teknikutveckling i branscher utanför den traditionella bygg- och fastighetsbranschen.

Andra större aktörer

Även om den nordiska byggmarknaden till stor del består av många mindre företag som agerar i hård konkurrens och på lokala marknader, finns det ett mindre antal mycket stora och rikstäckande aktörer. Flera av dem agerar också mer eller mindre på hela den nordiska marknaden. Inom husbyggnad är de största aktörerna Peab, Skanska, NCC och Veidekke. Därutöver finns också norska AF, BetonmastHaere, Obos samt finska Kesko och YIT.

När det gäller anläggning, järnvägs- och vägbyggande kan man nämna Peab, Skanska, Veidekke, norska AF, NCC, Svevia och NRC. I större projekt är det också en betydande konkurrens från utomnordiska bolag såsom Implenia, Zublin/Strabag, OHL samt ett flertal italienska och spanska aktörer.

Källa till text och grafik: Industrifakta

Investeringar
2013-2018

Bostadsinvesteringar
Påbörjade byggprojekt
P=Prognos
Övriga husbyggnadsinvesteringar
Påbörjade byggprojekt
P=Prognos
Anläggningsinvesteringar
Löpande investeringar
P=Prognos