Marknad och omvärld

Pandemin präglade 2020

När covid-19 slog till i början av 2020 drabbades världen av ett virus som tvingade land efter land att stänga ner samhällen och verksamheter. Utöver de personliga tragedier som följer i pandemins spår har slaget varit hårt för samhällsstrukturer och ekonomier. De negativa ekonomiska effekterna har varit dramatiska och drabbat sektorer som besöksnäringen, nöjesindustrin, kultursektorn och den fysiska handeln. De ekonomiska stimulanserna från regeringar runt om i världen har emellertid varit snabba och resoluta, vilket mildrat de ekonomiska skadorna, men samtidigt byggt upp offentliga skulder som måste hanteras i framtiden. Efter en ekonomisk återhämtning under det tredje kvartalet ledde en andra smittspridningsvåg till oro för att den positiva utvecklingen skulle fördröjas. Världsekonomin som helhet väntas ha minskat med omkring 3,7 procent 2020. Prognosen för tillväxten 2021 indikerar en ökning med 5 procent. För Euroområdet har fallet 2020 varit kraftigare och risken finns att återhämtningen dessutom blir mer utdragen. Utöver pandemin dominerade också presidentvalet i USA nyhetsflödet. Det har inneburit att mycket fokus har varit på nuläget eftersom förutsättningarna för det kommande året varit osäkra, såväl politiskt och ekonomiskt som när det gäller hälsoläget. Med utgången av det amerikanska valet och därmed förändrade majoriteter förväntas den internationella politiska osäkerheten och både handels- och miljöpolitik i stort återgå till de förutsättningar som rådde tidigare.

Världen är i ständig förändring och det finns megatrender som påverkar utvecklingen i våra samhällen. De nordiska länderna har åtagit sig att följa Agenda 2030 med dess 17 globala mål för hållbar utveckling. Flera av dessa mål påverkar agerandet på nationell nivå och när det kommer till hur vi utvecklar våra samhällen framöver. Bland målen finns miljömässigt och socialt hållbara städer, trygga samhällen, energi- och klimatfrågan, ekologisk mångfald, hållbar konsumtion samt innovativ och hållbar industri. Det är frågor som ger mycket av ramarna för samhällsutvecklingen och gör bygg- och anläggningsbranschen till viktig aktör. Klimatutmaningen innebär såväl att bygga miljöer som kan hantera klimatförändringar som att aktivt anpassa och forma det som byggs för att minska effekterna på klimatet och vända den negativa utvecklingen, liksom att bidra till att stödja processen mot framtidens hållbara och smarta städer.

En annan genomgripande megatrend är hur vi påverkas av och kan använda digitaliseringen. Covid-19 har varit katalysatorn som inneburit att vi snabbt anpassat oss till nya normer för hur vi använder den digitala tekniken i vardagen – när vi handlar, hur vi arbetar, hur vi reser och hur vi utformar boende och lokaler. Framtiden kom snabbt 2020.

Konjunkturläget i Sverige

Sveriges ekonomi började repa sig under andra och tredje kvartalet 2020 efter nedgången till följd av covid-19. Svagt positiva signaler presenterades från tillverkningsindustrin och detaljhandeln, medan tjänstesektorn var fortsatt pessimistisk. Återhämtningen kan komma att ske gradvis och fördröjas av en återhållsam tillväxt i stora delar av tjänstesektorn, vilket permanentar arbetslösheten på en hög nivå och dämpar den privata konsumtionen. Tilltagande smittspridning kan fördröja den fortsatta återhämtningen och dämpa en positiv rekyl för exporten under 2021. Växande offentliga investeringar och en stark bostadsmarknad dämpar samtidigt den ekonomiska nedgången och bidrar till att lyfta humöret hos hushållen.

Tudelad byggmarknad i Sverige

Utvecklingen på den svenska byggmarknaden var en spegling av såväl konjunkturavmattningen som offentliga stimulanser. Efter tre år av fallande investeringar steg de påbörjade husbyggnadsinvesteringarna något under 2020. Den kraftiga konjunkturavmattningen som följde i pandemins spår påverkade främst byggandet av småhus och bostadsrätter, samtidigt som investeringsbidraget till hyresrätter och studentbostäder lyfte dessa två sektorer. Inom övrigt husbyggande har det privata lokalbyggandet påverkats negativt av lågkonjunkturen och den minskade omsättningen inom fysisk handel, hotell och delar av tjänstesektorn. Samtidigt lyfte de offentliga husbyggnadsinvesteringarna förra året tack vare behövliga satsningar, växande offentliga anläggningsinvesteringar och medvetna stimulansåtgärder. För 2021 väntas bostadsbyggandet minska något för att sedan vända uppåt 2022. Byggandet av privata lokaler väntas vända uppåt igen 2021 och offentligt byggande samt anläggningsinvesteringar väntas fortsätta öka 2021.

Konjunkturläget i Norge

Återhämtningen i den norska ekonomin har gynnats av en stark hushållsefterfrågan, låga räntor och stigande bostadspriser. En fortsatt virusspridning ökar emellertid osäkerheten och kan fördröja en internationell återhämtning i ekonomin, vilket är negativt för oljeproduktionen och investeringarna inom sektorn. Därutöver innebär hårdare restriktioner i landet att tjänstesektorn påverkas negativt. Arbetslösheten, som steg snabbt under året, väntas falla tillbaka markant redan under 2021. Dessutom finns det resurser för en expansiv finanspolitik. Redan 2020 sjösattes finanspolitiska stödpaket, som skapade möjligheter till kapacitetshöjande investeringar och andra utvecklingsprojekt inom oljeindustrin.

Bostadsbyggandet dämpade uppgången i Norge

Efter en nedgång för det samlade husbyggandet i Norge 2019 rekylerade volymen i positiv riktning 2020. Utvecklingen var emellertid splittrad och det var lokalbyggandet som drev uppgången. Särskilt industrins husbyggande var överraskade starkt, men också inom kontor och handel var tillväxten tydlig. Nyproduktionen av såväl småhus som flerbostadshus minskade under 2020. Den svaga utvecklingen för bostadsbyggandet skedde trots stigande bostadspriser, låga räntor och en gynnsam balans mellan utbud och efterfrågan. Det kan därmed innebära goda förutsättningar för växande bostadsinvesteringar på ett års sikt. Övrigt husbyggande förväntas minska 2021. Prognoserna för anläggningsbyggandet indikerar växande volymer 2021.

Konjunkturläget i Finland

Jämfört med övriga Europa har Finland kommit relativt lindrigt undan covid-19. Exporten har visserligen drabbats, men trots det har industriproduktionen totalt sett klarat sig bra med EU-mått mätt. Ett lyft för elektronikbranschen har motverkat nedgångar inom metall- och skogsindustrin. Industriföretagen redovisar dock en fortsatt oro till följd av minskad orderingång och fortsatt försiktighet i omvärlden. Framåtblickande indikatorer tyder på att en återhämtning kan bromsas av återhållsamma investeringar och växande arbetslöshet. Finland brottas även med vissa strukturella problem som bland annat bottnar i en åldrande befolkning.

Flerbostadshusbyggandet lyfte finsk byggmarknad

De samlade husbyggnadsinvesteringarna ökade något under 2020. Minskade industriinvesteringar dämpade dock uppgången. Flerbostadshusbyggandet återhämtade sig efter nedgången 2019, medan småhusbyggandet utvecklades horisontellt. Bostadspriserna ligger i en stigande trend och om arbetslösheten blir begränsad kan det skapa positiva förutsättningar även under det närmaste året. Inom övrigt husbyggande redovisade privata och offentliga lokaler kraftiga lyft 2020, medan sektorn i övrigt tyngdes av vikande husbyggnadsinvesteringar inom industrin. Byggandet av privata lokaler påverkas i hög grad av hur återhämtningen i den internationella konjunkturen utvecklas. För 2021 väntas bostadsbyggandet minska något för att sedan vända uppåt 2022. Övrigt husbyggande och anläggningsbyggandet visar tendenser att utvecklas horisontellt under 2021.

Källa till text och grafik: Navet AB

Investeringar
2016-2021P*

Bostadsinvesteringar
Påbörjade byggprojekt
*P=Prognos
Övriga husbyggnadsinvesteringar
Påbörjade byggprojekt
P=Prognos
Anläggningsinvesteringar
Löpande investeringar
P=Prognos

Dansk beläggningsmarknad i nivå med 2020

I Danmark är aktivitetsnivån för nybyggnation på statliga vägar fortsatt på en mycket låg nivå, och statens utbud av nya projekt förväntas inte öka igen förrän 2022-2023. Den kommunala marknaden för vägar förväntas dock för 2021 vara på samma stabila nivå som för 2020, både gällande nybyggnation och för underhåll. Asfaltsindustrin förväntar sig att den totala volymen 2021 för asfaltsproduktion och utläggning kommer att vara på ungefär samma nivå som 2020.

Källa: Asfaltindustrien

 

Andra större aktörer

Även om den nordiska byggmarknaden till stor del består av många mindre företag som agerar i hård konkurrens och på lokala marknader, finns det förutom Peab ett mindre antal mycket stora och rikstäckande aktörer. Flera av dem agerar också mer eller mindre på hela den nordiska marknaden. Inom husbyggnad märks Skanska, NCC, norska Veidekke, AF gruppen och Obos samt finska Kesko, SRV och YIT.

När det gäller väg- och järnvägsbyggande kan Skanska, Veidekke, AF-​gruppen, NCC, Svevia och Infranord nämnas.

Inom industriverksamheten är Colas, Rudus, BetongIndustri och Nor-Betong exempel på större aktörer i Norden.