Tuffa miljömål kräver innovation och samverkan

Bygg- och anläggningsbranschen är en av de branscher som har störst miljöpåverkan. Som en av Nordens största aktörer i branschen har Peab därför ett stort klimat- och miljöansvar. Under 2020 identifierade koncernen avgränsningar, nyckeltal och strategiska förbättringsområden för Peabs miljöarbete. Samtidigt genomförde vi en rad konkreta åtgärder i syfte att förflytta verksamheten i linje med våra långsiktiga miljömål.

Klimatneutralitet 2045 kräver innovation

Det första av Peabs tre kon­cer­nö­ver­gri­pan­de mil­jö­mål är att vi ska vara kli­mat­ne­utra­la 2045 (inkl. Scope 1, 2 och 3). 2020 hade vi som delmål att minst halvera den egna verksamhetens utsläpp av växthusgaser (Scope 1 och 2) till 2030. Från 2021 har delmålet för 2030 skärpts och också utvidgats till att omfatta köpta produkter och tjänster (Scope 3), läs mer.

Peab står också bakom branschens Färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Produktionskedjan i byggbranschen står för en betydande del av samhällets koldioxidutsläpp. I Peabs egen verksamhet ge­ne­re­ras dessa främst av de fos­si­la bräns­len som an­vänds av trans­port­for­don och ent­re­pre­nad­ma­ski­ner, vid upp­värm­ning av ar­bets­plat­ser och till­verk­ning av pro­duk­ter. Vilka material och produkter vi väljer, hur vi hanterar avfall och hur vi transporterar gods är exempel på aktiviteter där miljöpåverkan uppstår utanför vår egen verksamhet men där de beslut vi fattar får stor påverkan. Vi vill därför ta ansvar för att minska klimatpåverkan i hela värdekedjan och utifrån ett livscykelperspektiv samt söka innovativa sätt att bedriva vår verksamhet. Vi arbetar med energieffektiviserande åtgärder och med att fasa ut och er­sät­ta fos­si­l energi med för­ny­ba­r. I Sverige pågår till exempel elektrifiering av flera täkter.

2030

År 2030 ska vi ha fasat ut miljö- och hälsofarliga
produkter

2040

År 2040 ska vi ha en
100 procent resurseffektiv
verksamhet

2045

År 2045 ska vi vara
klimatneutrala

Innovativa ECO-produkter ger ett hållbart kunderbjudande

Peab har under flera år arbetat med att utveckla egna ECO-produkter. Först ut var Peabs ECO-​Asfalt, som fort­sät­ter att ut­veck­las. Vid fram­ställ­ning av ECO-​Asfalt an­vänder vi koldioxidneutral bio­ol­ja för tork­ning och upp­värm­ning av sten­ma­te­ri­a­let, vil­ken är den pro­cess som krä­ver störst mängd ener­gi. Efter förvärvet av YIT:s beläggningsverksamhet har dotterbolaget Peab Asfalt totalt 70 stationära och 20 mobila verk i Norden. Hittills har 21 fasta och ett mobilt verk konverterats till bioolja i Sverige. Vid 2020 års slut stod ECO-Asfalt för över 95 procent av Peabs totala produktion vid stationära verk i Sverige. Under 2020 var koldioxidbe­spa­ring­en 41 000 ton (41 000), vil­ket mot­sva­rar cirka 31 500 bilar som kör 1 300 mil var­de­ra (100 g CO2ekv/km). Det pågår ett arbete med kartläggning, analys och planering för lansering av ECO-Asfalt i övriga nordiska länder.

En annan vik­tig åt­gärd är åter­vin­ning av as­falt där stor po­ten­ti­al finns att öka an­de­len re­tu­ras­falt i ny­till­verk­ning. I Peabs nordiska asfaltproduktion uppgick andelen 2020 till 22 procent (jfr 14 procent 2015). Asfaltens egenskaper har också betydelse för miljön. Peab Asfalt i Danmark har på uppdrag av danska Vejdirektoratet asfalterat en sträcka med ett klimatvänligt slitlager (KVS). Ett lägre rullmotstånd minskar bränsleförbrukningen för de fordon som trafikerar sträckan utan att friktionen försämras.

I ECO-​Betong ersätts delar av cementen av slagg, som är en restprodukt från stålindustrin. Det minskar både koldioxidutsläppen från tillverkningen och uttaget av jungfrulig kalksten. Beroende på användningsområde kan betongens klimatbelastning minska med upp till 50 procent. Dessutom har ECO-Betong längre livstid. Ett exempel är ETC Byggs hyreshusprojekt i Västerås, där utsläppen av koldioxid reducerades med 45 procent genom valet av ECO-Betong istället för traditionell betong. ECO-Betong är också lättare att arbeta med i vått tillstånd och ger ett tätare resultat med mindre porositet och ökad beständighet.

Resurseffektivitet kräver ökad cirkularitet

Peabs andra miljömål är att vi ska ha en helt resurseffektiv verksamhet 2040. Bygg- och anläggningsbranschen ger upphov till stora mängder avfall. Att bygga betyder ofta att mark tas i anspråk, vilket kan innebära påverkan på ekosystem och biologisk mångfald. Resursanvändning är även en klimatfråga; tillverkningen av material innebär en betydande klimatpåverkan. Våra åtgärder handlar till ex­em­pel om att ut­for­ma re­surs­snå­la kon­struk­tio­ner, ef­fek­ti­va in­köpsru­ti­ner och ar­bets­sätt som mi­ni­me­rar spill, att hantera massor effektivt, att ar­be­ta med åter­bruk av pro­duk­ter och att källsor­te­ra ma­te­ri­al för att möjliggöra återvinning. Vi strävar efter att nyttja mark på ett ansvarsfullt sätt för att värna biologisk mångfald och lokala ekosystem.

Samarbete för återbruk och avfallshantering

Ut­veck­ling­en av mer resursef­fek­ti­va me­to­der krä­ver sam­ver­kan i hela bran­schen så att nya ef­fek­ti­va lös­ning­ar kan for­mas. Peab ar­be­tar ut­i­från branschens riktlinjer för resurs- och avfallshantering vid byg­gan­de och riv­ning samt EU:s av­falls­hi­e­rar­ki. Cirkulära kretslopp kräver utöver god källsortering också en mottagare av materialet. Peab arbetar därför med att stärka samarbetet med avfallsentreprenörer och leverantörer. I Sverige har vi till exempel lagt till standardiserade kravformuleringar på återvinning av spill från golvinstallationer i våra inköpsmallar. Vi har under 2020 också utökat samarbetet med våra ramavtalade avfallsentreprenörer med fokus på materialåtervinning och återbruk för att minska brännbart, deponi och blandat avfall. I avtalen har vi utökat möjligheterna till materialåtervinning och etablerat tydligare målsättningar med tätare uppföljningar. Ett annat exempel på cirkulära materialflöden är samarbetet med en isoleringsleverantör, där spill går i retur till leverantören för att bli råvara i dess tillverkning.

Utvecklingen av mer resurseffektiva metoder kräver samverkan i hela branschen så att nya effektiva lösningar kan formas.

Recycling och våtsikt i egen regi möjliggör återanvändning

Med hjälp av elektrifierade produktionsanläggningar för återvinning av schaktmassor, så kallade våtsiktar, kan Peabs dotterbolag Swerock bidra till cirkulära materialflöden genom en effektiv återvinning av överskottsmassor. Med den nya tekniken kan mängden överskottsmassor från schakter och infrastrukturprojekt som läggs på deponi minskas med upp till 80 procent. Sommaren 2020 driftsatte Swerock sin andra våtsikt.

Innovativ design sparar både miljö och pengar

Hur vi utformar det som ska byggas kan ha stor betydelse för såväl miljön som kostnadsbilden. Ett exempel är byggnationen av E6 i Trondheim, där optimerad konstruktion och en mindre flytt av vägbanan i sidled ledde till betydande minskning av behovet av schakt, tillfört krossmaterial, asfalt och VA-installationer.

Skydd av biologisk mångfald

Vår industriverksamhet driver bland annat täkter som innebär ingrepp i naturen. Rätt hanterade kan de dock ge skydd och liv för arter som annars trängs undan. Innan Peab öppnar en täkt gör vi vanligen en naturvärdesbedömning för att med hjälp av experter avgöra om platsen är lämplig. I Sverige har Peab beslutat att biologiska mångfaldsplaner ska upprättas i samband med nya täkttillstånd, för att identifiera de bästa möjligheterna för att skydda olika arter, ibland till och med öka den biologiska mångfalden. Även andra delar av Peab bidrar till biologisk mångfald, till exempel genom att utveckla grön infrastruktur med faunapassager där möss eller grodor kan passera säkert och fiskomlöp vid kraftstationer för att skapa fria vandringsvägar. Biologisk mångfald är också en faktor som beaktas vid miljöcertifiering av byggnader, till exempel vid Svanenmärkning.

Utmanande utfasning av miljö- och hälsofarliga produkter

Peabs tred­je mil­jö­mål är att vi 2030 ska ha fasat ut miljö-​ och häl­so­far­li­ga produkter. Vi vill skydda människor och miljö från exponering för farliga produkter i såväl produktions- som användningsskedet. Vi vill också undvika att blanda in farliga ämnen i material som ska återanvändas flera gånger. Därför är utfasning av miljö- och hälsofarliga produkter en förutsättning för cirkulära materialflöden och för att nå målen om resurseffektivitet och klimatneutralitet. Peabs ambition är att via samverkan med branschkollegor hitta nya al­ter­na­tiv som kan er­sät­ta ke­mis­ka pro­duk­ter, varor och ma­te­ri­al som kan vara skad­li­ga. Exempel på produkter vi hittills kunnat fasa ut är hydraulolja, kylarvätska och vax som innehåller kandidatämnen, det vill säga sådana ämnen som är upptagna på EU:s lista över särskilt farliga ämnen.

Krav och kriterier för minskad risk och ökad spårbarhet

Vi arbetar med att förfina verktygen i våra inköpssystem för att systematiskt kunna styra inköpen mot bättre produktval för miljön. Ett exempel är att vi integrerat information om miljöbedömning och miljömärkning av produkter i ett av våra inköpssystem. Vi arbetar för att de produkter som används i våra projekt ska klara Bygg­va­ru­be­döm­ning­ens ac­cep­tans­ni­vå gäl­lan­de in­ne­håll, eller BASTA:s kri­te­ri­er, som innebär att pro­duk­ter­na inte får in­ne­hål­la miljö-​ och häl­so­far­li­ga ämnen eller att så­da­na fö­re­kom­mer i myc­ket låg om­fatt­ning. Att föra loggbok över inbyggda material är ett sätt att säkerställa spårbarheten. Spårbarhet är viktigt för att vi i framtiden ska kunna identifiera ämnen som vi använder idag men som i senare skede kan visa sig ha negativa effekter för människor eller djur.

Miljöcertifiering av byggnader i Norden

Byggnader har stor påverkan på vår miljö, under både produktion och drift. Med hjälp av tredjepartsgranskad miljöcertifiering får vi ett kvalitetssäkrat ramverk som skapar jämförbarhet när det kommer till hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Peab tar ansvar för miljöpåverkan från det som byggs i egen regi, genom att Peab Bo­stads ny­pro­du­ce­ra­de fler­bo­stads­hus i Sve­ri­ge och Norge ska märkas enligt Sva­nen och våra egenutvecklade kommersiella byggnader i Sverige, och delvis i Norge, ska certifieras enligt BREEAM. I Finland har Peabs fastighetsutvecklingsverksamhet specialiserat sig på kontorsfastigheter med LEED-certifiering. Peabs byggverksamhet i Sve­ri­ge har en grund­li­cens för att bygga Sva­nen­märk­ta hus, vilket gör certifieringsprocessen för våra och våra kunders projekt effektivare. För att möta lagkrav och kundernas växande fokus kring klimat så har Peab tagit fram ett effektivt arbetssätt för att göra klimatkalkyler på byggprojekt.

Allas kompetens behövs om Peab ska nå miljömålen

Peabs miljömål är tuffa och vi har lång väg kvar. Varje medarbetares insatser är viktiga. Sedan ett par år arbetar vi därför med att höja kom­pe­tensen på mil­jö­om­rå­det där våra medarbetare får lära sig mer om hur de kan bidra till miljömålen i sitt arbete.

Hållbarhetsaspekter

  • Klimatpåverkan
  • Resurseffektivitet
  • Utfasning av miljö­- och hälsofarliga produkter

NärBo ger hållbara bostäder

För att möta behovet av kostnadseffektiva och hållbara bostäder har Peab under 2020 utvecklat ett koncept för modifierbara, färdigprojekterade flerbostadshus. Först ut är ett bostadshus i lamellutförande, NärBo Lamell. Exempel på hållbara lösningar som ingår i NärBo är Svanenmärkning för miljön, minskade koldioxidutsläpp genom användning av bland annat ECO-Betong samt hälsosamma boendemiljöer.

Styrning inom området Miljö

Peabs mil­jö­ar­be­te är kon­kret och verk­sam­hetsnä­ra, med myc­ket stark kopp­ling till affären. Ut­gångs­punk­ten är kon­cer­nens pri­o­ri­te­ra­de håll­bar­hets­a­spek­ter inom mil­jö­om­rå­det, vilka identifierats utifrån miljöaspektsutvärdering, risk- och möjlighetsanalys samt väsentlighetsanalys. De ge­men­sam­ma mil­jöfrå­gor­na sam­ord­nas och drivs av kon­cer­nens mil­jö­chef, i nära sam­ver­kan med af­färs­om­rå­de­nas mil­jö­che­fer och spe­ci­a­lis­ter. Peabs tre över­gri­pan­de mil­jö­mål är be­slu­ta­de av kon­cern­led­ning­en och sty­rel­sen (läs mer). Ar­be­tet med de om­fat­tan­de, lång­sik­ti­ga målen sker genom koncerngemensam samverkan utifrån ett ram­verk med definierade gräns­snitt, nyc­kel­tal, mät­me­to­der och stra­te­gis­ka för­bätt­rings­om­rå­den av­se­en­de Peabs fort­sat­ta mil­jö­ar­be­te. De ge­men­sam­ma målen bryts ner i del­mål och kon­kre­ti­se­ras i de olika verk­sam­he­ter­na ut­i­från af­färs­om­rå­de­nas unika för­ut­sätt­ning­ar och ut­ma­ning­ar.

Hu­vud­de­len av Peabs verk­sam­heter ar­be­tar inom ramen för ett led­nings­sy­stem som är cer­ti­fi­e­rat en­ligt ISO 14001. Mil­jö­led­nings­sy­ste­met är in­te­gre­rat i verk­sam­hets­led­nings­sy­ste­met, vil­ket bland annat innefattar Peabs Mil­jö­po­li­cy. Peabs fyra af­färs­om­rå­den an­sva­rar för att upp­rät­ta pro­ces­ser och hand­lings­pla­ner som gör att led­nings­sy­stem och po­li­cyer im­ple­men­te­ras och ef­ter­levs i det dag­li­ga ar­be­tet.

Miljöcertifiering av byggnader

GRI G4 CRE8

Diagrammet visar antal erhållna certifieringar. För Miljöbyggnad och BREEAM kan det vara den preliminära certifieringen som visas. Statistiken inkluderar både projekt i egen regi, där Peab ansvarar för certifieringen, och projekt som Peab bygger åt beställare.

Miljöcertifiering av byggnader

Avfall

GRI 306-2

Peab har under 2020 fortsatt att förfina sin process för insamling av avfallsdata. Fler leverantörer och nya verksamheter är inkluderade i statistiken. En tätare dialog med leverantörer har genomförts för att säkerställa en god insamling av statistik, inkl standardisering av benämning på avfallskategorier och behandlingsmetoder. Målsättningen har varit att täcka in alla de största leverantörerna som tillsammans står för över 90 procent av inköpsvolymen för avfallstjänster.

Skillnaden i utfall jämfört med föregående år förklaras främst av att mängden och typen uppkommet avfall varierar beroende på vilken typ av projekt som bedrivits inom koncernen under året. Detta är särskilt märkbart avseende schaktmassor. Den utökade omfattningen och kvaliteten gör att det inte är relevant att redovisa 2018 års siffror.

Avfall år 2020, totalt för koncernen 758 000 (894 000) ton.

Icke-farligt avfall
Farligt avfall

Energiförbrukning

GRI 302-1

Peab har under 2020 fortsatt att förfina sin process för insamling av energidata. Fler leverantörer och nya verksamheter är inkluderade i statistiken och en tätare dialog har förts med leverantörerna för att säkerställa en god insamling av statistik och omvandlingsfaktorer. Målsättningen har varit att täcka in alla de största leverantörerna som tillsammans står för över 90 procent av inköpsvolymen för elektricitet och fjärrvärme. Förbättringarna har resulterat i att 2020 års data skiljer sig signifikant från 2019 års data och är inte fullt jämförbar samt att den utökade omfattningen och kvaliteten gör att det är inte relevant att redovisa 2018 års siffror. Signifikanta förändringar är:

  • att en utökad beläggningsverksamhet med betydande energianvändning ingår fr o m andra kvartalet 2020, vilket förklarar den huvudsakliga ökningen av bränsle- och elanvändningen
  • för 2020 omfattas även uppgifter om gas för produktionsändamål (tidigare har endast gas för fordon ingått)

I första hand har leverantörsspecifika uppgifter om produkterna använts för beräkning av energi från bränsle. Omvandlingsfaktorer för bränsle har uppdaterats samt justerats för att reflektera reduktionsplikten. Standardschabloner för omvandlingsfaktorer, baserat på nationell statistik och information från leverantörer, har etablerats för användning där leverantörsspecifika data saknas.

All statistik är insamlad direkt från leverantörer.

Total energiförbrukning 1 197 000 (636 000) MWh
Andel förnyelsebart bränsle
Primära bränsletyper, MWh
Övriga bränsletyper, MWh

Utsläpp av växthusgaser

GRI 305-1, GRI 305-2, GRI 305-3

Peab har under 2020 fortsatt att förfina sin process för insamling av data. Fler leverantörer och nya verksamheter är inkluderade i energistatistiken, se vidare avsnittet ”Energiförbrukning”.

En tätare dialog har genomförts med leverantörer för att säkerställa en god insamling av statistik och emissionsfaktorer. Förbättringarna har resulterat i att 2020 års data skiljer sig signifikant från 2019 års data och är inte fullt jämförbar samt att den utökade omfattningen och kvaliteten gör att det inte är relevant att redovisa 2018 års siffror.

I första hand har leverantörsspecifika uppgifter använts för beräkning av emissioner. Standardschabloner för emissionsfaktorer, baserat på nationell statistik och information från leverantörer, har etablerats för användning där leverantörsspecifika data saknas.

Scope 1:

Utsläppen av växthusgaser från bränsleanvändning har beräknats med hjälp av emissionsfaktorer från Peabs bränsleleverantörer, nationell statistik eller DEFRA. Uppdateringarna innebär att emissionsfaktorer för växthusgasutsläpp (CO2e) även reflekterar reduktionsplikten.

Tillkommande verksamhet använder betydande mängder fossila bränslen, vilket avspeglar sig i siffrorna för utsläpp av växthusgaser. Nytt är att även gas för produktionsändamål nu ingår, vilket ger en signifikant påverkan på utsläppssiffrorna, då huvuddelen av gasen utgörs av naturgas och gasol.

Scope 2:

Utsläpp av CO2e (location-based metoden) har beräknats med emissionsfaktorer från AIB (2019) – Produktionsmix; Energiföretagen (2019), nationell statistik samt leverantörens egna faktorer.

Utsläpp av CO2e (market-based metoden) har beräknats med emissionsfaktorer från leverantör, och i de fall faktorer från leverantör inte funnits tillgänglig har AIB (2019) – Residualmix använts för el och uppgifter från Energiföretagen (2019) och nationell statistik använts för fjärrvärme.

En omräkning av utsläppen för 2019 (market-based metoden) har gjorts, baserat på ovanstående principer, för att få ökad jämförbarhet mellan åren.

Huvuddelen av de ökade utsläppen förklaras av att tillkommande verksamhet använder betydande mängder icke miljömärkt el. Andelen förnybar el har därför sjunkit från uppskattningsvis 75% till cirka 40%.

Scope 3:

Utsläpp från tjänsteresor inkluderar de flygresor som bokats via Peabs reseleverantör och CO2e uppgifter för flygresorna är framtagna enligt STS Standard. Statistik över Peabs tågresor inkluderar i år även Finland. All statistik är insamlad direkt från leverantörer alternativt estimerad baserat på kostnad. Utsläpp av CO2e från resor med tåg är beräknade av leverantören. Utsläppen från tjänsteresor har gått ner markant under 2020 jämfört med 2019. Det förklaras främst av att resandet har varit begränsat på grund av restriktioner till följd av coronapandemin.

Utsläpp av CO2e från genererat avfall har beräknats med ett branschutvecklat verktyg. För jämförbarhet mellan åren har en omräkning av utsläppen för 2019 gjorts, utifrån att det under 2020 förtydligats vad som skall ingå i respektive avfallsslag. Nu ingår fyllnadsmassor (mineraliska massor, så som tegel och betongrester) i beräkningen, men inte schaktmassor.

Klimatuppföljning 2021 och framåt

Utsläppen av växthusgaser från bränsle- och övrig energianvändning (Scope 1 och 2) ökade i absoluta tal 2020 jämfört med 2019. Det förklaras främst av att verksamheten utökades genom ett uppköp av en omfattande beläggnings- och ballastverksamhet från YIT. De redovisade utsläppssiffrorna för 2019 är exklusive denna verksamhet, medan 2020 är inklusive (Q2-Q4).

Peab har beslutat om nya klimatmål från och med 2021. De nya målen är intensitetsmål, som tar hänsyn till verksamhetens omfattning. På så sätt ges en relevant bild av verksamhetens utveckling inom klimatområdet, oberoende av verksamhetens storlek. Målen är formulerade som en reduktion jämfört med basåret, som satts till år 2015 för att linjera med bygg- och anläggningsbranschens färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Utsläppen för basåret 2015 har räknats om för att beakta den förändring av verksamhetsmixen som tillkomsten av den nya beläggnings- och ballastverksamheten innebär.

Med utgångspunkt från ovanstående har klimatintensiteten för verksamheten reducerats över tid.