Återhämtning med förhinder

Första hälften av 2021 präglades av en snabb ekonomisk återhämtning, inte minst bland Sveriges viktigaste handelspartners, tack vare vaccinering, restriktionslättnader och en stark efterfrågan på varor. Den positiva rekylen ledde till att världshandeln återhämtade sig tämligen snabbt, vilket också innebar utbudsproblem i form av komponentbrist och transportutmaningar. Det var också en återhämtning med flera andra hinder och en utveckling som präglades av allt större osäkerhet under senare delen av året. Inflationen tog fart efter sommaren och har letat sig in i allt fler sektorer. Den väntas dessutom bli mer bestående än vad marknaden först trodde. USA var det mest slående exemplet, där inflationen under föregående år var den högsta på 30 år. Till komponentbristen adderas även energibrist, stigande priser och ökad osäkerhet om Kinas förutsättningar som internationell ekonomisk motor, där energibrist och stigande energipriser också spelar in. Den senaste tidens dramatiska utveckling i Ukraina står helt i fokus för läget i omvärlden. Utöver den tragedi som kriget innebär för de människor som berörs, riskerar situationen att dämpa den makroekonomiska tillväxten i omvärlden. För Sveriges del kan byggbranschen påverkas av ökad osäkerhet och försiktighet när det kommer till investeringar, bibehållna höga priser på material och energi och fortsatt materialbrist och leveransproblem. Totalt beräknas världsekonomin ha vuxit med omkring 5,8 procent, efter nedgången med knappt 3,5 procent 2020. Prognosen för tillväxten 2022 indikerar en ökning med lite drygt 4 procent. För Euroområdet blev uppgången 2021 något svagare och beräknas uppgå till 5,3 procent. Återhämtningen kan dock komma att ligga i linje med övriga världen.

Det 26:e klimattoppmötet COP26, som pågick under ett par veckor i början av november, skulle visa hur långt de 194 länder som skrivit under Parisavtalet har kommit med sina åtaganden. En av huvudpunkterna på mötet var att se över hur mycket länderna måste höja sina ambitioner för att klara nettonollutsläpp kring 2050, för att på så sätt sträva mot att hålla den globala uppvärmningen kring 1,5 grader. FN:s klimatpanel menar i sin senaste rapport att världen omgående måste börja minska sina utsläpp kraftigt och kontinuerligt för att vi ska ha en chans att nå 1,5-gradersmålet. En annan slutsats kommer från International Energy Agency (IEA) som menar att investeringarna i grön energi och transport måste tredubblas från dagens nivåer under den kommande åttaårsperioden. Flera positiva resultat kom ut av mötet, såsom utfasning av kolkraft, upphörande av skogsskövling och en minskning av utsläpp av metangas. Nu gäller det att gå från ord till handling. Sverige är på många sätt ett föregångsland när det gäller att planera och bygga hållbara miljöer för framtiden. Samhällsbyggarna, tillsammans med en politisk vilja och handlingskraft, är viktiga redskap i den processen. Utan tvekan kommer dessa frågor att fortsätta dominera debatten och genomsyra det mesta vi åtar oss när det gäller investeringar och strategiska val.

Hållbara städer handlar inte bara om att minska klimatavtrycket i byggprocessen och den framtida förvaltningen. Det handlar också om hur byggnader, anläggningar och miljöer kan tillföra positiva miljö- och samhällseffekter, som att generera förnybar energi, bidra till biologisk mångfald och att vara trygga och inkluderande för sina invånare. Ovanpå allt detta sker en snabb digitalisering och beteendeförändring som kan vända upp och ner på gamla sanningar när det gäller hur och var vi väljer att bo och hur vi kan forma arbetsliv och vardag.