Ledande inom samhällsansvar
Som en av Nordens största samhällsbyggare med omfattande lokal närvaro påverkar Peabs verksamhet våra samhällen. Därmed har vi också ett självklart ansvar för dem. Det ansvaret börjar i vår roll som arbetsgivare och affärspartner, och sträcker sig hela vägen genom produktionskedjan och ut i det omgivande samhället. I detta ansvar ingår naturligtvis även miljön och klimatet. Vår påverkan finns i alla dessa delar, och vad vi gör har betydelse.
Så styr vi:
Peabs uppförandekod gäller våra medarbetare och sedan 2023 har vi en leverantörskod för våra leverantörer, underentreprenörer och andra samarbetspartners. Koderna ställer tydliga krav på efterlevnad och respekt inom en rad områden, såsom barnarbete, tvångsarbete och föreningsfrihet, klimatansvar, icke-diskriminering och antikorruption. Leverantörskoden ställer i synnerhet krav på leverantörerna vad gäller tillbörlig aktsamhet i värdekedjorna, framför allt avseende respekten för de mänskliga rättigheterna och miljön.
Det strategiska arbetet kopplat till de väsentliga frågorna inom målområde Ledande inom samhällsansvar bedrivs på koncern- och affärsområdesnivå, tillsammans med relevant kompetens på samtliga nivåer i organisationen som ansvarar för att omsätta strategin till verklighet. Våra prioriteringar är desamma i alla fyra länder där vi är verksamma, dock med hänsyn till nationella juridiska skillnader. Det yttersta ansvaret ligger alltid hos våra chefer, vilka i sin tur har stöd av specialister. Vi är även certifierade i enlighet med ett antal ISO-standarder.
Styrelsen och koncernledningen följer årligen upp målet om jämställd rekrytering samt målen om att fram till 2030 minska koldioxidintensiteten i den egna verksamheten – Scope 1 och 2 – med minst 60 procent (jfr. 2015) och att för insatsvaror och köpta tjänster – Scope 3 – minst halvera (jfr. 2015) koldioxidintensiteten.
Jämställdhet, mångfald och likabehandling
Bygg- och anläggningsbranschen – och därmed också Peab – har en stor uppgift i att ta tillvara hela den kompetensbas som samhället erbjuder, framför allt när det gäller att ha jämställda arbetsplatser. Den stora ojämställdheten finns i de produktionsnära yrkesrollerna. Frågan är lika viktig när det gäller att främja mångfald på våra arbetsplatser, att vi ser och tar tillvara människors kompetens oavsett bakgrund eller identitet. Vi är övertygade om att jämställdhet, mångfald och likabehandling gör både vår verksamhet och samhället mer framgångsrika. Som en av Nordens största samhällsbyggare vill vi gå i bräschen i branschen för att förändra detta. Två nyckelaktiviteter är kontinuerlig utbildning och samverkan med samhället i övrigt.
Ett av våra nio externa mål avser jämställd rekrytering. Vi har en chef för jämställdhet och mångfald, med uppdraget att arbeta strategiskt för att öka jämställdhet, mångfald och inkludering inom Peabkoncernen. Funktionen arbetar i COO-organisationen där ansvaret för frågorna ligger. Eftersom frågorna är relevanta för hela branschen arbetar vi med att lyfta frågorna i olika branschsammanhang, i möten med politiken och i media.
Uppförandekoden med tillhörande arbetsmiljöpolicy och likabehandlingsplan omfattar nordisk arbetsmiljö- och diskrimineringslagstiftning.
Jämställd rekrytering
Peabs egna upplysningar
Mål: Andel kvinnor som rekryteras > utbildningsmarknaden (redovisas årsvis)
Kvalitetssäkrad leverantörskedja
Produktionskedjan i bygg- och anläggningsbranschen är komplex och består av en mängd aktörer. När det gäller leverantörskedjan specifikt, så är grunden till en hållbar verksamhet en leverantörskedja där affärsetik, mänskliga rättigheter och miljön värnas och respekteras.
Frågan kring leverantörer är central för oss och inbegriper flera av våra prioriterade hållbarhetsaspekter. På Peab hanterade vi förra året 40 000 leverantörer. Omkring 1 500 leverantörer står för 80 procent av koncernens totala inköpsvolym, varav 60 är interna leverantörer. Vi är med andra ord en stor inköpare i Norden och har därmed också goda möjligheter att främja säkra och hållbara inköp samt leverantörssamarbeten.
Det förutsätter styrning från högsta ledningen och hela vägen ut på varje arbetsplats samt kravställande och uppföljning av varje del i produktionskedjan. Det förutsätter rutiner för att bedöma, förebygga och hantera risker, liksom samverkan och transparens. Även här är Peabs uppförandekod utgångspunkten och under året antog vi en specifik leverantörskod som tydligt definierar våra förväntningar på våra samarbetspartners.
Så styr vi:
Respekt för de mänskliga rättigheterna är en självklarhet i alla delar av Peabs verksamhet och genom hela värdekedjan. Detta åtagande uttrycks tydligt i vår uppförandekod. Risker för kränkning av de mänskliga rättigheterna finns inom samtliga verksamhetsområden, både internt och externt. Dessa risker är särskilt påtagliga i leverantörskedjans olika delar, vilket är skälet till att vi från och med 2023 har en särskild leverantörskod. Vi arbetar med att riskbedöma och åtgärda brister i vår egen verksamhet och kvalitetssäkra våra leverantörsled för att minska riskerna för att de mänskliga rättigheterna inte respekteras.
Peabs koncernledning ansvarar för inköpsstyrning. Koncernens inköpschef är högst ansvarig för inköp i Peab. Koncernens regelverk och processer för inköp är tydligt kommunicerade i verksamheten. En viktig del är de grundläggande kraven som anges i Peabs skriftliga avtal, såsom undertecknande och efterlevnad av leverantörskoden (tidigare uppförandekoden). Koncernens inköpsfunktion ansvarar för uppföljning, kontroll och utveckling av Peabs leverantörssamverkan. Till exempel görs dagliga kontroller av leverantörsbasen, främst baserat på ekonomiska parametrar, samt kontinuerliga uppföljningar relaterade till vår uppförandekod. Peab har identifierat ett antal riskkategorier med förhöjd risk för brister i mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden, miljö och affärsetik.
Etik och antikorruption
Som samhällsbyggare har vi ett stort ansvar att arbeta med etik och att motverka korruption, och vi har nolltolerans mot korruption. Det kan samtidigt vara utmanande i en bransch som generellt präglas av decentraliserad verksamhet och komplexa värdekedjor, eftersom detta är faktorer som har visat sig medföra högre risk för korruption och etiska övertramp. Våra aktieägare, kunder, medarbetare och övriga intressenter ska kunna lita på att hela koncernens verksamhet vilar på ett etiskt förhållningssätt, interna regelverk, och nationella lagar samt att Peab inte kompromissar med dessa.
Så styr vi:
Peabs koncernledning ansvarar för styrning av arbetet med etik och antikorruption samt inköpsstyrning. Det centrala styrdokumentet är uppförandekoden. För den operativa styrningen är koncernens etiska råd viktigt för att hantera och följa upp arbetet med etik och antikorruption, kompletterat av ett visselblåsarsystem.
Etiska rådet, som består av koncernens chefsjurist, säkerhetschef samt HR-chefer från samtliga affärsområden, sammanträder en gång i månaden, totalt elva gånger per år. Genom de riskanalyser som Etiska rådet löpande genomför utvecklas det åtgärdsprogram mot korruption som Peab arbetar med, däribland en omfattande, målgruppsanpassad kompetenshöjning inom etik och antikorruption. Syftet är att underlätta för varje medarbetare att kunna agera korrekt i varje given situation. Koncernfunktionen Bolagsstyrning och regelefterlevnad arbetar, under ledning av chefsjuristen, med ärendehantering vid olika fall av överträdelser, utbildning inom etik och antikorruption, riskanalyser och handlingsprogram för att motverka korruption samt med frågor kring styrning och efterlevnad. Denna efterlevnad avser inte bara lagar och författningar, utan även Peabs uppförandekod, beslutade arbetssätt och övriga styrande dokument inom koncernen.
På Peab finns flera sätt att visselblåsa, klaga eller framföra synpunkter. Medarbetare, leverantörer, fackliga organisationer och andra drabbade personer uppmanas att rapportera missförhållanden samt oetiska beteenden som sker inom koncernen. När det gäller allmänna klagomål hos medarbetare rapporteras de i första hand till närmaste chef. Om det av olika skäl inte är lämpligt uppmanas medarbetaren rapportera till sin chefs chef, HR-funktionen, Etiska rådet eller till juristfunktionen på Bolagsstyrning och Regelefterlevnad. Vi har även en visselblåsarfunktion för medarbetare och externa aktörer, som går att använda sig av.
Peabs klagomåls- och visselblåsarhantering
Peabs visselblåsarkanal används till exempel vid misstankar om korruption, miljöbrott, bedrägeri, trakasserier, mobbning, diskriminering och överträdelser av hälso- och säkerhetsstandarder. Anmälan kan göras av vem som helst. I Peabkoncernens svenska bolag med fler än 250 anställda, finns särskilt utvalda visselblåsarkontakter att rapportera direkt till. I bolag med färre anställda, uppmanas anställda att visselblåsa direkt till Peabs råd för visselblåsning, som är en central funktion under Etiska rådet i Peab. Under 2023 kommer det att utses visselblåsarkontakter i alla bolag med mer än 50 anställda.
Anställda kan även rapportera via Peabs kanal för visselblåsning som finns på intranätet, externt på Peab.se och på andra koncernbolags webbsidor. Anmälan hanteras konfidentiellt av oberoende intern personal på Peab. Visselblåsarkanalen är tillgänglig på lokala språk och anmälan kan göras anonymt. Man kan även välja att rapportera muntligt, via brev eller via e-post. Svar ges skyndsamt, och alltid inom sju dagar.
Rapportering för externa personer
Om externa personer identifierar överträdelser i Peab vill Peab att det omedelbart rapporteras, i första hand till närmsta kontakt i Peab eller direkt till platschefen på det projekt personen befinner sig på.
Peab vill även att leverantören proaktivt kommunicerar till sina medarbetare om möjligheten att slå larm vid misstanke om sådant som strider mot uppförandekoden eller lagstiftning, via Peabs visselblåsarkanal.
Personer utanför Peabs organisation kan rapportera i samma kanaler och med samma hantering som Peabs medarbetare.
Vid rapportering gäller viss grundläggande förutsättningar:
1. Inga repressalier
Det ska kännas tryggt att anmäla misstänkta missförhållanden, utan att själv riskera bli föremål för, eller utsättas för, negativa konsekvenser. Peab tolererar inte någon form av repressalier på grund av att medarbetare eller andra anmäler missförhållanden.
2. Etiska rådet
Etiska rådet i Peab stödjer, stärker och utvecklar Peabs förhållningssätt och tillämpning i för verksamheten relevanta etiska frågor, och i synnerhet i frågor kopplade till efterlevnad av Peabs uppförandekod. Etiska rådet bereder och beslutar i de visselblåsarärenden som hänskjuts dit. Etiska rådet säkerställer att opartiska och konsekventa utredningar genomförs, samt svarar på frågor av etisk karaktär från verksamheten/medarbetarna.
3. Rapportering till styrelsen
Etiska Rådet rapporterar det totala antalet konstaterade och betydande fall av bristande efterlevnad av uppförandekod/leverantörskod, lagar och föreskrifter till koncernledningen halvårsvis, samt till styrelsen i samband med delårsbokslutet i tredje kvartalet. Etiska Rådet rapporterar även om vilka pålagor som utfärdats.
Peab beskriver sin visselblåsarprocess specifikt i sina Riktlinjer för Visselblåsning, samt beskriver hur personuppgifter behandlas i ”Så här behandlar vi dina personuppgifter”.
Kommunikation och utbildning avseende antikorruption
GRI 205-2
Styrelse och ledning
Samtliga medarbetare
*Peabs antikorruptionspolicy är integrerad i vår uppförandekod
Ungas utbildning och utveckling
Ett av de områden som våra kunder allt oftare betonar är vikten av samverkan för ett gemensamt ansvar i lokalsamhället. För Peab, med sin omfattande lokala närvaro i Norden, är denna utveckling positiv och en central del av vår affärsmodell. Det handlar till exempel om att vi bereder praktikplatser och arbeten för nyanlända och personer med funktionsnedsättning, att vi utformar trygga bostadsområden eller att vi främjar ungas utveckling och utbildning. Just ungas utbildning och utveckling är en särskilt prioriterad fråga för oss. Vi vill att så många som möjligt av Nordens barn och unga ska ha likvärdig tillgång till fritidsaktiviteter, utbildning och ett första steg in på arbetsmarknaden. Det är en viktig del av vårt strategiska målområde att vara ledande inom samhällsansvar.
Så styr vi:
Peab Life är vårt koncept för hur vi bidrar till ungas utveckling och utbildning i lokalsamhället. Genom att unga får delta i lokala byggprojekt vill vi bygga bort orättvisor och bidra till ökad mångfald, gemenskap och delaktighet för unga i Norden. Arbetet för ungas utbildning och utveckling ligger i funktionen som arbetar med Peabs sociala ansvar och leds av COO.
Peab Life är också utgångspunkten för Peabs sponsringsarbete, som sker med lokal utgångspunkt och med krav på att varje sponsrad verksamhet ska generera någon form av motprestation tillbaka till samhället. Arbetet styrs av riktlinjer för sponsring och ett koncernövergripande sponsringsråd sammanträder en gång per månad.
Miljö
Bygg- och anläggningsbranschens miljö- och klimatpåverkan är betydande. Peab påverkar miljön och klimatet genom den egna verksamheten och genom den påverkan som uppstår hos till exempel leverantörer och kunder. Samtidigt påverkas förutsättningarna för vår egen verksamhet av miljön och klimatförändringarna. Tillsammans med andra aktörer i värdekedjan arbetar vi därför med att steg för steg minska miljö- och klimatavtrycket, i linje med uppsatta mål.
Peabs miljöarbete utgår från koncernens prioriterade hållbarhetsaspekter inom miljöområdet, vilka har identifierats utifrån miljöaspektsutvärdering, risk- och möjlighetsanalys samt intressentdialoger och väsentlighetsanalys. Dessa är:
- Klimatpåverkan
- Resursanvändning
- Miljö- och hälsofarliga produkter
Vägledande miljömål
Att ta ansvar för miljön är en central del av vårt strategiska målområde att vara ledande inom samhällsansvar. Vi har tre övergripande miljömål som identifierar våra fokusområden och hjälper oss i genomförandet av konkreta miljöförbättrande åtgärder. Dessa både stöttar och förstärker varandra. Det mest långsiktiga av Peabs tre koncernövergripande miljömål är att vi senast år 2045 ska vara klimatneutrala, vilket är i linje med det vetenskapsbaserade 1,5-gradersmålet i Parisavtalet. Våra delmål fram till 2030 är att minska koldioxidintensiteten i den egna verksamheten – Scope 1 och 2 – med minst 60 procent (jfr. 2015) och att för insatsvaror och köpta tjänster – Scope 3 – minst halvera koldioxidintensiteten (jfr. 2015). Det andra miljömålet är att ha en helt resurseffektiv verksamhet 2040. Detta mål bidrar i sig till klimatmålet eftersom resursanvändning och materialtillverkning har stor klimatpåverkan. Inom ramen för resurseffektivitet arbetar vi även aktivt för biologisk mångfald. Vårt tredje miljömål är att vi senast år 2030 ska ha fasat ut miljö- och hälsofarliga produkter. Vi vill skydda människor och miljön från skadlig exponering, såväl under produktions- som användningsfasen.
Så styr vi:
Koncernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma miljöfrågorna, i nära samverkan med affärsområdenas miljöchefer och specialister. Peabs tre övergripande miljömål är beslutade av koncernledningen och styrelsen och omfattas av ett ramverk med definierade gränssnitt, mätetal, mätmetoder och strategiska förbättringsområden. De gemensamma målen bryts ner i delmål och konkretiseras i de olika verksamheterna utifrån affärsområdenas unika förutsättningar och utmaningar.
Huvuddelen av Peabs verksamheter arbetar inom ramen för ett ledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001. Miljöledningssystemet är integrerat i verksamhetsledningssystemet, vilket bland annat innefattar Peabs miljöpolicy. Peabs fyra affärsområden ansvarar för implementering och efterlevnad av ledningssystem och policyer i det dagliga arbetet.
Sedan 2021 pågår ett omfattande arbete med att skapa en systematisk och digitaliserad hantering av Peabkoncernens miljödata. Projektet omfattar i ett första steg systemstöd och processer för insamling och analys av miljödata kopplat till köpta produkter och tjänster. Syftet med projektet är att öka tillgängligheten, transparensen och kvaliteten för att kunna möta ständigt ökande rapporteringskrav från såväl myndigheter som kunder och finansaktörer.
Miljöcertifiering av byggnader
GRI G4 CRE-8
Diagrammen visar antal erhållna certifieringar uppdelat per certifieringsnivå. För Miljöbyggnad och BREEAM kan det vara den preliminära certifieringen som visas. Statistiken inkluderar både projekt i egen regi, där Peab ansvarar för certifieringen, och projekt som Peab bygger åt beställare. Fr o m 2021 redovisas certifieringar per certifieringsnivå och därför finns inte jämförelseåret 2020 med i tabellerna. År 2020 uppgick antalet certifieringar enligt Miljöbyggnad till 17 st, BREEM till 6 st, LEED till 1 st och Svanen till 6 st.
Totalt uppgick antalet certifieringar till 35 (22) st under 2022.
Energianvändning
GRI 302-1, GRI 302-3
Peab har under 2022 fortsatt att förfina sin process för insamling av energidata. Redovisade data för elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla täcker in alla de största leverantörerna som tillsammans står för över 90 procent av inköpsvolymen. Under 2021 redovisades inte användningen av fjärrkyla då det var försumbart. Peab har inte använt ånga under 2022. Avseende bränsle har data från samtliga leverantörer inkluderats. Huvuddelen av statistiken är insamlad direkt från leverantörer, men vissa estimeringar har gjorts, t ex baserat på fakturor.
I första hand har leverantörsspecifika uppgifter om produkterna använts för beräkning av energi från bränsle. En översyn av använda schabloner görs årligen. Omvandlingsfaktorer för bränsle har uppdaterats samt justerats för att reflektera reduktionsplikten. Standardschabloner för omvandlingsfaktorer, baserat på nationell statistik och information från leverantörer, används där leverantörsspecifika data saknas.
Användningen av flytande bränsle och gas minskade med 4 % under 2022 jämfört med 2021 och användningen av förnyelsebart ökade med 11%. Användningen av elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla minskade med 3 % under 2022 jämfört med 2021. Användningen av förnyelsebar elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla ökade med 6%, där majoriteten utgör en ökad användning av förnyelsebar elektricitet. Förändringen i total energianvändning mellan år beror främst på projektens utformning.
* Användningen av fjärrkyla utgör en liten del av den totala energianvändningen. För 2022 utgjorde det 8 MWh.
** En del av fossilgasen som köps i Danmark innehåller biogas och är därmed förnyelsebar.
Energiintensitet
Fr o m 2021 har Peab satt upp ett mål för energiintensitet, mätt som total energianvändning (alla energislag) i förhållande till verksamhetens omfattning, mätt som omsättning. Målet är att till 2023 minska energiintensiteten med 15% jämfört med 2015. Utfallet för 2022 landade på en reduktion med 23%.
Utsläpp av växthusgaser
GRI 305-1, GRI 305-2, GRI 305-3, GRI 305-4
Peab har under 2022 fortsatt att förfina sin process för insamling av data. Förändringar i energianvändningen, som utgör en grund för beräkning av utsläpp av växthusgaser, beskrivs i avsnittet ”Energianvändning”. I första hand har leverantörsspecifika uppgifter använts för beräkning av utsläppen av växthusgaser (CO2e). Standardschabloner för emissionsfaktorer har använts där leverantörsspecifika data saknas.
Scope 1 (bränsleanvändning):
Utsläppen av växthusgaser från bränsleanvändning har beräknats med hjälp av emissionsfaktorer från Peabs bränsleleverantörer, nationell statistik, uppgifter från energibranschorganisationer eller DEFRA. Beräkningen av växthusgasutsläpp speglar Peabs faktiska utsläpp för sammansättningen av de bränslen som Peab har köpt, inte genomsnitt för den reduktionsplikta bränslevolymen. Översyn av använda schabloner genomförs årligen. Utsläppen av växthusgaser i Scope 1 för 2022 är nästintill oförändrade jämfört med 2021.
Scope 2 (annan energianvändning):
Utsläpp av växthusgaser enligt den platsbaserade beräkningsmetoden (Location-based metoden) har beräknats med emissionsfaktorer från AIB – Produktionsmix (2021), nationell statistik eller uppgifter från energibranschorganisationer. Utsläpp av växthusgaser enligt den platsbaserade beräkningsmetoden har minskat med 5% jämfört med 2021. Detta beror till stor del på minskad användning av elektricitet och fjärrvärme under 2022 samt uppdaterade emissionsfaktorer från AIB.
Utsläpp av växthusgaser enligt den marknadsbaserade beräkningsmetoden (Market-based metoden) har i första hand beräknats med emissionsfaktorer insamlade från energileverantörer. I de fall emissionsfaktorer från leverantör inte funnits tillgängligt har AIB – Residualmix (2021) använts för elektricitet och nationell statistik eller uppgifter från energibranschorganisationer använts för fjärrvärme och fjärrkyla. Utsläpp av växthusdager den marknadsbaserade beräkningsmetoden har minskat med 7% jämfört med 2021. Detta beror till stor del på ökningen av förnyelsebar elektricitet samt minskad användning av elektricitet och fjärrvärme under 2022.
Scope 3 (insatsvaror och köpta tjänster):
Fr o m 2021 har omfattningen på vad som mäts och redovisas inom Scope 3 utökats. Avgränsningen av rapporteringen inom Scope 3 baseras på en bedömning av såväl miljöpåverkans omfattning som förutsättningarna för att mäta den. Utav Greenhouse Gas (GHG)-protokollets 15 utsläppskategorier redovisas följande utsläppskategorier (med vissa avgränsningar som närmare specificeras i kommentarerna i GRI-index):
1. Köpta produkter och tjänster
4. Uppströms transport och distribution
5. Avfallshanteringstjänster
6. Tjänsteresor
Köpta produkter och tjänster avser material som Peab köpt in till verksamheten, liksom material levererat via underentreprenörer, samt köpta arbetsmaskintjänster. Uppströms transport och distribution innefattar transporttjänster Peab köpt av tredje part. Beräkning av växthusgasutsläpp från köpta produkter och tjänster samt uppströms transport och distribution är baserat på estimerade mängder. Under 2022 reviderades emissionsfaktorerna för köpta material i syfte att reflektera verksamheten bättre med hänsyn till bedömningen av inköpta material med en lägre klimatpåverkan. Emissionsfaktorerna är i viss utsträckning inhämtade från leverantörer. Ifall dessa uppgifter inte varit tillgängliga har emissionsfaktorer baserats på schabloner från Transportstyrelsen och Naturvårdsverket använts. Under 2022 ligger växthusgasutsläpp från dessa Scope 3 kategorier på samma nivå som för 2021.
Utsläpp av växthusgaser från genererat avfall har beräknats med ett verktyg utvecklat av avfallsbranschen, där även hänsyn tas till klimatpåverkan från avfallstransporter. Utsläppen från genererat avfall minskade med 7 % under 2022 jämfört med 2021. I samband med kvalitetsgranskningen av data har vissa brister i rapporteringen för 2021 upptäckts och betydande felaktigheter har korrigerats i årets rapportering. Revideringen av mängden ton avfall per avfallsslag påverkar utsläppsberäkningen för 2021 och har därför justerats. Framför allt minskade mängden avfall till deponi vilket innan revideringen var en stor bidragande faktor till växthusgasutsläpp. Detta leder till att växthusgasutsläpp från avfallshanteringstjänster har minskat mot vad som tidigare rapporterats för 2021.
Utsläpp av växthusgaser från tjänsteresor inkluderar de tåg- och flygresor som bokats via Peabs reseleverantörer och CO2e – uppgifter är insamlad direkt från leverantörerna. Utsläppen från flygresor utgör 1 235 ton CO2e, medan utsläppen från tågresor endast utgör 0,6 ton CO2e för 2022. Växthusgasutsläpp från tjänsteresor har ökat jämfört med 2021. Detta beror på att reserestriktioner under COVID-19 pandemin fortfarande påverkade antalet resor som gjordes under 2021. Under 2022, när restriktionerna lättat, har tjänsteresorna återupptagits.
| Ton CO2e | 2022 | 2021 | |
| Ton CO2e | 2022 | 2021 | |
| Scope 1 | Scope 1 | 216 000 | 215 000 |
| Emissions | Utsläpp | 216 000 | 215 000 |
| Scope 2 (market based) | Scope 2 (marknadsbaserad beräkningsmetod) | 16 000 | 17 000 |
| Location based | Platsbaserad beräkningsmetod | 7 000 | 8 000 |
| Market based | Marknadsbaserad beräkningsmetod | 16 000 | 17 000 |
| Scope 3 | Scope 3 | 1 100 000 | 1 100 000 |
| Business travel (flights & train) | Tjänsteresor (flyg & tåg) | 1 236 | 526 |
| Waste management incl. waste transportation (excl excavated soil) | Avfallshantering inkl. avfallstransport (exkl. schaktmassor) | 68 000 | 74 000 |
| Input goods and purchased services | Insatsvaror och köpta tjänster | 1 000 000 | 1 000 000 |
| Total amount of emissions of greenhouse gases (market based) | Total mängd utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserad beräkningsmetod) | 1 330 000 | 1 330 000 |
Fr o m 2021 har Peab satt upp ett mål för koldioxidintensitet, mätt som utsläpp av växthusgaser (CO2e) i förhållande till verksamhetens omfattning, mätt som omsättning. Målen för koldioxidintensitet är uppdelade på Scope 1+2 (bränsle- och energianvändning i egen produktion) samt Scope 3 (insatsvaror och köpta tjänster).
Målet för Scope 1+2 är att till 2030 minska koldioxidintensiteten med 60 %, jämfört med basåret 2015. Utfallet för 2022 visade en reduktion med 43 %.
Målet för Scope 3 är att till 2030 minska koldioxidintensiteten med 50 %, jämfört med 2015. Utfallet för 2022 visade en reduktion med 5 %. Utfallet av koldioxidintensitetsmålet för Scope 3 2021 har reviderats efter justering av växthusgasutsläpp i Scope 3 (se avsnitt Scope 3 insatsvaror och tjänster).
Växthusgasintensitet
Avfall
GRI 306-1, GRI 306-2, GRI 306-3
Material- och avfallsflöden samt avfallsförebyggande åtgärder
Miljöpåverkan relaterad till avfall är främst kopplad till utarmningen av naturresurser. När material inte återanvänds sker utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar uppkommer vid transport och förbränning av avfall samt att mark tas i anspråk för lagring och deponering av avfall vilket utgör risk för spridning av farliga ämnen till mark och vatten. Vi arbetar för att reducera miljöpåverkan orsakad av avfall utifrån avfallshierarkin. Det betyder att vi, i första hand, strävar efter att minimera uppkomsten av avfall och att, i andra hand, styra det avfall som trots allt uppkommer mot återbruk eller materialåtervinning. Vi arbetar också för att minska avfallets farlighet och att öka användningen av återvunnet material i produkter vi producerar och använder, liksom möjligheten att återvinna produkterna efter användning.
Vi ser nödvändigheten i att ha ett nära samarbete med andra aktörer i värdekedjan för att lyckas uppnå cirkulära materialflöden. Miljöpåverkan kopplad till avfall uppkommer inte bara inom Peabs egen verksamhet, utan även hos andra aktörer, så som leverantörer, kunder, avfallsentreprenörer och andra tillverkande företag. Peab har störst möjlighet att styra miljöpåverkans omfattning i den egna produktionen, men kan också påverka andra aktörers miljöpåverkan genom dialog, kravställning och vårt erbjudande av produkter och tjänster. Peabs material- och avfallsflöden kan översiktligt beskrivas enligt figuren nedan.
Uppströms flöden beskriver materialströmmar in till Peab, t ex materialleveranser från leverantörer och överskottsmaterial från andra aktörer som tas emot för återvinning, medan nedströms flöden beskriver materialströmmar ut från Peab, t ex färdiga produkter till kund, komponenter till återbruk hos annan aktör och avfall till extern avfallsentreprenör.
1. Jungfruliga material
Peab har en betydande verksamhet inom råvaruförsörjning, där vi förser samhället med nödvändiga konstruktionsmaterial, så som ballast och grus som t ex används för järnvägsbyggnation och betongtillverkning. Vi arbetar för en ökad användning av cirkulära material, men använder också grus- och bergmaterial från egna täkter.
I våra projekt arbetar vi för att minska behovet av konstruktionsmaterial och massor för utfyllnad t ex genom optimerad design och in-situ behandling av förorenade massor som oskadliggör föroreningarna på plats.
2. Insatsvaror
I vår produktion använder vi insatsvaror, i form av kemiska produkter, material och varor, från ett stort antal leverantörer. Många av insatsvarorna kommer i förpackningar som ger upphov till betydande mängder avfall.
För att minska miljöbelastningen från insatsvaror arbetar vi bl a för optimerade konstruktioner som reducerar materialbehovet och effektiva arbetssätt som minimerar spill och uppkomsten av överskotts- eller skadat material. Vi efterfrågar också en ökad inblandning av återvunna material samt ökad återvinningsbarhet i såväl produkter som förpackningsmaterial. Vi arbetar även för en ökad användning av returemballage, så som byggpall.
3. Biprodukter
Vi använder biprodukter från andra aktörers verksamhet, som råvara i vår egen produktion.
Vi arbetar kontinuerligt för att öka andelen biprodukter som råvara och bidrar på så sätt till att minska mängden material som går till avfall. Ett exempel på det är att vi nyttjar slagg från ståltillverkning i vår produktion. Vi använder det för framställning av Merit, ett bindemedel som kan ersätta cement i betong.
4. Överskottsmaterial
Peab bedriver en egen återvinningsverksamhet, där vi arbetar för ökad återanvändning och återvinning av avfall och restmaterial från bygg- och anläggningsprojekt samt industriprocesser, från såväl interna som externa kunder.
Genom en effektiv återvinning av överskottsmassor, bl a med hjälp av så kallade våtsiktar, kan mängden överskottsmassor från schakter och infrastrukturprojekt som läggs på deponi minskas med upp till 80 procent. Vi kan istället använda materialet som råvara till nya produkter, så som ECO-Ballast som till 100% består av återvunnet material, vilket reducerar användningen av jungfruligt material.
5. Material och produkter
Peab tillverkar en mängd olika material och produkter till våra kunder, allt från ballast, asfalt och betong till färdiga broar, skolor och sjukhus. Förpackningsanvändningen är liten för denna typ av produkter.
Vi arbetar för att våra produkter skall innehålla en ökad andel återvunna material. Ett exempel är att vi återanvänder uppriven asfalt, så kallad returasfalt, som råvara in till vår asfalttillverkning, vilket reducerar behovet av såväl bitumen som ballastmaterial. Vi arbetar också för att tillhandahålla produkter och material med lång livslängd och för att möjliggöra ökat återbruk och återvinning av ingående material och produkter efter slutanvändning. T ex jobbar vi med att fasa ut miljö- och hälsofarliga produkter som innehåller ämnen som vi inte vill ha in i det cirkulära kretsloppet. Vi behöver också arbeta vidare för ökad demonterbarhet, som möjliggör ett framtida återbruk av ingående komponenter.
6. Återtag och returspill
I produktionen uppstår, trots förebyggande åtgärder, en del materialspill och ibland blir det material över.
Vi strävar i första hand efter att returnera sådant material till leverantören, genom återtag av överblivna, oskadda produkter som kan säljas igen, respektive returnering av materialspill som kan gå in som råvara i leverantörens materialtillverkning. Exempel på materialspill som idag kan returneras till leverantören för återvinning är glasull, stenull och gips.
7. Återbruk
Om överblivet material och produkter inte kan returneras till leverantören eftersträvar vi annat återbruk. Det kan t ex handla om material och produkter som blivit över, tillfälligt material som bara behövs under produktionsfasen eller produkter som demonterats i samband med renovering eller rivning.
En del kan vi återbruka själva inom vår egen verksamhet. Ett exempel på systematiskt återbruk utgör vår verksamhet i Varvsstaden, som är ett tidigare varvsområde som nu omvandlas till en ny stadsdel med centralt läge i Malmö. Här har ”Materialbanken” utvecklats, en databas som innehåller information om alla platsens material och samtidigt visar miljövinsterna med att arbeta med återbruk och återvinning. Överblivet material och produkter som vi inte kan återbruka inom den egna verksamheten, vill vi göra tillgängligt för andra aktörer. Vi har därför skrivit samarbetsavtal med flera externa återbruksaktörer.
8. Avfall
Det avfall som, trots ovanstående förebyggande åtgärder, uppstår till följd av vår verksamhet källsorteras och lämnas till professionella avfallsentreprenörer. De i sin tur kan ha möjlighet att skicka materialet till återbruk eller materialåtervinning. Om inte, går avfallet till förbränning, vanligen med energiutvinning, eller i sista hand till deponering. Det förekommer också material och produkter som inte lämpar sig för återbruk eller återvinning, t ex farligt avfall som uppkommer i samband med rivning eller marksanering. Även detta lämnas till professionella avfallsentreprenörer för behandling och/eller bortskaffning.
Peab säkerställer en trygg och säker avfallshantering genom att kontrollera att avfallsentreprenörerna har erforderliga myndighetstillstånd för verksamheten, innan avtal skrivs. En uppföljning av hanterade avfallsmängder sker minst årligen på koncernnivå, genom en sammanställning innehållande avfallsslag, om avfallet utgör farligt avfall eller inte samt vilken återvinnings- eller bortskaffningsmetod som tillämpats av avfallsentreprenören.
Fler exempel på hur vi arbetar med resurseffektivitet, att förebygga uppkomst av avfall samt att öka andelen avfall som går till återvinning återfinns i textavsnittet om miljö i Års- och hållbarhetsredovisningen.
Uppkommet avfall
Peab har under 2022 fortsatt att förfina sin process för insamling av avfallsdata och att säkerställa en god insamling av statistik, inkl. ökad standardisering av benämning på avfallsslag och behandlingsmetoder. Redovisade data täcker in alla de största leverantörerna som tillsammans står för över 90 procent av inköpsvolymen för avfallshanteringstjänster.
I samband med kvalitetsgranskningen av 2022 års data har vissa brister i rapporteringen för 2021 avseende mängden ton genererat avfall upptäckts och betydande felaktigheter har reviderats i årets rapportering. Detta avser en underrapportering av den totala mängden ton avfall om totalt 397 000 ton och beror på felaktig information från leverantörer under 2021. Variationer avseende ökningar och minskningar av uppkommet avfall per avfallsslag, samt behandlingsmetod för uppkommet avfall har därför korrigerats i årets rapport.
Jämfört med reviderade data för 2021 minskar mängden ton avfall med 21 % under 2022. Förändringar och variationer i mängden avfall mellan år beror till stor del på variationer i antal projekt samt omfattning och utformningen av projekt som Peab haft under det aktuella rapporteringsåret.
Avfall år 2022, totalt för koncernen uppgick till 901 000 (1 130 000) ton.
Tidigare rapporterat avfall avseende returemballage för 2021 har inkluderats i träavfall och tidigare rapporterat avfall avseende slam för 2021 har inkluderats i farligt avfall, mineraliska massor och övrigt avfall. Peabs ambition är att kategorisera avfall enligt branschens standard (ÅVI/BEAst ver. 2022 05 27), med tillägg för övriga avfall. Detta är en pågående process och alla våra leverantörer följer inte branschens standard fullt ut ännu. Peab arbetar successivt med att förbättra rapporteringen av avfall genom kontinuerlig dialog med leverantörer i syfte att förbättra och förfina processer.