Inflation, räntor och klimatet pressar

Förutsättningarna för den internationella konjunkturen 2022 har dominerats av Ukrainakrigets ekonomiska effekter i form av stigande energi- och livsmedelspriser och en allmän försiktighet.

Den globala ekonomin har emellertid varit relativt motståndskraftig, vilket kan förklaras av att industrin hade välfyllda orderböcker i början av året samt är inne i en period av upprustning och klimatomställning. Stigande priser på material, komponenter och energi dämpar emellertid lönsamheten och med en minskad efterfrågan från omvärlden krymper utrymmet för investeringar på kort sikt.

Det är i första hand hushållen som denna gång har påverkats negativt till följd av stigande kostnader för uppvärmning, räntor och en bred inflation. Det är främst hushållens vikande efterfrågan som ligger bakom att särskilt Euroområdet och USA går in i en tvåårsperiod med svag eller negativ tillväxt. En relativt stor andel av Sveriges hushåll har rörliga bostadslån, vilket gör att den svenska ekonomin blir särskilt sårbar för räntehöjningar. Det får negativa konsekvenser när det gäller såväl bostadsbyggandet som prisutvecklingen för befintliga bostäder.

Även den kommersiella fastighetsmarknaden missgynnas av stigande räntor i kombination med svagare efterfrågan på varor och tjänster, då det i förlängningen kan innebära ökade vakanser och minskade bygginvesteringar.

Totalt beräknas världsekonomin 2022 ha vuxit med omkring 3,2 procent. Prognosen för tillväxten 2023 indikerar en ökning med cirka 2,3 procent. Euroområdets BNP-tillväxt 2022 låg i linje med övriga världen, men lär inte komma upp i nivå med omvärldens tillväxt 2023. Istället väntas den backa med omkring en halv procentenhet.

Viktiga hållbarhetsfrågor

De nordiska länderna har fortfarande en lång väg att gå mot ett koldioxidneutralt Norden, även om mål och planer mot nettonollutsläpp av växthusgaser finns. Bygg- och fastighetsbranschen har en viktig del i klimatomställningen och driver därför olika initiativ för att få ned koldioxidutsläppen i linje med Parisavtalet, inte minst genom Färdplan för fossilfri konkurrenskraft som också Peab har anslutit sig till. Bygg- och anläggningssektorn driver tillsammans med sju andra branschorganisationer arbetet inom färdplanen för en klimatneutral byggsektor. Arbetet sträcker sig över hela värdekedjan från planering och genomförande till rivning och återbruk.

Hållbara städer handlar dels om energieffektiva byggnader och en byggprocess som använder material och processer på ett klimatanpassat sätt. Man kan även se frågan i ett vidare perspektiv, där städernas hållbarhet handlar om energismart samhällsplanering och där till exempel cirkulära flöden minskar klimatbelastningen. Utvecklingen drivs på av såväl myndigheter och beställare som av byggbranschen själv. För utförarsidan handlar det mycket om fossilfrihet, elektrifiering, mindre klimatbelastande insatsvaror samt avfallshantering och återbruk. Från myndighetshåll har till exempel i Sverige Boverkets krav på klimatdeklaration vid uppförande av byggnader, som infördes 2022, lett till kompetensutveckling och nya erfarenheter. Det 27:e klimattoppmötet COP27, som pågick i november förra året, fokuserade på hur världen ska kunna anpassa sig till klimatförändringarna för att minska sårbarheten samt att förhandla om utformningen av det arbetsprogram för utsläppsminskningar som beslutades under föregående möte.

I begreppet hållbara städer ingår, utöver klimat och miljö, även ekonomiska och sociala aspekter. Att planera städer utifrån ekonomisk hållbarhet innebär att göra kloka och genomtänkta investeringar, med bäring på långsiktighet och flexibilitet inför framtida förändringar. Det kan även handla om att underlätta för invånarna att fatta ekonomiskt hållbara beslut i vardagen. När det gäller den sociala aspekten kan byggsektorn bidra till att skapa inkluderande miljöer och bygga bort barriärer och isolering, i och mellan stadsdelar, för att öka tryggheten och skapa en stad för alla. De senaste årens kraftigt stigande priser på bostäder och en risk för ett fallande bostadsbyggande riskerar samtidigt att förstärka utanförskap och social ojämlikhet.