Marknad
& omvärld

Inflationen börjar ge vika

Tillväxten i den globala ekonomin bromsar in men utvecklingen i de större ekonomierna skiljer sig väsentligt åt. Världsekonomin beräknas ha vuxit med omkring tre procent 2023 och tillväxten väntas bli marginellt lägre 2024. USA ser ut att gå in för mjuklandning med knappt 2,5 procents tillväxt 2023 och strax över en procent 2024. En negativ tillväxt i Tyskland drar ner situationen i Euroområdet, som väntas växa med 0,5 procent i årsgenomsnitt 2023 och 2024. Kinas tillväxt väntas hamna på strax över 5,0 procent 2023 och 4,5 procent 2024. I centrum för såväl tillväxt som räntor finns inflationen, men också geopolitiska risker i såväl östra Europa som Mellanöstern kan dämpa riskviljan. Volatila energipriser är en annan osäkerhetsfaktor som kan inverka på tillväxten under det kommande året. Tendensen är annars att pristrycket avtar, tack vare att tillväxten i OECD-länderna bromsar in och leveranskedjorna återigen fungerar. Medan tillverkningsindustrin räknar med sjunkande priser väntar sig dock tjänstesektorn fortsatt stigande priser. De flesta ekonomiska bedömare verkar vara överens om att räntetoppen nu är nådd och att världens centralbanker kommer att inleda räntesänkningar 2024. Först ut blir sannolikt amerikanska Fed och europeiska ECB, där räntesänkningar kan komma någon gång under första halvåret. För Sveriges del har den svaga konjunkturen i omvärlden i kombination med flera inhemska faktorer pressat ner den svenska valutan, vilket har bidragit till en importerad inflation. Den skakiga vägen till ett Natomedlemskap, högt belånade hushåll, en långt driven lågräntemiljö och oro för delar av den kommersiella fastighetssektorns möjligheter att hantera de högre räntorna, har bidragit till en lågt värderad krona.

Klimatomställningen driver branschen

Bygg- och fastighetssektorn har en viktig roll i klimatomställningen för att Sverige ska kunna nå riksdagens uppsatta mål om nettonollutsläpp av växthusgaser 2045. Byggbranschens alla sektorer kommer att behövas dels i de omfattande investeringar som krävs för att ställa om basindustrin, dels i arbetet med att öka tillgången på hållbar och stabil energi samt att distribuera den. I fastighetssektorn finns också stora möjligheter till energieffektivisering, vilket gynnar den teknikintensiva installationssektorn och stora delar av materialindustrin och entreprenadsektorn. Samtidigt behöver bygg- och fastighetssektorn se över sin egen miljöpåverkan i såväl bygg- som driftskedet. Beräkningar visar att bygg- och anläggningssektorns klimatpåverkan kan i det närmaste halveras till 2030 med befintlig teknik. För att nå nettonollutsläpp behövs dock teknikskiften och kommersialisering av innovationer. Det kommer att behövas en översyn av hela värdekedjan från utvinning till återvinning. Den traditionella linjära modellen för tillverkning, med utvinning av jungfruliga material via användning till deponi, behöver därför förnyas och inslaget av återbruk i tillverkningen och livscykelperspektivet i förvaltningsskedet öka. Omställningen drivs på av såväl lagkrav och kundkrav som marknadsinitiativ, men troligen behövs ytterligare stimulanser i form av politiska styrmedel, långsiktiga regler och god tillgång till kapital. Utöver styrmedel krävs också en betalningsvilja från beställarledet och här kan den offentliga upphandlingen agera motor och föregångare. Ett delmål för att nå en klimatneutral värdekedja i bygg- och anläggningssektorn 2045 är att nå en halvering av utsläppen av växthusgaser 2030, jämfört med 2015. Det 28:e klimattoppmötet COP28 pågick under ett par veckor i november 2023. Denna gång fokuserade diskussionerna på hur världen ska kunna anpassa sig till klimatförändringarna för att minska sårbarheten. En slutsats från mötet var att det krävs en global storsatsning på kärnkraft om världen ska kunna nå netto noll utsläpp 2050.