Byggmarknaden
Sverige
Osäkerheten i omvärlden kvarstår till följd av att Irankriget och läget i Hormuzsundet ännu inte nått en lösning. Det har inneburit högre inflationsförväntningar och stigande marknadsräntor, samtidigt som bedömare räknar med att Riksbanken höjer styrräntan under det närmaste halvåret. Svensk ekonomi har dock presterat bättre än väntat. Stora statliga investeringar, god industriell aktivitet och hushållens konsumtion har bidragit.
Trots att byggkostnaderna fortsätter att öka väntas bostadsbyggandet fortsätta uppåt till följd av ekonomiska förbättringar. Investeringarna förväntas öka, men från låga nivåer. Även bostadsrenoveringarna utvecklas positivt i takt med den bredare konjunkturåterhämtningen.
Investeringarna i lokalbyggnader har utvecklats starkt och prognoserna förblir oförändrade. Nybyggnationstakten är hög inom industrin och den offentliga sektorn, medan byggstarterna inom kontor och affärslokaler är tydligt färre. Den främsta drivkraften är satsningarna inom totalförsvaret och rättsväsendet. Industribyggnationen gynnas också av den gröna omställningen och energiutbyggnaden. Renoveringarna av lokaler förväntas öka stadigt under de kommande åren.
De totala anläggningsinvesteringarna förväntas fortsätta växa. Den nationella planen för transportinfrastrukturen åren 2026–2037 med ökade investeringar i järnvägar och vägunderhåll, elnätsutbyggnad, investeringar i VA-systemet samt ökade försvarssatsningar ger en bred tillväxt på anläggningsmarknaden.
Norge
Den underliggande konjunkturen i den norska ekonomin är fortfarande relativt stark, stödd av expansiv finanspolitik, kraftig tillväxt i försvars- och energiinvesteringar samt stärkta exportvillkor på grund av höga olje- och gaspriser. Samtidigt håller inflationen sig över målet och Norges Bank väntas behålla en hög räntenivå under en längre period, vilket dämpar konsumtions- och investeringsviljan.
Bostadsbyggandet förväntas vara oförändrat 2026, innan det gradvis ökar från låga nivåer. Höga räntor och stigande byggkostnader hämmar utvecklingen, men befolkningstillväxt och ökande bostadsbehov talar för en successiv förbättring. Återhämtningen väntas drivas av fler bostadsprojekt i de större tillväxtregionerna. Renoveringar utvecklas i linje med den tidigare måttliga utvecklingen.
Lokalbyggandet tycks ha stabiliserats på en ny lägre nivå, även om utvecklingen för 2026 väntas bli något starkare jämfört med tidigare prognoser. Även om högre bygg- och finansieringskostnader dämpar efterfrågan så fortsätter investeringar i datacenter och traditionella industri- och logistikbyggnader. Stark utveckling väntas också inom transportbyggnader samt försvarsbyggnader. Det befintliga byggnadsbeståndet behöver underhållas och byggas om, vilket gradvis ökar behovet av renoveringar.
Utsikterna på anläggningsmarknaden är oförändrade och den främsta tillväxten för investeringar antas ske inom kraft- och energianläggningar samt kommunaltekniska anläggningar. Även flera stora vägprojekt väntas bidra de kommande åren. Prognoserna för drift och underhåll av vägar väntas växa måttligt, samtidigt som underhållsbehovet av järnvägsnätet fortsätter att öka.
Finland
Den finska ekonomin växer mer än tidigare förutspått, vilket har inneburit höjda BNP-prognoser. Även om kriget i Iran påverkar energi- och oljepriser, inflation, räntor och konsumentförtroendet, så har dess påverkan inte varit lika stor som det tidigare tullkriget. Arbetslöshetsnivån är fortsatt hög.
Bedömningen visar på en fortsatt långsam återhämtning för bostadsbyggandet och prognosen för innevarande år har sänkts något. Bostadsbyggandet fortsätter att belastas av överutbud av bostäder och den svaga efterfrågan, liksom stigande räntor och höga byggkostnader. Renoveringar av bostäder har ökat marginellt med stöd av det förbättrade ekonomiska läget.
Prognoserna om ekonomisk tillväxt har förbättrat förutsättningarna för lokalbyggandet, som väntas ha växande investeringsnivåer 2026 och 2027 för att därefter minska. Utvecklingen drivs av stora projekt som både har påbörjats och väntas starta, framför allt datacenter. Även kontors- och industribyggnader samt hotell och restauranger har växande startvolymer. Lokalrenoveringar förblir dämpade under prognosperioden.
Investeringarna inom anläggning väntas minska något under 2026, framför allt till följd av färre investeringar i järnvägsbyggen samt energi- och vattenförsörjning, som dock kännetecknas av stora investeringsbehov. Investeringarna inom väg- och gatubyggen väntas öka medan drift och underhåll uppskattas visa nolltillväxt.
Bostäder
| 2026 | 2027 | 2028 | |
| Sverige |  | | |
| Norge |  | | |
| Finland | | | |
Prognos påbörjade bostadsinvesteringar, nybyggnation och renoveringar
Lokalinvesteringar
| 2026 | 2027 | 2028 | |
| Sverige | | |  |
| Norge | |  |  |
| Finland |  | |  |
Prognos påbörjade lokalinvesteringar, nybyggnation och renoveringar
Anläggning
| 2026 | 2027 | 2028 | |
| Sverige | | | |
| Norge | | | |
| Finland | | | |
Prognos anläggningsinvesteringar
 | Oförändrad prognos jämfört med föregående delårsrapport |
 | Förbättrad prognos jämfört med föregående delårsrapport |
 | Försämrad prognos jämfört med föregående delårsrapport |
Från och med 2025 kommer marknadsprognoserna från Prognoscentret. Byggnation indelas i bostadsbyggande (nya bostäder och renovering) och lokalbyggande (nya lokaler och renovering). Lokaler innefattar alla byggnader förutom bostäder och lantbruksbyggnader. I anläggning ingår både nyinvesteringar samt drift och underhåll. Färgen på pilarna visar jämförelse mot Prognoscentrets föregående prognos.
| Förklaring | Symbol |
| Ökning med mer än 10% |  |
| Ökning med 3-10% | |
| Oförändrat ± 2% | |
| Minskning med 3-10% | |
| Minskning med mer än 10% |  |