ESRS2

Allmänna upplysningar

BP-1

Grund för utarbetande av hållbarhetsförklaringen

Utgångspunkter och omfattning

Peab har utarbetat den föreliggande hållbarhetsredovisningen på frivillig och konsoliderad basis med inspiration från EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) och de underliggande europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS), som sedan den 1 juli 2024 är implementerad i svensk lagstiftning. Det innebär att denna hållbarhetsredovisning utgår från och innehåller information om väsentlig påverkan, risker och möjligheter förknippade med Peabs verksamhet. Dessa har identifierats i vår egen verksamhet samt genom våra direkta och indirekta affärsrelationer i våra värdekedjor uppströms och nedströms efter genomförd dubbel väsentlighetsanalys. Vårt mål har varit att implementera den grundläggande strukturen i ESRS-standarderna under 2024 och att integrera den med Peabs årsredovisning i övrigt, för att i års- och hållbarhetsredovisningen för 2025 fullt ut redovisa i enlighet med det nya lagkravet. Förutom vidareutveckling av strukturen innebär det från och med 2025 en tredjepartsgranskad CSRD-redovisning som del i Peabs förvaltningsberättelse. Arbetet för fullständig efterlevnad av CSRD har pågått under hela 2024 och fortsätter under 2025 och framåt.

Förutom att hållbarhetsredovisningen är utarbetad med hänvisning till ESRS följer den samtidigt GRI-standarden (Global Reporting Initiative) som vi har rapporterat enligt sedan 2010. GRI-indexet ingår däremot inte i detta dokument, utan återfinns i vår webbaserade års- och hållbarhetsredovisning 2024 på peab.se.

Vi har tagit oss an denna omfattande redovisningsstandard med en tanke om att den syftar till balanserad, transparent och konsekvent redovisning av hållbarhetsinformation och kan fungera som en katalysator för de faktiska insatserna samt integrationen av hållbarhetsarbetet som del av Peabs kärnverksamhet. I detta arbete har vi därför identifierat ett antal utvecklingsområden, och för vissa områden konkreta planer, för att kunna redovisa enligt CSRD.

Hållbarhetsredovisningen omfattar Peabkoncernens verksamhet i Sverige, Norge, Finland och Danmark och de bolag där Peab har operationell kontroll. Däremot ingår inte intresseföretag, joint venture-bolag och gemensamma verksamheter (joint operations) i den konsoliderade hållbarhetsredovisningen.

Denna hållbarhetsredovisning redovisar information om de väsentliga värdekedjorna – uppströms och nedströms – som vi har identifierat inom ramen för den genomförda dubbla väsentlighetsanalysen. I enlighet med hållbarhetsämnena som definieras i de tio olika ESRS:erna har vi analyserat och bedömt påverkan, risker och möjligheter i värdekedjorna uppströms och nedströms. Totalt har vi definierat åtta olika värdekedjor i Peabs verksamhet, som vi bedömer som centrala för verksamheten och vi har därtill särskilt undersökt vissa värdekedjor per land och värdekedjorna för våra viktigaste insatsvaror.

För närmare information om vårt tillvägagångssätt avseende den dubbla väsentlighetsanalysen, läs mer på sidorna 49-50.

Hållbarhetsredovisningen följer det finansiella räkenskapsåret och omfattar perioden 1 januari till 31 december. Den publiceras årligen och årets hållbarhetsredovisning publicerades den första april 2025. Hållbarhetsredovisningen omfattar även den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med den tidigare lydelsen i ÅRL 6 kap. 11 § som gällde före 1 juli 2024.

BP-2

Upplysningar om särskilda omständigheter

Med utgångspunkt i det pågående arbetet med den dubbla väsentlighetsanalysen säkerställer vi att redovisningen fokuserar på de frågor som fångar verksamhetens mest betydande påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi reviderade våra väsentliga hållbarhetsaspekter i samband med att vi under hösten 2023 samt under 2024 genomförde denna analys då vi också antog en ny affärsplan för perioden 2024-2026. Samtliga ESRS-hållbarhetsämnen är väsentliga för Peab, även om alla underämnen eller delunderämnen inte är det inom varje tematiskt hållbarhetsämne. Peab redovisar sedan 2021 enligt fyra målområden som innefattar totalt nio externa mål. Sex av dessa mål är hållbarhetsrelaterade och är del av Peabs väsentliga hållbarhetsaspekter.

Ett antal upplysningskrav redovisas i andra avsnitt utanför denna hållbarhetsredovisning. I dessa fall finns hänvisningar vidare. I ESRS S3, Påverkade samhällen, har vi beskrivit vårt arbete med lokalsamhället bredare än vad de fastslagna väsentliga hållbarhetsämnena efterfrågar.

Vi har gjort vissa antaganden, bedömningar och uppskattningar i rapporteringen av ett antal upplysningskrav, till exempel när det gäller data för Peabs Scope 3-utläpp. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra processer och datakvalitet för rapportering. Vi har tillämpat beräkningsmetoderna och redovisningsprinciperna konsekvent under räkenskapsåret och för jämförelsetal. Beräkningsmetoder inklusive beräkningsfaktorer och redovisningsprinciper beskrivs i anslutning till redovisade uppgifter. I de fall avgränsningar och/eller redovisningsprinciper har förändrats i någon av de specifika upplysningarna för något av de rapporterade åren, anges detta i direkt anslutning till redovisad information. De rapporterade mätvärdena inkluderar redovisning av värdekedjan uppströms och/eller nedströms i den utsträckning vi anser vara väsentlig samt möjlig att utvärdera och beräkna utfall på.

GOV-1-2

Styrning och hållbarhet

I Peab AB:s styrelsearbete säkerställs att relevanta färdigheter och kompetenser för att övervaka hållbarhetsfrågor finns eller utvecklas, särskilt genom det arbete som utförs inom styrelsens olika utskott. Hållbarhetsfrågorna är en integrerad del av beslutsprocesserna och tas upp både som egna punkter och som en del av andra punkter på styrelsens dagordning.

Hållbarhetsrelaterad expertis tillhandahålls och stärks genom de specifika ansvarsområdena som tilldelats styrelsens utskott. Revisionsutskottet har en central roll i att övervaka och säkerställa tillförlitligheten i bolagets hållbarhetsrapportering. Utskottet granskar effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering. Dessutom håller utskottet sig informerat om granskningen av hållbarhetsrapporten och dess påverkan på rapporteringens tillförlitlighet. Revisionsutskottet rapporterar regelbundet till styrelsen i dessa frågor, vilket säkerställer att hållbarhetskompetens kontinuerligt beaktas i styrningen av Peab.

Finansutskottet bidrar till bolagets hållbarhetsarbete genom att övervaka finansiella strategier med hänsyn till hållbarhet. Utskottet säkerställer att investeringar och finansiella beslut är i linje med bolagets långsiktiga hållbarhetsmål.

Ersättningsutskottet, som ansvarar för att bereda beslut om ersättningar till ledande befattningshavare, följer och utvärderar hur Peabs hållbarhetsmål integreras i belöningssystemen. Det inkluderar att säkerställa att incitament till ledande befattningshavare är utformade för att främja hållbar utveckling, vilket kräver kunskap om hur hållbarhetsfrågor påverkar bolagets långsiktiga mål.

Styrelsens samlade kompetens täcker Peabs väsentliga hållbarhetsområden. Genom utskotten med sina specifika ansvarsområden relaterade till hållbarhet säkerställer styrelsen att hållbarhetsfrågorna är integrerade i bolagets övergripande strategi och verksamhetsbeslut samt minimerar risker.

Sammanfattningsvis är styrelsens arbetsstruktur utformad för att tillgodose och utveckla den hållbarhetsrelaterade kompetens som krävs för att Peab effektivt ska kunna hantera och rapportera om sin väsentliga påverkan samt hållbarhetsrisker och -möjligheter.

Styrning i verksamheten

Peab har ett antal koncernledningsforum, som är centrala för koncernens styrning. De ansvarar bland annat för att inom sina respektive områden övervaka och hantera påverkan, risker och möjligheter avseende hållbarhetsrelaterade aspekter. Hållbarhetsrådet, som utgörs av COO, chef för regelefterlevnad, chef för icke-finansiell rapportering, chef för investerarrelationer, miljöchef samt hållbarhetscontroller och leds av CSO, arbetar som en tvärfunktionell enhet för att övervaka, samordna och utveckla hållbarhetsarbetet i Peab samt säkerställa att verksamheten följer interna och externa regleringar, standarder och lagar. Medlemmarna arbetar gemensamt för att integrera tillbörlig aktsamhet i Peabs styrning, strategi och affärsmodell. Till rådet hör också ett antal adjungerade sakfrågeexperter inom hållbarhetsområdet, såsom HR, arbetsmiljö och miljö. Rådet utvärderar kontinuerligt behovet av kompetens, intern eller extern, inom hållbarhet samt föreslår koncernledningen om eventuella behov. Därtill har varje affärsområde till uppgift att säkerställa att rätt hållbarhetskompetens finns i verksamheterna och att de arbetar i enlighet med framlagda strategier och beslut. På miljöområdet finns de fyra råden klimatrådet, kemikalierådet, rådet för biologisk mångfald och rådet för cirkularitet som samlar ett koncernövergripande perspektiv på respektive sakfråga och arbetar för kontinuerliga framsteg. Samtliga kompetenser arbetar i enlighet med koncernens affärsplan i vilken hållbarhetsarbetet är en integrerad del. En central del i affärsplanen är de två koncernövergripande programmen ”Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror” samt ”Kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja”, som tar avstamp i ovanstående.

GOV-3

Hållbarhet i incitamentssystem

Peabs ersättningspolicy ska bidra till företagets strategier, långsiktiga värdeskapande och hållbarhet samt att Peab har rätt kompetens på ledande positioner, som funktionschefer och nyckelkompetenser. Det säkerställs genom de grundläggande principerna att:

• erbjuda marknadsmässig ersättning så att Peab kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Ersättningsnivåerna jämförs regelbundet med andra företag som är verksamma på samma marknader.
• erbjuda långsiktiga incitaments- och bonusprogram med fokus på ovanstående.
• årligen utvärdera individuella prestationer och måluppfyllelse i förhållande till Peabs finansiella och icke-finansiella resultat.

I Peabs nuvarande kortsiktiga incitamentsprogram (STI, short term incentive) kopplas incitamenten till företagets strategi i form av lönsamhet, hållbarhet och arbetsmiljö. Hållbarhetsmålet och arbetsmiljömålet uppgår tillsammans som mest till 34 procent av det totala bonusutfallet. Det första målet beräknas som ett viktat utfall från affärsområdenas prestationer avseende minskning av koldioxidutsläpp, och i det ingår att främja miljöförbättrade produkter och återbruk. Det andra målet är en fallande trend avseende allvarliga arbetsplatsolyckor. Dessa mål understryker vårt engagemang för att vara ledande inom samhällsansvar i branschen.

Det långsiktiga incitamentsprogrammet (LTI, long term incentive) mäter de två förutbestämda prestationsmåtten lönsamhet (resultat per aktie enligt segmentsredovisning) och koldioxidminskningar under perioden 2024-2026. Minskning av koldioxidutsläppen viktas med tio procent av det totala prestationsmålet. På rekommendation av styrelsen och efter beslut av årsstämman är avsikten att årligen starta nya treåriga program.

Prestationsmålen i prestationsaktieprogrammet ser ut enligt följande:

Prestationsmål	Formel för beräkning av utfall	Viktning
Resultat per aktie enligt segmentsredovisning, 2024-2026	Miniminivå: 13,50 kr, maximinivå 20 kr, linjär tilldelning däremellan	90%
Koldioxidutsläpp (CO2e)	Mindre än 155 000 ton koldioxidekvivalenter, beräknat på direkta (scope 1) och indirekta utsläpp (scope 2) utifrån beräkningsprinciper enligt GHC-protokollet	10%

 

Peabs ersättningsutskott bereder styrelsens beslut om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Det följer och utvärderar pågående, och under året avslutade, program för rörliga ersättningar för ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet utvärderar även tillämpningen av den ersättningspolicy som årligen fastställs av årsstämman samt gällande ersättningsstrukturer och -nivåer i Peabkoncernen. Läs vidare om ersättningsutskottets ansvar på sidan 217 i bolagsstyrningsrapporten, om ersättningar på Peab på sidorna 155-158 i not 9 och Peabs ersättningsrapport 2024 på peab.se.

GOV-4

Tillbörlig aktsamhet

För att verka för en hållbar verksamhet samt minska negativa konsekvenser på människor, miljö och samhälle är arbetet med tillbörlig aktsamhet (due diligence) avgörande. Genom att integrera tillbörlig aktsamhet i vår styrning, strategi och affärsmodell vill vi inte bara leva upp till interna och externa krav och förväntningar, utan även skapa värden för våra intressenter och bidra till ansvarstagande i värdekedjan.

Samtidigt är arbetet med tillbörlig aktsamhet komplext och kräver ständig utveckling. Under året har vi identifierat områden där vi behöver bli ännu bättre, särskilt när det gäller att stärka riskhanteringen i våra leverantörskedjor och fördjupa samarbetet med affärspartners. Under året fick vi till exempel värdefull feedback genom revision som belyste områden där vårt arbete kan stärkas ytterligare. Den här typen av insikter ger oss vägledning för att kontinuerligt förfina och förtydliga våra processer och arbetssätt. Därtill arbetar vi med att vidareutveckla våra nyckeltal för att kunna mäta och följa upp arbetet på ett än mer effektivt sätt. Hållbarhetsrådet är ansvarigt för att utveckla arbetet med tillbörlig aktsamhet och kontinuerligt förbättra integreringen av tillbörlig aktsamhet i Peabs styrning och affärsmodell.

Processen avseende tillbörlig aktsamhet grundar sig på FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Strukturerad process

Vi har etablerat en systematisk process för tillbörlig aktsamhet som i korthet omfattar följande steg:

Införliva ansvar i policyer och ledningssystem: Våra styrande dokument utgör grunden för arbetet med tillbörlig aktsamhet. Uppförandekoden (tillbörlig aktsamhet beskrivs i punkt 8) och leverantörskoden (tillbörlig aktsamhet beskrivs i punkt 6) beslutas av styrelsen och riktlinjer om processen för tillbörlig aktsamhet beslutas av vd. Dessa riktlinjer integreras i tillämpliga arbetssätt i hela koncernen samt i värdekedjan genom utbildning, kommunikation och efterlevnadskontroller.

Identifiera och utvärdera negativa konsekvenser och risker: Med stöd av löpande riskbedömningar och genom den dubbla väsentlighetsanalysen identifierar vi faktisk och potentiell negativ påverkan inom hållbarhetsområdena. Dessa prioriterar vi utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet, och vi lägger särskilt fokus på de mest väsentliga områdena.

Förebygg, mildra och hantera konsekvenser: Vi implementerar åtgärder för att förebygga och minimera risker samt mildra konsekvenser. När vi identifierar påverkan, till exempel i vår leverantörskedja, ska vi utveckla färdplaner i nära samarbete med affärspartners och andra intressenter.

Följa upp och förbättra: Regelbunden uppföljning är en hörnsten i vår process. Interna och externa revisioner hjälper oss att säkerställa att våra åtgärder är effektiva och att vi lär oss av erfarenheter för att utveckla våra arbetssätt.

Rapportera och vara transparenta: Vi rapporterar öppet om vårt arbete med tillbörlig aktsamhet, med fokus på de största riskområdena och vidtagna åtgärder. Transparens är en viktig del av vårt ansvar gentemot våra intressenter.

Gottgörelse vid behov: Om vi identifierar negativa konsekvenser arbetar vi aktivt för att tillhandahålla eller samverka kring gottgörelse. Det inkluderar till exempel återställande av miljöskador, ekonomisk kompensation eller andra avhjälpande åtgärder.

För vidare information om Peabs bolagsstyrning, inklusive den hållbarhetsrelaterade styrningen, hänvisas till ”Bolagsstyrningsrapport 2024” på sidorna 212-224.

GOV-5

Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering

Peab har en etablerad process för riskhantering och arbetar med att uppdatera processen för att identifiera hållbarhetsrisker utifrån CSRD-ramverket (se avsnittet Risker och riskhantering). Väsentliga risker från den pågående dubbla väsentlighetsanalysen har integrerats i den övergripande riskhanteringsprocessen för att säkerställa ett systematiskt riskarbete och en samlad riskhantering inom organisationen.

Risker identifieras på olika nivåer i koncernen – från projektnivå till affärsområdes- och koncernnivå.

Peab arbetar med att vidareutveckla det interna kontrollprogrammet avseende hållbarhetsrapportering utifrån nya krav. Det kommer att innefatta såväl kontroller för att säkerställa efterlevnad av regulatoriska krav som kontroller för att säkerställa att inrapporterade data är rimlig.

Omfattningen, huvudfunktionerna och komponenterna i Peabs processer och system för riskhantering och intern kontroll i relation till hållbarhetsrapportering är:

Omfattning: Vår riskhanterings- och internkontrollprocess omfattar alla affärsområden och koncernfunktioner som är involverade i hållbarhetsrapporteringen. Processen bedrivs både på koncernnivå och i våra fyra affärsområden.

Huvudfunktioner: Vi använder en metod för riskhantering och intern kontroll som inkluderar riskidentifiering, bedömning, hantering och övervakning. Se nedan om Peabs riskbedömningsmetod.

Komponenter: Våra grundläggande komponenter i riskhanteringsprocessen är våra riskregister, matris för värdering, system för hantering och dokumentation av responsplaner.

Resultatet av affärsområdenas och koncernfunktionernas riskbedömningar samt den centrala uppföljningen av responsplanerna konsolideras till koncernnivå innan vidare rapportering sker till koncernledning, styrelsen och externa intressenter. Se vidare om rapportering nedan.

Riskbedömningsmetod
Vår riskbedömningsmetod innefattar en riskidentifiering-, värderings- och prioriteringsmetodik. Vi strävar efter att använda oss av både kvantitativa och kvalitativa analyser för att identifiera och prioritera risker i Peabs värdekedjor. Den initiala identifieringen sker på affärsområdesnivå, riskerna värderas för att därefter konsolideras till koncernnivå. Våra hållbarhetsrisker delas upp i två övergripande kategorier: risken att vi påverkar vår omvärld negativt (påverkan på människor och miljö) och risken att Peab påverkas negativt. Risker relaterade till metod för datainsamling av hållbarhetsrelaterade data har högt fokus.

Risker relaterade till vår omvärld

• Risker som påverkar omvärlden värderas utifrån deras omfattning (1-3), magnitud (1-3), återställbarhet (1-3), samt sannolikheten att de inträffar (1-5).
• Risker värderas baserat på kort sikt (mindre än 1 år), medellång sikt (2-5 år) och lång sikt (mer än 5 år).
• Utifrån värderingen ovan räknas summan ut för omfattning, magnitud och återställbarhet (totalt 3-9). Denna summa multipliceras med sannolikheten (1-5) för att resultera i ett riskvärde (3-45).
• Risker som värderas till ett riskvärde överstigande 25 anses vara relevanta risker och prioriteras således.

Risker relaterade till Peab

• Risker som påverkar vårt företag värderas utifrån sannolikheten att de inträffar (1-5), samt påverkan på bolaget om de skulle inträffa (1-5).
• Risker värderas baserat på kort sikt (mindre än 1 år), medellång sikt (2-5 år) och lång sikt (mer än 5 år).
• Utifrån ovan värdering räknas en produkt ut (1-25).
• Risker som värderas till en produkt överstigande 6 anses vara relevanta risker och prioriteras således.

Således är den dubbla väsentlighetsanalysen integrerad i koncernens riskprocess. Den väsentliga inverkan, risker och möjligheter har identifierats och hanteringsåtgärder beskrivs under respektive ESRS-kapitel.

Exempel på väsentliga hållbarhetsrelaterade risker som har identifierats och exempel på hanteringsåtgärder:

Inverkan, risker och möjligheter relaterade till vår omvärld:

1. Klimatförändringar, inklusive ökad frekvens av extremväder – metodval, materialval och fastighetsval
2. Tillgång till kritiska insatsmaterial – alternativa försörjningsplaner för strategiska insatsvaror
3. Arbetstagares rättigheter i värdekedjor – säkerställ efterlevnad av upphandlingsprocessen

Inverkan, risker och möjligheter relaterade till Peab:

1. Krav gällande klimatanpassningar – följ interna och externa klimatmål
2. Arbetsplatsolyckor – skyddsronder, incidentuppföljning, riskobservationer, förebyggande information
3. Efterlevnad – fokus på styrande dokumentation, intern kontroll och regelefterlevnad

Integrering i interna funktioner samt rapportering

Vi integrerar resultaten av vår riskbedömning och intern kontroll i relevanta interna funktioner och processer genom att:

• Riskhantering är en del av den strategiska planeringen och operativa rutiner.
• Säkerställa samarbete mellan affärsområde och koncernfunktioner för att hantera risker ur brett perspektiv.
• Regelbundet uppdatera våra interna policyer och processer baserat på resultat av riskbedömningar.
• Intern kontroll över hållbarhetsdata strävar efter att på sikt följa samma processer som för finansiell rapportering.
• Regelbundet utvärdera effektiviteten i intern kontroll för att identifiera förbättringsåtgärder enligt redan etablerade rutiner.
• Regelbunden rapportering till koncernledning, revisionsutskott och styrelse.

Läs mer i avsnittet “Risker och riskhantering”.

SBM-1

Strategi, affärsmodell och värdekedja

Samverkan mellan affärsområdena i förädlingskedjan och lokal närvaro. Det är de två hörnstenarna i vår affärsmodell som ger synergier i verksamheten samt förutsättningar för oss att minska vår miljö- och klimatpåverkan, främja socialt ansvar och positiv samhällsutveckling samt att bedriva en ansvarsfull verksamhet.

Peabs verksamhet syftar till att förbättra vardagen där människor lever sina liv och att bidra till att bygga hållbara samhällen. Att bygga allt från bostäder, skolor, äldreboenden och sjukhus till att anlägga broar, vägar och annan infrastruktur i våra samhällen är i sig nära besläktat med hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Detta gör vi för kunderna i hela Norden, från den lilla inlandsorten i norr och kuststaden i väst till storstaden i söder.

Affärsmodellen

Verksamheten vilar på de fyra affärsområdena Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveckling. Vart och ett står på egna ben och har sina kunder. Ibland levererar samtliga fyra affärsområden till en kund, ibland har ett enda affärsområde kundrelationen.

Styrkan i affärsmodellen ökar när affärsområdena samverkar med varandra i förädlingskedjan, från markförvärv till produktion och drift. Det ger oss unika möjligheter att med våra strategiska tillgångar, egna resurser och kontroll över värdekedjan möta kundernas behov och omvärldens förväntningar. Inte minst ökar våra möjligheter att styra verksamheten i en mer hållbar riktning och minska negativ påverkan på människa och miljö. Affärsmodellen tillåter oss att ta tillvara lokala resurser i form av egna insatsvaror, egna kunniga och engagerade medarbetare samt lokala underentreprenörer. Detta innefattar naturligtvis vårt hållbarhetserbjudande i form av ECO-produkter, återvinning och återbruk samt lokalt samhällsansvar på de orter där vi finns. Med våra fyra affärsområden kan vi erbjuda kunderna bredd och trygghet, samtidigt som vi ökar vår produktivitet och kan dra fördel av både finansiella och operativa synergier. På det här sättet minskar vi inte bara verksamhetens negativa påverkan, utan skapar långsiktiga och hållbara värden.

Peabs högförädlade affär i samverkan hjälper oss att nå en bred måluppfyllnad. Här listar vi fördelarna med Peabs affärsmodell:

• Ökad förädlingsgrad
• Intäktsdiversifiering och riskspridning
• Investeringsmöjligheter och finansieringsstyrka
• Närproducerat genom lokala resurser (insatsvaror och personal)
• Innovations- och produktutvecklingsförmåga
• Erfarenhetsåterföring
• Skaleffekter och stordriftsfördelar
• Arbetstillfällen och lokal utveckling
• Styrningsförmåga mot hållbarhet:
  • God arbetsmiljö och säkerhet
  • Minskad miljö- och klimatpåverkan
  • Etisk affärsverksamhet
  • Ökad jämställdhet och mångfald

Konkret sker Peabs värdeskapande genom sex huvudsakliga faser i förädlingskedjan, genom de fyra affärsområdena: 1) förvärv, 2) utveckling och projektering, 3) anskaffning och produktion, 4) anläggning och byggnation, 5) avyttring samt 6) drift, underhåll och vidareutveckling. Affärsområdena och de verksamheter som bedrivs inom ramen för dessa har olika logik och är strukturerade efter respektive marknads och delmarknads förutsättningar samt indelade efter produktsegment och geografi.

Inom affärsområdena Bygg och Anläggning kommer intäkterna från entreprenaduppdrag till både privata och offentliga kunder. Affärsområde Industri har både entreprenaduppdrag och säljer sina produkter och tjänster till de nordiska bygg- och anläggningsbolagen. Affärsområde Projektutveckling säljer bostäder till privatpersoner och kommersiella fastigheter och samhällsfastigheter till offentliga och privata beställare.

Hållbarhet i affärsmodell och strategi

Hållbarhet är integrerad i vår strategi och affärsmodell och har så varit ända sedan företaget grundades för 65 år sedan. När bröderna Mats och Erik Paulsson startade Peab på Bjärehalvön var den ursprungliga affärsidén att tillhandahålla sophämtnings- och renhållningsentreprenader i kommunen. Verksamheten växte snabbt till att också omfatta maskinuthyrning och sedan anläggningsverksamhet. Därefter tillkom byggverksamhet och på 1990-talet förvärvades den första tillverkande verksamheten där betong- och ballastproduktion blev en del av koncernen. Verksamheten har alltid bedrivits nära kunden och med lokala resurser har Peab erbjudit kompletterande och samverkande entreprenadtjänster inom bygg och anläggning. Det minimerar kostnader, minskar transporter och innebär ett effektivt nyttjande av lokala resurser.

Idag är dessa principer en del av vår strategiska positionering ”Närproducerat samhällsbygge”. Att producera lokalt innebär att i så stor utsträckning som möjligt försörja våra projekt med lokala resurser, såsom insatsvaror, material och arbetskraft. Utöver de miljörelaterade fördelarna detta för med sig, så bidrar det även till att skapa lokala arbetstillfällen. Genom bättre förmåga att styra förädlingskedjan kan vi i större utsträckning ta ansvar för hållbarheten i hela leveransen, från ingående material och byggtekniska lösningar till arbetskraft, arbetsmiljö, säkerhet och arbetsvillkor för alla som är en del av våra arbetsplatser.

Vi styr också verksamheten utifrån koncernövergripande mål, flera med tydlig koppling till hållbarhet. Våra strategiska målområden Bästa arbetsplatsen och Ledande inom samhällsansvar inrymmer Peabs miljö- och klimatmål och arbetsmiljömål, liksom målet att främja jämställdhet i branschen. Vi bryter även ned strategiska mål i delmål i våra affärsområden beroende på verksamhet (se tabellen nedan). Vårt övergripande mål om klimatneutralitet speglas i konkreta verksamhetsmål som att öka andelen ECO-Betong i våra entreprenader eller att öka andelen alternativa bindemedel i vår betong- och prefabproduktion. Ökad resurseffektivitet omsätts till mål som att öka andelen återvunnen asfalt i våra beläggningsentreprenader eller att minska mängden avfall och svinn i byggentreprenader. I samtliga våra verksamheter kravställer vi på så kallade säkra köp. Det är inköp från ramavtalade leverantörer som uppfyller krav på affärsetik, arbetsmiljö och arbetsvillkor, utöver mer traditionella mätpunkter som finansiell ställning, prisvärdhet och kvalitet.

Verksamheten i samtliga affärsområden har både positiv och negativ påverkan när det gäller hållbarhetsaspekter. Förutom att vi till exempel bygger vägar för effektivare och säkrare transporter handlar många av Peabs projekt om att bidra till den pågående klimatomställningen genom att begränsa utsläpp och anpassa samhällen till klimatförändringar. Det kan handla om att till exempel utveckla hamnar, förbereda markområden och bygga fabrikslokaler för att möjliggöra den gröna omställningen eller att möjliggöra för vind- och solkraftsproduktion och att dimensionera vatten- och avloppsnät till ökade regnmängder.

Utveckling av hållbara kund- och marknadserbjudanden är samtidigt en hörnsten i vår strategi och affärsmodell. Inom affärsområde Projektutveckling miljömärker vi idag våra bostadsprojekt, såsom Svanencertifiering. Inom affärsområde Bygg efterfrågar kunder i allt fler projekt ett hållbart byggande och energieffektiva fastigheter och vi erbjuder koncept som NärBo med tydliga hållbarhetsfördelar. Inom affärsområde Anläggning görs till exempel betydande satsningar inom vatten- och avloppsanläggningar och Peab arbetar med flera industriprojekt som är viktiga för klimatomställningen. Inom affärsområde Industri erbjuder vi marknaden ett brett sortiment av produkter under våra ECO-varumärken som bidrar till lägre utsläpp av växthusgaser, jämfört med traditionella alternativ.

Vi ger våra medarbetare trygga anställningar och meningsfulla yrken med utvecklingsmöjligheter. Det handlar om allt från att verka för säkra arbetsplatser utan olyckor och att aktivt främja jämställdhet och mångfald i den traditionellt mansdominerade bygg- och anläggningsbranschen till att begränsa riskerna för etiska överträdelser i de komplexa värdekedjorna som kännetecknar samhällsbyggnadssektorn. Vi och våra leverantörer har därför ett ansvar att agera etiskt och med hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter.

Utmaningar inom hållbarhet

De huvudsakliga utmaningarna vi arbetar med kopplat till hållbarhet kan sammanfattas enligt följande:

• Variation i kundbehov och kundkrav
• Tekniska- och produktionsmässiga utmaningar
• Spårbarhetsrelaterade utmaningar
• Bred och komplex leverantörsbas

Variation i kundbehov och kundkrav

Ett entreprenadprojekt är sällan likt ett annat. Bredden av kunder och variationen i kundbehov och -krav innebär att projekt i hög grad kundanpassas. Ett bostadshus, ett kontor eller en bro har en livslängd på decennier, vilket innebär unika anpassningar och särprägel på näst intill varje slutprodukt. Omfattningen i hållbarhetskraven skiljer sig. Samtidigt verkar vi för att så långt som möjligt hitta standardiserade och hållbara lösningar. Ett led i det är vårt fokus på insatsvaror, där vi har kommit långt. Insatsmaterial, markberedning, grundläggning, prefabricerade byggelement och stommar är exempel på ingående delar oavsett vad som ska byggas. Vi har också utvecklat det standardiserade bostadskonceptet Närbo, som är våra flerbostadshus där vi har samlat och paketerat många års erfarenheter och kunskap med våra bäst beprövade byggmetoder. I takt med att kundefterfrågan ökar, arbetar vi med att vidareutveckla dessa bostads- och fastighetskoncept.

Tekniska- och produktionsmässiga utmaningar

En viktig insats mot ökad hållbarhet är teknisk och produktionsrelaterad utveckling. Målet om klimatneutralitet förutsätter lösningar eller alternativ för 1) cement/betong, 2) stål, 3) drivmedel, 4) bitumen/asfalt, 5) el/energi samt 6) transporter. Idag finns befintlig teknik för att delvis minska koldioxidutsläppen, men inte helt. Ny teknik ger ofta nya produktionsmässiga utmaningar, såsom att härdningstiden för betong ökar ju större inblandningen är av alternativa bindemedel. Ökad hållbarhet innebär kontinuerligt utvecklade produktionsmetoder.

Spårbarhetsrelaterade utmaningar

En annan utmaning vi arbetar med är branschgemensam: den digitala spårbarheten av hållbarhetsrelaterad information. En totalentreprenad i byggverksamheten, till exempel, är en sammansatt tjänst där mängden ingående insatsvaror och produkter är omfattande. Därtill består totalentreprenaden vanligtvis av underentreprenader där leverantörer tillhandahåller arbetskraft och material i olika grad.

Peab har samtidigt kommit en bit på vägen inom flera områden. Eftersom vi har insatsvaror, markberedning, grundläggning och stommar i den egna verksamheten kan vi spåra materiell påverkan via så kallade EPD:er (Environmental Product Declaration). Att öka den digitala spårbarheten i materiella flöden är en utmaning vi arbetar med och som kommer att vara avgörande för att möjliggöra en mer detaljerad styrning och rapportering av hållbarhetsrelaterade data. Framför allt kräver det branschsamverkan kring frågor som utvalda standarder och digitala följesedlar.

Bred och komplex leverantörsbas

Mängden och variationen av leverantörer och underentreprenörer vi samverkar med i entreprenadprojekt kan vara omfattande och varierar beroende på var i Norden projektet genomförs. Schakttjänster, till exempel, är ett område där marknaden består av en stor mängd fåmansföretag som verkar lokalt. En annan försvårande aspekt handlar om typen av inköp vi gör, särskilt avseende köpta och sammansatta tjänster. Installationer är ett exempel där vi upphandlar både installationsarbetet och material från installatören, som i sin tur kan ha olika materialleverantörer. Att öka kontrollen och spårbarheten avseende leverantörsbasen är en omfattande uppgift, men utvecklas kontinuerligt. Delsvar går att finna i mer avgränsad kategori- och leverantörsstyrning och ökad branschsamverkan, inte minst för att arbeta standardiserat.

Verksamheten 2024-2026

Huvudområdena i Peabkoncernens affärsplan för 2024 till 2026 handlar om kundfokus, hållbarhet och hållbara erbjudanden samt effektivitet. Samverkan i våra geografier är en förutsättning för framgång inom samtliga områden. Vi har slagit fast två koncernövergripande utvecklingsprogram som stöttar dessa förflyttningar: ”Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror” som, genom att bryta ner våra klimatmål i aktivitetsplaner med åtgärder, ska säkerställa att vi når våra klimatmål och säkrar tillgången till kritiska insatsvaror och ”Kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja” som både ska stötta det förstnämnda programmet och bidra till vårt arbete och ansvarstagande med Peabs värdekedjor. Läs mer om dessa program på sidan 46.

Värdekedjor

Med tanke på Peabs breda verksamhet är antalet värdekedjor många. Byggverksamheten har en typ av värdekedja, medan anläggningsverksamheten har en annan. Affärsområde Projektutveckling har sin värdekedja och inom affärsområde Industri finns flera värdekedjor genom framför allt uthyrningsverksamheten, prefabverksamheten samt beläggnings- och materialförsäljningsverksamheterna. Ofta finns dessutom variationer inom respektive värdekedja, inte minst med tanke på att produktionskedjan i bygg- och anläggningsbranschen är komplex och består av en mängd aktörer. I samband med arbetet med Peabs dubbla väsentlighetsanalys analyserade verksamheten åtta huvudsakliga värdekedjor.

Peabs huvudsakliga värdekedjor är:

• Bygg
• Anläggning
• Prefabricerade byggelement
• Uthyrning
• Beläggning
• Betong
• Råvaruförsörjning
• Projektutveckling

Uppströms

Peab hanterar varje år omkring 41 500 externa leverantörer. Cirka 3 000 leverantörer står för 80 procent av koncernens totala inköpsvolym. Vi är med andra ord en stor inköpare i Norden och har därmed också goda möjligheter att främja säkra och hållbara inköp samt leverantörssamarbeten.

Vi delar in Peabs totala inköpsvolym i inköpskategorier. Idag har vi omkring 260 olika kategorier, varav stommar och fasader, installationer och anläggningstransporter och entreprenadmaskintjänster är de största.

För oss är kontinuerlig tillgång till ett antal strategiska insatsvaror – cement, bitumen, el, bränslen, stål och vissa träprodukter – en förutsättning för samhällsbyggandet. Vi arbetar därför löpande och strukturerat med dessa insatsvaror för att både säkra tillgången till dem och bidra till deras omställning. På så sätt stärker vi Peabs motståndskraft, minimerar sårbarheten samt påskyndar omställningen till framtida förnybara produkter, lösningar och byggmetoder. 

Det är också vid tillverkningen av dessa material som de största utsläppen av växthusgaser uppstår. För att minska de materialrelaterade utsläppen har vi stort fokus på att minska utsläpp genom val av material, optimerad materialanvändning samt återvinning och återbruk. Allt detta kräver samarbete i de olika värdekedjorna med både leverantörer och kunder.

Därtill arbetar vi med att utveckla lösningar som innebär att material som idag har stor klimatpåverkan substitueras i så stor utsträckning som möjligt med hänsyn till teknologi, prestanda, kvalitet och marknad samt att förutsättningarna för återbruk och återvinning förbättras ständigt. Det som idag inte anses vara en strategisk insatsvara, kan vara det imorgon. 

Detta betyder bland annat att Peab: 

• har tvärfunktionella arbetsgrupper, som arbetar för att säkerställa tillgången till strategiska insatsvaror. 

• säkerställer styrning, med beaktande av intressentkrav, i syfte att planera för och nå framdrift. 

• verkar för god kontroll på försörjningskedjorna och -riskerna. 

• har god samverkan med leverantörer. 

• tar höjd för teknikutveckling, innovation och kravställning. 

Nedströms

Peab har en bred kundbas som spänner över våra fyra affärsområden. Ibland levererar samtliga fyra affärsområden till en kund, ibland har ett enda affärsområde kundrelationen. Det totala antalet kunder uppgår till omkring 18 000.

Bygg- och anläggningsbranschen är historiskt sett kunddriven där majoriteten av entreprenadprojekten anpassas efter kunders behov. Vi tar dock allt oftare en aktiv roll i tidiga skeden i projekterings- och designfasen av planerade projekt. Det ger oss ökade möjligheter att påverka projekten i en mer hållbar riktning.

SBM-2

Intressenters intressen och synpunkter

Vi har ständigt pågående dialoger med representanter från våra olika intressentgrupper, både de som påverkas eller kan påverkas av vår verksamhet och de som för olika syften använder vår hållbarhetsrapportering. Till den första kategorin hör kunder, leverantörer och medarbetare samt närboende och andra aktörer i lokalsamhället. Till den andra hör till exempel befintliga och potentiella ägare och investerare, långivare och försäkringsföretag samt andra användare som affärspartner, arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer, statliga förvaltningar och akademin.

Det är genom kontinuerliga dialoger med representanter för dessa olika intressentgrupper som så vi håller oss uppdaterade om de förväntningar och krav som finns på Peab och vilka frågor som är viktiga för dem. Dialogen sker på många olika håll i organisationen och i såväl vardagliga möten med kunder, leverantörer, medarbetare och andra intressenter som mer strukturerat som till exempel leverantörsrevisioner, möten med politiker och andra beslutsfattare, ägar- och investerardialoger och seminarier på högskolor och andra lärosäten. Ett representativt antal intressentdialoger fångas upp och dokumenteras. Dialogernas sammanvägda resultat utgör också en delmängd i den dubbla väsentlighetsanalysen vi genomfört och de hållbarhetsämnen vi identifierat som väsentliga. Utkomsten av intressenternas olika krav och önskemål omformas successivt till hur Peab bedriver sina projekt och utformar sina erbjudanden, inte minst när det gäller den pågående klimatomställningen. Det handlar till exempel om utvecklingen av de olika ECO-produkterna eller de två koncernövergripande utvecklingsprogrammen som beskrivits ovan. Vi ser tydligt hur det faktum att vi driver utvecklingen av vår verksamhet i denna riktning ökar vår valbarhet hos kunder, medarbetare, investerare och övriga intressenter. För närmare beskrivning av de två programmen och förväntade resultat, se beskrivningarna här intill.

I dialogerna – oavsett intressentgrupp – eftersträvar vi att visa både på våra framsteg i verksamheten och goda exempel och initiativ, men också att peka på utmaningar. På så sätt vill vi skapa och upprätthålla konstruktiva och transparenta samtal samt främja samarbete som leder till faktisk hållbar utveckling.

Tabellen på sidan 48 redovisar Peabs viktigaste intressenter, hur dialogformerna med dem ser ut, vilka förväntningar dessa ställer på oss och vilka värden Peab skapar för sina intressenter genom sin verksamhet.

Intressent	Förväntningar på Peab	Dialogformer	Främsta motparter hos Peab	Skapade värden
Befintliga och potentiella medarbetare	Ansvarsfullt etiskt företagande, god arbetsmiljö och hög säkerhet, kompetensutveckling, gott ledarskap, likabehandling, jämställdhet och mångfald, goda arbets- och anställningsvillkor, medvetenhet och åtgärder för minskad miljö- och klimatpåverkan, samhällsengagemang bland annat i form av lokal utveckling, ansvar längs hela värdekedjan.	Daglig dialog, medarbetarundersökning, arbetsmiljömätning, arbetsmiljödialog, arbetsplatsmöten, facklig samverkan, internutbildningar, incidentuppföljning, chefsmöten, mål- och utvecklingssamtal, extern undersökning kring arbetsgivarvarumärke, samverkan med elever, studenter och utbildningsväsendet.	HR-funktioner Rekryterande chefer	Löner och ersättningar Meningsfulla arbeten som samhällsbyggare, hos en arbetsgivare som tar hållbarhetsansvar Möjlighet till utveckling, utmaning och gemenskap Initiativ för hälsa, säkerhet och välmående
Kunder	Ansvarsfullt etiskt företagande, professionellt affärsmannaskap, kompetens, resurskapacitet, kvalitet, tillgänglighet, erfarenhets- och kompetensåterföring, goda arbets -och anställningsvillkor, certifieringar, löpande riskkartläggning och -hantering, medvetenhet och åtgärder för minskad miljö- och klimatpåverkan, samhällsengagemang bland annat i form av lokal utveckling, ansvar längs hela värdekedjan.	Personliga möten, dagliga kontakter, nätverk, samarbetsprojekt, dialogmöten, kundträffar, mässor, kundenkäter, frågeformulär från kunder, upphandlingar och revisioner.	Lokala försäljningsorganisationer Olika specialistkompetenser (t.ex. teknik, miljö)	Lösningar och leveranser som förbättrar förutsättningarna för kundernas verksamheter, ökar produktiviteten och sänker deras kostnader samt hjälper dem att uppnå sina hållbarhetsmål Underlättar kundernas möjligheter att ta ansvar och driva hållbar utveckling B2C (bostadskunder) Underlättar människors vardag Underlättar människors möjligheter att ta ansvar och verka hållbart
Leverantörer	Ansvarsfullt etiskt företagande, professionellt affärsmannaskap, löpande riskkartläggning och riskhantering, medvetenhet och åtgärder för minskad miljö- och klimatpåverkan (gärna i samverkan med leverantören), ansvar längs hela värdekedjan.	Upphandlingar, leverantörsutvärdering, personliga möten, dagliga kontakter, leverantörsträffar, leverantörsrevisioner, hållbarhetsdialoger och samarbetsprojekt.	Centrala och lokala inköpsorganisationer Platschefer och projektansvariga	Långsiktiga relationer och affärsmöjligheter för omkring 41 500 leverantörer Arbetstillfällen Ger möjligheter att ta ansvar och driva hållbar utveckling
Aktieägare/Investerare	Ansvarsfullt etiskt företagande, långsiktig ekonomisk värdeutveckling som skapar årlig avkastning, löpande riskkartläggning och riskhantering, medvetenhet och åtgärder för minskad miljö- och klimatpåverkan, ansvar längs hela värdekedjan och samhällsengagemang bland annat i form av lokal utveckling.	Årsstämma, analytikerkontakter, enkäter från investerare och ägare, investerarträffar och -samtal, nationella och internationella utvärderingar och rankingar.	Vd, CFO, IR-chef	Investering som verkar för hållbar utveckling Avkastning på eget kapital Totalavkastning (kurs och föreslagen utdelning)
Aktörer i lokalsamhället	Bidrag till lokal samhällsutveckling, kostnadseffektivt byggande och bostäder i olika prisklasser, löpande riskkartläggning och riskhantering, medvetenhet och åtgärder för minskad miljö -och klimatpåverkan, engagemang i lokal miljövård, lokalt samhällsengagemang bland annat i form av integrationsarbete och bidrag till ungas arbetslivserfarenhet, sponsring av lokal ungdomsverksamhet, ansvar längs hela värdekedjan.	Studiebesök, samverkansprojekt, informationsträffar, nätverk, kontakter med länsstyrelser/kommuner, samråd, miljöredovisningar, visionsarbeten, mentorskap, sponsringsprojekt, medborgar- och boendedialoger.	Lokala projektorganisationer Ansvariga för Peabs sociala ansvar	Lokala arbetstillfällen Skatter och sociala avgifter Bidrag till långsiktiga hållbarhetsmål, inklusive klimatmål Lokala inköp och lokal försörjning Bidrag till ungas utbildning och utveckling Bidrag till jämställdhet, mångfald och likabehandling Lokal sponsring av civilsamhället

SBM-3

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och förhållandet till strategi och affärsmodell

I det följande redovisar vi var i våra värdekedjor påverkan, risker och möjligheter uppstår och vi beskriver dessa närmare. Vi har aggregerat utfallet på koncernnivå per ESRS-ämne. Som framgår av diagrammet nedan har Peab bedömt samtliga tio ESRS-ämnen som väsentliga, om än inte samtliga underämnen eller delunderämnen.  

På efterföljande sidor i respektive ESRS-avsnitt exemplifierar vi närmare vilken hållbarhetsrelaterad påverkan (positiv och negativ) samt vilka risker och möjligheter respektive hållbarhetsämne har eller kan ha, som vi i vår initiala analys har bedömt som väsentlig för Peab. Vi anger även om påverkan och riskerna finns i vår egen verksamhet och/eller i aktiviteter uppströms eller nedströms i värdekedjan.  

Vi utvecklar vårt arbete med den dubbla väsentlighetsanalysen och dess följder kontinuerligt och förbättrar metodiken allt eftersom, liksom vår förmåga att redovisa på de upplysningar vi identifierat som väsentliga. Det gör vi i takt med att vi utvecklar verksamheten för att möta de ”gap” vi identifierat i den dubbla väsentlighetsanalysen. 

IRO-1

Påverkan, risker och möjligheter

Så har vi fastställt väsentlig påverkan, risker och möjligheter

I våra förberedelser för CSRD-lagstiftningen har vi under 2023 och 2024 genomfört en första dubbel väsentlighetsanalys för att uppdatera Peabs väsentliga hållbarhetsaspekter. I enlighet med riktlinjerna i ESRS 1 har vi undersökt den faktiska och potentiella positiva eller negativa påverkan – inklusive möjligheter och risker – från Peabs verksamhet på sin omgivning (inverkansväsentlighet, inifrån-och-ut) och omgivningens påverkan på vår verksamhet (finansiell väsentlighet, utifrån-och-in). I denna analys har vi antagit ett värdekedjeperspektiv, det vill säga att vi förutom vår egen verksamhet även har beaktat aktiviteter uppströms och nedströms i förädlingskedjan.

Som tidigare beskrivet innebär Peabs breda verksamhet att vi har olika affärsmodeller som genererar intäkter och skapar värde, alla med sina olika relationer och beroenden. Med denna utgångspunkt har vi analyserat och kartlagt åtta huvudsakliga värdekedjor för att slå fast våra väsentliga hållbarhetsämnen. Dessa värdekedjor är bygg, anläggning, prefabricerade byggelement, uthyrning, beläggning, betong, råvaruförsörjning och projektutveckling. Därtill har vi gjort särskilda analyser av värdekedjorna uppströms för de insatsvaror vi identifierat som strategiska för verksamheten: betong, cement, bitumen/asfalt, stål, trävaror, el och bränslen. På samma sätt har vi analyserat vitvaror. För värdekedjan bygg har vi gjort separata analyser för Sverige, Finland och Norge, och för värdekedjan anläggning har vi gjort separata analyser för Sverige och Norge.  

I analyserna har framför allt medarbetare från funktionerna miljö, arbetsmiljö, HR och controllers såväl centralt som på affärsområdesnivå deltagit. Därtill har kategoriansvariga inom inköpsorganisationen kartlagt väsentligheten i våra strategiska inköpsvaror. Från koncernledningen har CSO och COO deltagit i väsentlighetsbedömningarna, samtidigt som arbetet kontinuerligt har stämts av med Peabs koncernledning och styrelse. Arbetet har letts av Peabs funktion för icke-finansiell rapportering och med stöd av extern rådgivare. 

Våra experter från respektive verksamhet har bedömt väsentligheten på respektive värdekedja utifrån de tio ESRS:erna inom områdena miljö (E1-E5), socialt ansvar (S1-S4) och ansvarsfullt företagande (G1), ända ner på delunderämne. Utifrån utfallet av analyserna av värdekedjorna har vi sedan konsoliderat bedömningarna till koncernnivå. För bedömningarna har vi tagit del av vägledning från EFRAG och andra källor, gjort egna tolkningar utifrån vår verksamhet samt byggt upp en metodik för poängsättning och bedömning av värdekedjorna. När det gäller hänsyn till Peabs intressentgrupper har vi samlat dokumentation från relevanta interaktioner med dessa och införlivat krav och önskemål i våra bedömningar. Läs mer om arbetet med Peabs intressenter på sidorna 47-48. 

När det gäller inverkansväsentlighet har vi bedömt väsentligheten i varje hållbarhetsämne genom att värdera allvarlighetsgraden och sannolikheten för påverkan, risker och möjligheter (beskrivs även på sidan 40). Allvarlighetsgraden avgörs av skala, omfattning och återställbarhet samt om det finns risker avseende mänskliga rättigheter. På samma sätt har vi bedömt potentiell inverkan genom en poängskala mellan ett och fem. Allvarlighetsgraden utgörs av en skala mellan ett till tre för respektive faktor, där 1 = låg, 2 = medel och 3 = hög. För finansiell väsentlighet har vi använt oss av den femgradiga skalan vi använder i vårt interna riskarbete. För den potentiella omfattningen har vi utgått från respektive affärsområdes årliga omsättning. Tidsintervallet för både inverkansväsentlighet och finansiell väsentlighet har vi bedömt i enlighet med tidsangivelserna i ESRS 1 för kort-, medellång- och lång sikt.

 

 

 

Sammanställning av utfallet i vår första bedömning av Peabs dubbla väsentlighetsanalys