ESRS
E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab
Resursinflöden
Resursutflöden
Avfall
Peab och resursanvändning och cirkulär ekonomi
Positiv påverkan / möjlighet
Negativ påverkan / risk
| Del av värdekedjan | Exempel på inverkan, risk eller möjlighet | Beskrivning | |
| Resursinflöde | |||
| Uppströms | Utvinning av jungfruliga resurser |
| |
| Uppströms | Användning av förnybara resurser |
| |
| Uppströms | Tillgång till kritiska insatsmaterial |
| |
| Egen verksamhet | Återbruk och användning av cirkulära produkter
|
| |
| Egen verksamhet | Användning av jungfruliga resurser |
| |
| Resursutflöde | |||
| Egen verksamhet | Återbruk och återvinning |
| |
| Nedströms | Fastigheters påverkan över livscykeln |
| |
| Avfall | |||
| Egen verksamhet | Spill, rivnings- och schaktmassor och annat avfall |
| |
Tabellen ovan ger exempel på väsentlig påverkan, risker och möjligheter som förekommer i Peabs egen verksamhet, liksom uppströms och nedströms i värdekedjan. Den är inte heltäckande.
Peabs verksamhet är materialintensiv. Det innebär att vi tar jungfruliga naturresurser i anspråk, som blir till insatsvaror och andra material och resurser i våra projekt. Miljöpåverkan kopplad till resursanvändning uppstår dock inte bara i Peabs egen verksamhet när vi tillverkar material, bygger och anlägger, utan i hela värdekedjan: hos andra aktörer som leverantörer, kunder, avfallsentreprenörer och andra tillverkande företag.
När framtagna resurser inte återanvänds sker utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar vid transport och förbränning av avfall, samtidigt som mark tas i anspråk för lagring och deponering av avfall. Det utgör i sin tur risk för spridning av farliga ämnen till mark och vatten. Vi arbetar därför kontinuerligt med att minimera mängden avfall och i stället maximera återanvändning och återvinning.
Vår verksamhet och dess bredd innebär samtidigt att vi på olika sätt kan bidra positivt och arbeta med att se affärspotentialen i resursanvändning och cirkulär ekonomi, både avseende kostnader och intäkter.
Vid bedömning av inverkans- och finansiell väsentlighet inom resursanvändning och cirkulär ekonomi är samtliga underkategorier väsentliga för oss:
- Resursinflöden
- Resursutflöden
- Avfall
När det gäller Peabs verksamhet och resursanvändning och cirkulär ekonomi, följer här några exempel längs värdekedjan på aktiviteter som har eller kan ha påverkan:
Uppströms: Uttag av jungfruliga resurser, förbrukning och användning av förnyelsebara resurser, avfall vid produktion av byggnadsmaterial.
Egen verksamhet:
- Utvinning av jungfruligt material och cirkulära flöden, till exempel ballast och användning av återvunnen asfalt.
- Användning av material i projekt, till exempel emballage, lastbärare och material för tillfälliga konstruktioner.
- Spill, rivningsmassor, hantering och återanvändning av massor, deponi och förbränning.
- Återbruk av rivningsmaterial.
Nedströms: Utformning av byggnader och anläggningar påverkar resursanvändning och cirkularitet (till exempel lösningar för underhåll, livslängd, cirkulära material, konstruktioner som möjliggör återvinning och återbruk).
Resursanvändning och cirkulär ekonomi har koppling till FN:s 12:e globala mål för hållbar utveckling: Hållbar konsumtion och produktion.
Väsentlighetsprocessen
För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till resursanvändning och cirkulär ekonomi i vår egen verksamhet och våra värdekedjor har vi arbetat i tvärfunktionella grupper med representation av medarbetare från hela koncernen. Vi har genomfört den dubbla väsentlighetsanalysen för E5 resursanvändning och cirkulär ekonomi per värdekedja och land och därefter konsoliderat bedömningarna till en koncernövergripande nivå. De tvärfunktionella grupperna har i huvudsak bestått av specialister inom resursanvändning och cirkulär ekonomi från de fyra affärsområdena, finansiella controllers samt kategoriinköpare. Därtill har ett antal medarbetare från koncernens stödfunktioner deltagit i arbetet. Funktionen icke-finansiell rapportering har samordnat processen avseende väsentlighet, vilket i övrigt har skett i enlighet med beskrivningen i avsnittet ESRS 2 på sidan 49.
Så arbetar vi
Peab har ett ansvar för sin resursanvändning och att främja cirkulär ekonomi i hela värdekedjan för att spara värdefulla naturresurser och samtidigt bidra till klimatmålet. Ett av våra tre miljömål är att vi senast år 2040 ska ha en helt resurseffektiv verksamhet, vilket är fastslaget av koncernledningen. Resurseffektivitetsmålet innebär bland annat att vi ska gå mot alltmer cirkulära affärsmodeller, optimera användningen av resurser och minimera uppkomsten av avfall. Vi har mål, mätetal och strategiska förbättringsområden när det gäller avfallsintensitet, källsorteringsgrad och faktisk återvinningsgrad samt ytterligare icke-målsatta nyckeltal, såväl på koncern- som affärsområdesnivå. I Peabs affärsmodeller och strategier ser vi möjligheterna med effektiv resursanvändning och främjande av cirkulära affärsmodeller.
Ansvar och policyer
Koncernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma miljöfrågorna, inklusive frågan om resursanvändning och cirkulär ekonomi, i nära samverkan med affärsområdenas miljöchefer och specialister. I koncernen finns det så kallade rådet för cirkularitet som har till uppgift att säkerställa helhetsperspektiv och effektiv hantering av lands- och/eller koncerngemensamma frågeställningar. Koncernens miljöfunktioner har uppgiften att stödja ansvariga chefer i affärsområdena att fatta beslut om frågor avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi för att omsätta planer till aktiviteter och åstadkomma framdrift i arbetet.
Huvuddelen av Peabs verksamheter arbetar inom ramen för ett ledningssystem som är miljöcertifierat enligt ISO 14001. I ledningssystemet finns processer som beskriver hur vi arbetar med resursanvändning och cirkulär ekonomi. Miljöledningssystemet är integrerat i verksamhetsledningssystemet, vilket bland annat innefattar Peabs miljöpolicy. De fyra affärsområdena ansvarar för implementering och efterlevnad av ledningssystem och policyer i det dagliga arbetet. Det finns bolagsspecifika rutiner och vägledningar gällande resurs- och avfallshantering för att styra det dagliga arbetet i verksamheten i riktning mot målet. När vi miljöcertifierar byggnader, till exempel genom Svanenmärkning, innebär det att vi beaktar resursanvändning och cirkulär ekonomi.
När det gäller avfallshantering säkerställer vi att den är trygg och säker genom att kontrollera att avfallsentreprenörerna har erforderliga myndighetstillstånd för verksamheten innan vi skriver avtal.
Arbetssätt och fokusområden
Vi arbetar med att minska miljöpåverkan orsakad av avfall utifrån avfallshierarkin. Det betyder att vi i första hand strävar efter att minimera uppkomsten av avfall och i andra hand att styra det avfall som trots allt uppkommer mot förberedelse för återbruk eller materialåtervinning, såsom användning av returasfalt. Vi arbetar också för att minska avfallets farlighet och att öka användningen av återvunnet material i produkter vi producerar och använder, liksom möjligheten att återvinna produkterna efter användning.
Vi eftersträvar en resurseffektiv produktion genom försiktighet med icke-förnybara resurser, effektiv användning av material, ansvarsfull hantering av restprodukter och arbetssätt som minskar avfall samt ökar graden av cirkularitet i verksamheten. Det handlar till exempel om att utforma resurseffektiva konstruktioner, minimera och återvinna spill, återbruka byggnadsmaterial och säkerställa att överblivet material används, hantera massor effektivt och cirkulärt, källsortera i högre grad för att skapa förutsättningar för materialåtervinning samt att upphandla cirkulära produkter.
Från avfall till cirkulära material
När det gäller att ta vara på affärspotential inom resursanvändning och cirkulär ekonomi erbjuder Peab till exempel ECO-Ballast till marknaden. Produkten erbjuder likvärdiga egenskaper som jungfrulig ballast och är både kvalitetssäkrad och miljö- och hälsodeklarerad. ECO-Ballast kan användas för tillverkning av asfalt och betong eller som konstruktionsmaterial och är ett viktigt bidrag till det cirkulära samhällsbygget.
I allt arbete som har med resursanvändning och cirkulär ekonomi att göra är innovation och design viktiga beståndsdelar.
I byggverksamheten pågår det flera projekt med mål för återbruk där Peab tillsammans med kunden utforskar nya sätt att återbruka byggprodukter. Vi utvärderar löpande möjligheterna till cirkulära materialflöden, avseende såväl ingående råvaror till produktionen som återvinningsbarhet hos tillverkade produkter. Förutom ECO-Ballast är bindemedlet Merit, som baseras på slagg som är en biprodukt från stålindustrin samt användning av returasfalt i vår beläggningstillverkning andra exempel på cirkulära materialflöden.
Tidiga dialoger med materialleverantörer är viktiga för att vi ska kunna använda fler produkter som innehåller ökad andel återvunnet material. Vi genomför leverantörsdialoger som syftar till att skapa handlingsplaner för ökad cirkularitet genom bland annat ökad andel återvunnet material i produkter och emballage. Peab har också avtal med återbruksaktörer som täcker in ett 70-tal orter och arbetar kontinuerligt för att hitta fler samarbetspartners. Inom byggverksamheten pågår flera projekt med återbruksfokus, till exempel Arctic Center of Energy i Skellefteå, Botaniska trädgården och förvaltningsrätten i Göteborg samt Varvsstaden i Malmö. Det ger viktiga erfarenheter för ett mer cirkulärt byggande. Inom Peabbolaget Lambertsson utgår vi från den cirkulärekonomiska idén om att hyra i stället för att köpa till den eldrivna maskinparken och fossilfria transporter. Lambertsson har en omfattande portfölj av maskiner och tjänster som vi löpande förnyar och miljöanpassar i takt med att produkterna och teknologin utvecklas.
Med hjälp av så kallade våtsiktar bidrar Swerock till cirkulära materialflöden genom att uppgradera överskottsmassor till användbara produkter. Det minskar mängden överskottsmassor som läggs på deponi med upp till 80 procent. Inom anläggningsverksamheten arbetar vi allt oftare med så kallad in situ-sanering, som innebär sanering av förorenad mark och förorenade muddermassor på platsen där de finns, i stället för att transportera bort massorna. Då minskar även behovet av transport av ersättningsmassor för utfyllnad. Enligt våra livcykelberäkningar kan in situ-sanering och stabilisering av förorenade massor ge upp till 80 procent lägre koldioxidutsläpp. Under året har vi genomfört in situ-sanering bland annat på Bobergsgatan och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.
Samverkan i fokus
Peab har störst möjlighet att styra miljöpåverkans omfattning i den egna produktionen, men kan också påverka andra aktörers miljöpåverkan genom dialog, kravställning och vårt erbjudande av produkter och tjänster. Vi samarbetar även aktivt med leverantörer och tillverkare, i och utanför våra traditionella värdekedjor, för att kontinuerligt förbättra och utveckla resursanvändningen och de cirkulära materialflödena. Tre goda exempel är returasfalt, ECO-Ballast och återbruk i byggprojekt.
Vi genomför miljödialoger med våra materialleverantörer där vi till exempel går igenom hur de arbetar med återvunnen råvara i sina produkter och i sina emballage, om de arbetar med lastbärare som kan gå i retur och om de planerar att utveckla cirkulära flöden. Vår målsättning är att genomföra en miljödialog vid ramavtalsupphandlingar inom kategorier av stor betydelse för miljön och att utifrån den sätta upp en handlingsplan för leverantören samt att följa upp den några gånger per år.
Därtill är vi aktiva i olika initiativ för att utveckla kunskap och driva frågorna om resursanvändning och cirkulär ekonomi tillsammans med andra aktörer i vår bransch. Till exempel deltar vi i Byggföretagens referensgrupp som utvecklar branschens gemensamma resurs- och avfallsriktlinjer.
Material- och avfallsflöden samt avfallsförebyggande åtgärder
Aktuella avfallsflöden och material avfallet består av för Peab och byggbranschen:
- I byggverksamheten är det de stora byggmaterialen som skapar de största avfallsflödena, såsom betong och andra mineraliska materialslag som trä och stål. Därtill uppkommer avfall från stomkomplettering, såsom gips och isolering.
- Inom anläggningsverksamheten är de största avfallsmängderna relaterade till schaktmassor.
- Inom industriverksamheten uppkommer avfall i produktionsfasen av till exempel betong, stål och asfalt.
Flöden uppströms beskriver materialströmmar till Peab, till exempel materialleveranser från leverantörer och överskottsmaterial från andra aktörer som tas emot för återvinning, medan flöden nedströms beskriver materialströmmar ut från Peab, till exempel färdiga produkter till kund, komponenter till återbruk hos annan aktör och avfall till extern avfallsentreprenör. Peabs material- och avfallsflöden kan översiktligt beskrivas enligt figuren nedan.
1. Jungfruliga material
Peab har en betydande verksamhet inom råvaruförsörjning, där vi förser samhället med nödvändiga konstruktionsmaterial, såsom ballast som till exempel används för järnvägsbyggnation och betongtillverkning. Vi arbetar för en ökad användning av cirkulära material, men använder också grus- och bergmaterial från egna täkter.
I våra projekt arbetar vi för att minska behovet av konstruktionsmaterial och massor för utfyllnad, till exempel genom optimerad design och in situ-sanering av förorenade massor som oskadliggör föroreningarna på plats.
2. Insatsvaror
I vår produktion använder vi insatsvaror i form av kemiska produkter, material och varor från ett stort antal leverantörer. Många av insatsvarorna ger i olika grad upphov till spill från till exempel material, förpackningar och lastbärare.
För att minska miljöbelastningen från insatsvaror arbetar vi bland annat för optimerade konstruktioner som reducerar materialbehovet och effektiva arbetssätt som minimerar spill och uppkomsten av överskottsmaterial eller skadat material. Vi eftersträvar också ökad inblandning av återvunna material samt ökad återvinningsbarhet i såväl produkter som förpackningsmaterial. Vidare arbetar vi för ökad användning av returemballage, såsom byggpall.
3. Biprodukter
Vi använder biprodukter från andra aktörers verksamhet som råvara i vår egen produktion.
Vi arbetar kontinuerligt med att öka andelen biprodukter som råvara och bidrar på så sätt till att minska mängden material som går till avfall. Ett exempel är att vi nyttjar slagg från ståltillverkning i vår betongproduktion. Vi använder det för framställning av bindemedlet Merit som delvis kan ersätta cement i betong.
4. Överskottsmaterial
Peab bedriver egen återvinningsverksamhet med fokus på överskottsmassor från såväl egen verksamhet som externa kunder.
Genom effektiv återvinning av överskottsmassor, bland annat med hjälp av så kallade våtsiktar, kan mängden överskottsmassor från schakter och infrastrukturprojekt som läggs på deponi minskas med upp till 80 procent. Vi kan i stället använda materialet som råvara till nya produkter vilket minskar användningen av jungfruligt material.
5. Material och produkter
Peab tillverkar olika material och produkter till kunderna, allt från ballast, asfalt och betong till färdiga broar, skolor och sjukhus.
Vi arbetar för att våra produkter ska innehålla en ökad andel återvunna material. Ett exempel är att vi återanvänder uppriven asfalt, så kallad returasfalt, som råvara i vår asfalttillverkning. Det minskar behovet av såväl bitumen som ballastmaterial. Vi arbetar också med att tillhandahålla produkter och material med lång livslängd och för att möjliggöra ökat återbruk och återvinning av ingående material och produkter efter slutanvändning. Till exempel strävar vi efter att fasa ut miljö- och hälsofarliga produkter som innehåller ämnen vi inte vill ha in i det cirkulära kretsloppet. Vi arbetar också för ökad demonterbarhet, som möjliggör ett framtida återbruk av ingående komponenter.
6. Återtag och returspill
I produktionen uppstår, trots förebyggande åtgärder, materialspill och ibland blir det material över.
Vi strävar efter att i första hand returnera sådant material till leverantören genom att återta överblivna, oskadda produkter som kan säljas igen eller att returnera materialspill som kan ingå som råvara i leverantörens materialtillverkning. Exempel på materialspill vi idag kan returnera till leverantören för återvinning är glasull, stenull och gips.
7. Återbruk
Om överblivet material och produkter inte kan returneras till leverantören eftersträvar vi att dessa ska komma till användning och inte bli avfall. Det kan till exempel handla om material och produkter som blivit över, tillfälligt material som endast behövs under produktionsfasen eller produkter som har demonterats i samband med renovering eller rivning.
En del material kan vi återbruka själva i vår egen verksamhet. Ett exempel på systematiskt återbruk är vår verksamhet i Varvsstaden, som är ett tidigare varvsområde som nu omvandlas till en ny stadsdel med centralt läge i Malmö. Här har ”Materialbanken” utvecklats, som är en databas som innehåller information om platsens alla material och visar miljövinsterna med att arbeta med återbruk och återvinning. Överblivet material och produkter som vi inte kan återbruka inom den egna verksamheten vill vi göra tillgängliga för andra aktörer. Vi har därför skrivit samarbetsavtal med flera externa återbruksaktörer och är medlemmar i branschgemensamma forum för cirkulärt byggande, såsom CC Build.
8. Avfall
Det avfall som trots ovanstående förebyggande åtgärder uppstår i vår verksamhet källsorterar vi så långt som möjligt och lämnar till professionella avfallsentreprenörer. De kan i sin tur ha möjlighet att förbereda material för återbruk eller materialåtervinning. Om inte, går avfallet till förbränning, vanligen med energiutvinning, eller i sista hand till deponering. Det förekommer också material och produkter som inte lämpar sig för återbruk eller återvinning, till exempel farligt avfall som uppkommer i samband med rivning eller marksanering. Även detta lämnas till professionella avfallsentreprenörer för behandling och/eller bortskaffning.
Fokus framåt
Vi arbetar vidare med att utveckla processer och arbetssätt avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi, liksom att utveckla vår förmåga att rapportera i enlighet med upplysningskraven i CSRD-lagstiftningen. Ett led i detta är att göra en översyn av Peabs miljöpolicy för att utvärdera behovet av styrning avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi.
Mål och mätetal
På koncernnivå följer vi upp målet om resurseffektivitet genom målsatta nyckeltal med delmål fram till 2026:
| Mätetal | Delmål 2026 |
| Avfallsintensitet (ton/MSEK) | 5% reduktion, jmf. 2023 |
| Källsorteringsgrad (%) | 90 |
| Faktisk återvinningsgrad (%) | 80 |
De tre nyckeltalen exkluderar farligt avfall och schaktmassor. Se tabellen nedan med avfallsdata.
Avfallsintensitet avser avfallsflöden som hanteras via avfallsentreprenörer som fakturerar Peab.
Definitionen av källsorterat är: blandat avfall, brännbart (blandat), deponi (blandat).
Återvinningsgrad baseras på de behandlingskoder som avfallet tilldelas av avfallsentreprenören. Återvinning inkluderar all typ av återvinning, även konstruktionsmaterial på deponier och aktörer som fyller sina gropar med fyllnadsmaterial. Återvinning inkluderar även behandlingskoden ”förberett för återvinning/prepared for reuse”.
Peabs produkter ska innehålla ökade andelar återvunnet material och vi återvinner idag bland annat asfalt, ballast och jordmassor. I Peabs nordiska asfaltsproduktion uppgick andelen returasfalt 2024 till 28 (28) procent (jfr. 14 procent 2015).
Utifrån målet om resurseffektivitet sätter vi även nedbrutna mål per affärsområde. De knyter an till lagstiftningen, eftersom vi utgår från avfallshierarkin och målet är att nå så högt som möjligt i denna hierarki. Olika åtgärder berör olika steg i hierarkin.
Uppkommet avfall
Peab har under 2024 fortsatt att förfina sin process för insamling av avfallsdata och säkerställa god insamling av statistik, inklusive ökad standardisering av benämning på avfallsslag och behandlingsmetoder. Redovisade data täcker in de största leverantörerna som tillsammans står för över 90 procent av inköpsvolymen för avfallshanteringstjänster.
Jämfört med 2023 ökar mängden ton avfall med 26,4 procent under 2024. Förändringar i mängden avfall mellan åren beror till stor del på variationer i antal projekt samt omfattning och utformningen av projekt som Peab haft under det aktuella rapporteringsåret. Ökningen under 2024 beror främst på fem större anläggningsprojekt, där jordskredet på E6:an utanför Stenungsund var det projekt med störst mängd avfall.
Avfall totalt för koncernen uppgick för 2024 till 1 250 000 (991 000) ton.
Avfallsdatan inhämtas från Peabs avfallsentreprenörer och masshanterare och är data från direkta mätningar som sammanställer hur avfallet sorterats och behandlats i respektive projekt/verksamhetsgren och kan därtill aggregeras på olika organisationsnivåer. När det gäller behandlingskoder kan det förekomma att avfallsentreprenören arbetar med schabloner/skattningar.
Uppkommet avfall per avfallsslag för Peabkoncernen
| 2024 | 2023 | 2022 | ||
| 2024 | 2023 | 2022 | ||
| Total amount of waste generated (ton) | Total mängd uppkommet avfall (ton) | 1 250 000 | 991 000 | 901 000 |
| Asphalt | Asfalt | 144 000 | 155 000 | 124 000 |
| Mineral material | Mineraliska massor | 84 500 | 100 000 | 86 000 |
| Excavated soil | Schaktmassor | 925 500 | 588 000 | 608 800 |
| Mixed waste (to be sorted) | Blandat avfall (för eftersortering) | 8 000 | 21 500 | 10 000 |
| Waste sent to incineration (sorted out) | Brännbart avfall (utsorterat) | 8 200 | 8 700 | 11 000 |
| Electrical and electronic waste | Elektriskt och elektroniskt avfall | 190 | 210 | 130 |
| Hazardous waste | Farligt avfall | 2 200 | 12 000 | 17 000 |
| Plaster board | Gips | 3 400 | 5 100 | 4 600 |
| Glass | Glas | 150 | 260 | 290 |
| Mineral wool | Mineralull | 670 | 800 | 580 |
| Paper | Papper | 700 | 1 300 | 800 |
| Park and garden waste | Park- och trädgårdsavfall | 12 100 | 7 400 | 4 000 |
| Plastic | Plast | 1 400 | 2 300 | 1 100 |
| Scrap and metal | Skrot och metall | 11 000 | 6 200 | 6 400 |
| Wood | Trä | 14 700 | 15 700 | 14 800 |
| Landfill | Deponi | 8 600 | 6 500 | 4 000 |
| Other waste | Övrigt avfall | 24 700 | 60 200 | 7 000 |