Omvärld och marknad
I takt med att inflationen planade ut under 2024 och räntetrycket minskade började förutsättningarna för bygginvesteringar i de nordiska länderna att ljusna. Återhämtningen var emellertid svag och splittrad mellan olika sektorer och i flertalet länder fortsatte bostadsbyggandet att minska något. Under 2025 beräknas samtliga nordiska ekonomier växa försiktigt och investeringarna inom såväl husbyggnad som anläggning förväntas öka.
Osäkerhet om ny handelspolitik
Tillväxten i världsekonomin väntas ha landat på strax över tre procent 2024 och prognosen för 2025 visar en snarlik tillväxt. Det är därmed en tydlig inbromsning jämfört med de tillväxttal som gällde före pandemins utbrott, då global BNP-tillväxt årligen låg kring 3,7 procent. Skillnaderna mellan ekonomierna är samtidigt stora. USA, som de senaste åren har agerat motor i världsekonomin, väntas bromsa in betydligt och därmed behöver andra ekonomier väga upp. Samtidigt är frågan om ekonomin får en skjuts av president Donald Trumps ”America first”-politik eller om effekten av handelstullar skapar oreda innan förutsättningarna klarnat. Om politiken bidrar till utdraget handelskrig och en tilltagande inflation, kan det sänka tillväxten. Kinas tillväxt ser också ut att ha tappat fart och här skapar såväl den krisande fastighetssektorn som hushållens försiktiga konsumtion problem. Utvecklingen för tillväxten både 2024 och 2025 i Euroområdet visar en modest tillväxt i jämförelse med den globala tillväxten samt USA och Kina. Europas återhämtning från de senaste årens svaga tillväxt utmanas av geopolitisk osäkerhet. Risken för handelstullar kan inverka negativt på såväl exportmöjligheter som investeringar och sysselsättning i regionen.
Klimatomställningen i fokus
Klimatomställningen och energieffektiviseringen är i fokus i bygg- och fastighetssektorn. Dels handlar det om att minska klimatpåverkan i det som byggs, dels om att energieffektivisera det redan befintliga fastighetsbeståndet. Utvecklingen drivs av branschens kompetens och initiativ tillsammans med teknisk utveckling och nationell implementering av EU-lagstiftning. Hela byggnadsbeståndet ska vara så kallade nollutsläppsbyggnader senast år 2050. Samhällsanpassningen kommer att vara omvälvande. Strukturer, affärsmodeller och tankesätt utmanas. Byggprocessen kan komma att påverkas i flera aspekter, till exempel genom att i större utsträckning och på ett hållbart sätt bevara, underhålla och konvertera det redan byggda. Det kan också handla om att optimera materialanvändning, utnyttja återbruk och energieffektivisera utvinnings- och produktionsprocesserna för att minska utsläppen i hela processen och på byggarbetsplatsen.
Fortsatta investeringsbehov trots kostnadsläge
Utöver klimatförändringarnas effekter påverkas utvecklingen i bygg- och anläggningsbranschen av drivkrafter i omvärlden. Sådana är innovationer och teknikutveckling, lagkrav, attityder och beteendeförändringar, men även marknadsutveckling och ekonomiska förutsättningar. Under de senaste två till tre åren har kostnadsläget stigit snabbt genom inflation samt högre finansieringskostnader och materialpriser. I kombination med en försvagad efterfrågan har det satt ekonomisk press på företag, byggherrar, kommuner och fastighetsägare. Det har inneburit att projekt skjutits fram i tiden, inklusive inom den gröna omställningen. Den utmanande ekonomiska situationen har främst inverkat på bostadsbyggandet, men även projekt inom privata och offentliga lokaler har påverkats. Likaså har anläggningsbyggandet påverkats, men här påbörjades en återhämtning redan under 2023. Trots dessa utmaningar har aktiviteten inom anläggningssektorn varit hög det senaste året. Enligt Byggföretagen var det den privata sektorn med investeringar inom energiförsörjning samt vattenverk och renhållning som drev uppgången under 2024. Behoven av nya produktionsanläggningar och ökad överföringskapacitet är stora och investeringsplanerna omfattande. Behoven av reinvesteringar i vatten och ledningsnät är också mycket stora.
Utplanad inflation gav visst stöd åt svenskt byggande
De fallande räntorna och den uppbromsade inflationen fick viss positiv inverkan på svensk byggsektor under 2024, trots att ekonomin som helhet fortsatt befann sig i lågkonjunktur. Den samlade husbyggnadsvolymen i Sverige var i det närmaste oförändrad förra året jämfört med året innan. Den mest dramatiska utvecklingen svarade småhusbyggandet för, som fortsatte att minska kraftigt under 2024 från redan låga nivåer. Övrigt bostadsbyggande rörde sig horisontellt. Industrins husbyggnadsvolym och investeringar i privata och offentliga lokaler växte något. 2025 väntas en bred återhämtning, med undantag för privata lokaler. Anläggningsinvesteringarna beräknas ha ökat 2024 genom en relativt bred uppgång på marknaden, med undantag för investeringar inom järnväg samt telekomsektorn. För 2025 indikerar prognosen fortsatt tillväxt.
Konjunkturläget i Sverige
Den ekonomiska tillväxten beräknas ha landat på måttliga 0,5 procent under 2024, trots både sjunkande styrränta och inbromsad inflation. Riksbanken genomförde totalt fem räntesänkningar under året, från en styrränta på 4,0 procent till 2,5 procent i slutet av året. Trots dessa positiva faktorer ökade inte hushållens konsumtion, vilket kan ha sin förklaring i de senaste två årens krympande disponibla inkomst och en tydlig ökning av arbetslösheten under 2024. Bruttoinvesteringarna föll tillbaka med bygginvesteringarna i spetsen. Sannolikt nådde svensk konjunktur sitt bottenläge under fjolåret och med snabbt sjunkande inflation och en mer expansiv finanspolitik finns det nu förutsättningar för en bättre tillväxt i år. Prognosen för BNP 2025 indikerar drygt två procents ökning och det är hushållens konsumtion som inledningsvis väntas agera motor i återhämtningen.
Konjunkturläget i Norge
Norges fastlandsekonomi utvecklades svagt 2024 till följd av fortsatt hög ränta, högt kostnadsläge och låg internationell efterfrågan. Totalt sett beräknas tillväxten ha hamnat på 0,7 procent. Bruttoinvesteringarna beräknas ha fallit tillbaka, men hushållens konsumtion ser ut att ha ökat med drygt en procent tack vare sjunkande inflation och en måttlig ökning av arbetslösheten. Mycket tyder på att en ljusning är i sikte för den norska ekonomin. Prognosen för BNP 2025 indikerar en ökning med knappt två procent. Investeringarna väntas öka svagt och hushållens konsumtion återhämtar sig, även om effekten dämpas av en fortsatt stigande arbetslöshet.
Splittrad byggmarknad i Norge
De totala husbyggnadsinvesteringarna i Norge backade 2024. Det var bara byggandet av offentliga lokaler som höll emot, medan bostadsbyggandet, industrins husbyggande och privata lokaler minskade. I takt med att norsk ekonomi börjar återhämta sig 2025 väntas en tillväxt för den samlade husbyggnadsvolymen. Uppgången ser ut att bli bred och beröra såväl bostadsbyggandet och övrigt husbyggande som industri, privata och offentliga lokaler. Anläggningsbyggandet, som beräknas ha vuxit svagt 2024, ser ut att få en positiv utveckling även 2025. Det senaste året har det skett en återhämtning inom vägar och järnvägar, vilka svarar för merparten av anläggningsinvesteringarna. Nivån är fortsatt mycket låg varför det är rimligt att vänta sig en återhämtning även under 2025.
Ekonomins kräftgång påverkade finskt husbyggande
Den samlade volymen av påbörjade husbyggnadsinvesteringar i Finland höll sig i stort sett oförändrad 2024. Utvecklingen var splittrad mellan sektorerna. Bostadsbyggandet krympte något till följd av minskat flerbostadshusbyggande. Inom övrigt husbyggande ökade industri och offentligt husbyggande, medan privata lokaler backade. I takt med att ekonomin återigen börjar växa 2025, arbetslösheten sjunker och räntenivån faller, väntas en återhämtning på byggmarknaden. Uppgången väntas bli bred. Det enda undantaget är industrins husbyggnadsinvesteringar som ser ut att få en negativ utveckling. Anläggningsbyggandet, som beräknas ha minskat 2024, väntas öka svagt 2025. Byggandet av vägar utvecklades positivt 2024 och den positiva trenden fortsätter sannolikt 2025. Järnvägsinvesteringarna beräknas ha minskat 2024 och väntas få en svag återhämtning under 2025.
Konjunkturläget i Finland
Finlands BNP beräknas ha krympt med marginella 0,5 procent 2024. Det var i första hand minskade bruttoinvesteringar som bidrog till den krympande ekonomin. Hushållens konsumtion beräknas för andra året endast ha ökat marginellt och dämpats av stigande arbetslöshet och höjd ränta. Inflationen bromsade emellertid in under förra året, vilket väntas leda till räntesänkningar 2025. Det får stor inverkan på hushållens konsumtion, eftersom många lån i Finland är knutna till rörliga räntor. Prognosen för finsk BNP tyder på en ökning med drygt 1,5 procent 2025. Utöver ökad konsumtion ser också investeringsaktiviteten ut att öka.
Investeringar 2020-2025P
Dansk beläggningsmarknad växer
Den danska beläggningsmarknaden var under 2024 på samma nivå som 2023. För 2025 ökar staten sitt beläggningsunderhåll med cirka 25 procent jämfört med 2024. Infrastrukturplanen IP 2035 är nu i full gång och det kommer ytterligare statliga anläggningsprojekt under 2025. Kommunerna har under de senaste två åren hållit sina investeringsnivåer oförändrade, men på grund av högre priser har den utförda volymen minskat med 20 till 25 procent. Dessa nivåer ser ut att bli oförändrade 2025 då mer pengar inte förväntas avsättas i kommunerna till beläggning. Privatmarknaden väntas stiga något 2025 efter en mindre nedgång de senaste åren. Sammantaget förväntas den totala danska beläggningsmarknaden öka med 10 till 15 procent under 2025.
Några stora och många mindre aktörer på marknaden
Även om den nordiska bygg- och anläggningsmarknaden till stor del består av många mindre företag som agerar i hård konkurrens och på lokala marknader, finns det förutom Peab ett antal mycket stora och rikstäckande aktörer. Flera av dem agerar också mer eller mindre på hela den nordiska marknaden.
Källa till text och grafik: Navet Analytics AB