E1 – Klimatförändringar

Peab och klimatförändringar

Positiv påverkan / möjlighet

Negativ påverkan / risk

Bygg- och anläggningsbranschens klimatpåverkan är betydande. Peab påverkar klimatet genom hela värdekedjan, först genom de utsläpp av växthusgaser som sker i samband med tillverkning och transport av inköpt material, sedan genom producerande processer i vår egen verksamhet och till slut genom användningen av det vi levererat och byggt. Samtidigt påverkas förutsättningarna för vår verksamhet av klimatförändringarna och arbetet med klimatanpassning blir allt viktigare. För att stötta utfasningen av fossil energi, är också arbetet med energieffektivisering central. Drivkrafterna för Peabs klimatomställning ligger såväl i koncernens strategiska mål att vara ledande inom samhällsansvar som i att uppfylla lagkrav och möta en marknad med allt hårdare klimatkrav från våra kunder. Vi har också genomfört övergripande klimatscenarioanalyser med utgångspunkt i Task Force on Climate-Related Financial Disclosures (TCFD) för att identifiera fysiska risker och omställningsrisker. Därtill har vi gjort bedömningar av Peabs resiliens i förhållande till dem.

De största utsläppen av växthusgaser från Peabs verksamhet har främst koppling till material som används i vår produktion, såsom betong, stål och asfalt. Två andra betydande källor till växthusgaser i produktionen är energianvändning och transporter. Det är därför främst inom dessa områden våra utsläppsminskande aktiviteter finns. Som samhällsbyggare har vi ett helhetsperspektiv på vårt klimatarbete och verkar för det hållbara samhällsbygget i stort. Det kan handla om att utforma flexibla fastigheter, bygga solenergianläggningar, vindkraftverk och järnvägar, eller att bygga så att vi underlättar för människor att leva mer klimatanpassat. Förutom att vi särskilt fokuserar på att minska utsläpp i byggprocessen beaktar vi klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. Det innefattar att vi tar ansvar för att både ställa och möta krav i värdekedjan gentemot leverantörer och kunder, för att steg för steg minska klimatavtrycket i linje med uppsatta mål och anpassa våra samhällen till det förändrade klimatet.

Samtliga tre underämnen anpassning till klimatförändringar, begränsning av klimatförändringar och energi är väsentliga för Peab.

När det gäller Peabs verksamhet och klimatförändringar, följer här några exempel längs värdekedjan på aktiviteter som påverkar eller kan påverka: 

Uppströms: Kalkbrytning och cementtillverkning, framställning av insatsvaror som stål, användning av fossila bränslen vid materialtillverkning, utsläpp från transporter 

Egen verksamhet: Asfalttillverkning, produktion av slagg som alternativt bindemedel, transporter och arbetsmaskiner, byggnation som anpassas till extremväder och förändrat klimat  

Nedströms: Energianvändning vid drift av fastigheter, möjligheter för privatpersoner att resa kollektivt 

Klimatförändringar har koppling till FN:s 7:e och 13:e globala mål för hållbar utveckling: Hållbar energi för alla och Bekämpa klimatförändringarna.

Väsentlighetsprocessen

För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till klimatförändringar i vår egen verksamhet och våra värdekedjor har vi arbetat i tvärfunktionella grupper med representation av medarbetare från hela koncernen. Vi har genomfört den dubbla väsentlighetsanalysen för E1 klimatförändringar per värdekedja och land och därefter konsoliderat bedömningarna till en koncernövergripande nivå. De tvärfunktionella grupperna har i huvudsak bestått av miljö- och klimatspecialister från de fyra affärsområdena, finansiella controllers samt kategoriinköpare. Därtill har ett antal medarbetare från koncernens stödfunktioner deltagit i arbetet. Funktionen icke-finansiell rapportering har samordnat processen avseende väsentlighet, vilket i övrigt har skett i enlighet med beskrivningen i avsnittet ESRS 2 på sidan 49.

Så arbetar vi

Att ta ansvar för vår klimatpåverkan är idag en central del av Peabs strategi och vi mäter framstegen i det strategiska målområdet ”ledande inom samhällsansvar”. Av Peabs tre koncernövergripande miljömål är det mest långsiktiga att vi senast år 2045 ska vara klimatneutrala, vilket är i linje med det vetenskapsbaserade 1,5-gradersmålet i Parisavtalet. Våra delmål fram till 2030 är att minska koldioxidintensiteten i den egna verksamheten – Scope 1 och 2 – med minst 60 procent (jfr. 2015) och att för insatsvaror och köpta tjänster – Scope 3 – minst halvera koldioxidintensiteten (jfr. 2015). Målen är fastslagna av koncernledningen och omfattas mätetal, mätmetoder och strategiska förbättringsområden. De bryts ner i delmål och konkretiseras i de olika verksamheterna utifrån affärsområdenas specifika förutsättningar och utmaningar. Läs vidare om koncernens omställningsplan och programmet Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror nedan.

Ansvar och policyer

Koncernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma miljöfrågorna, inklusive klimatfrågan, i nära samverkan med affärsområdenas miljöchefer och klimatspecialister. I koncernen finns det så kallade klimatrådet som har till syfte att säkerställa helhetsperspektiv och effektiv hantering av lands- och/eller koncerngemensamma frågeställningar. Koncernens miljöfunktioner har uppgiften att stödja ansvariga chefer att fatta beslut om klimatfrågor för att omsätta planer till aktiviteter och åstadkomma framdrift i klimatarbetet.

Huvuddelen av Peabs verksamheter arbetar inom ramen för ett ledningssystem som är miljöcertifierat enligt ISO 14001. I ledningssystemet finns rutiner som beskriver hur vi arbetar med att begränsa klimatförändringar, anpassa oss till dem samt energifrågor. Miljöledningssystemet är integrerat i verksamhetsledningssystemet, vilket bland annat innefattar Peabs miljöpolicy där vi uttrycker att målet är att uppnå klimatneutralitet. De fyra affärsområdena ansvarar för implementering och efterlevnad av ledningssystem och policyer i det dagliga arbetet.

Arbetssätt och fokusområden

För att utsläppen av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn – i Sverige uppskattar Boverket dem till drygt 20 procent av de samlade utsläppen – ska minska i den takt som Parisavtalet kräver, måste branschen hålla högt tempo. Vi strävar efter att arbeta strukturerat mot detta mål och har ställt oss bakom den svenska bygg- och anläggningsbranschens gemensamma Färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Vi har en fördel i att vi kan förse vår entreprenadverksamhet och de projekt vi själva utvecklar med insatsvaror och råvaror genom affärsområde Industri, vilket förbättrar våra möjligheter att styra mot lägre koldioxidutsläpp. Genom olika typer av omställningsinvesteringar, till exempel i energieffektivisering av våra fabriker och elektrifiering av maskiner och fordon, bidrar vi till klimatomställningen. Därtill arbetar vi aktivt med att söka bidrag för att kunna göra omställningar i en snabbare takt.

Våra förutsättningar att vara framgångsrika i att minska klimatpåverkan i vår egen verksamhet samt uppströms och nedströms i värdekedjan avgörs till stor del av att vi fattar rätt beslut från början. Ofta kräver det samverkan genom tidiga dialoger med kunder och andra samarbetspartners och tydligt definierade projektmål. Vi arbetar aktivt tillsammans med leverantörer och beställare för att hitta lösningar som minskar utsläppen av växthusgaser. Därtill är utvecklingsarbetet som bedrivs inom koncernen avseende produkt, logistik och metoder viktigt för Peabs framgång i att minska klimatpåverkan.

Peabs omställningsplan

För att nå de uppsatta kilmatmålen arbetade vi fram en koncerngemensam strategisk omställningsplan under 2023, som vi har konkretiserat i aktiviteter inom ramen för affärsplaneprogrammet klimatfärdplan och strategiska insatsvaror, som är ett av Peabs två utvecklingsprogram under affärsplaneperioden 2024-2026. Såväl omställningsplanen som programmet är beslutat i koncernledningen. Vi arbetar för närvarande med att förändra vårt erbjudande samt utveckla produkter och integrerade lösningar som bidrar till att minska Peabs klimatpåverkan. Omställningsplanen innefattar investeringar, till exempel eldrivna fordon och maskiner på våra byggarbetsplatser och produktionsanläggningar. Cirka tio procent av reduktionen bedöms vara beroende av investeringar, samtidigt som många av de övriga åtgärderna innebär ökade operativa kostnader.

Med cirka 90 procent av Peabs klimatpåverkan inom våra industriella verksamheter fokuserar vår klimatfärdplan bland annat på energieffektivisering, minskade transporter och att påverka beställarna att ställa krav på förnybara bränslen, energisnål utrustning och el/förnybar energi på byggarbetsplatserna samt att använda produkter och material med minskar klimatavtryck. Uppföljningen av handlingsplanen sker i programmets styrgrupp varje kvartal.

Vi resurssätter de i klimatfärdplanen identifierade åtgärderna på både koncern- och affärsområdesnivå.

Klimatomställning och affärspotential

Peabs fokus på ett erbjudande som minskar utsläppen av växthusgaser stärker vår konkurrenskraft och möjligheten att öka marknadsandelar. Vi kan se att våra klimatfrämjande åtgärder och investeringar ger oss konkurrenskraft på marknaden. Det innefattar till exempel fossilfria byggarbetsplatser, produktifiering av massor och cirkulär masshantering samt produkter med reducerad klimatpåverkan, såsom ECO-Betong och ECO-Asfalt. Därtill får vi allt oftare uppdrag som syftar till att anpassa våra samhällen till förändrat klimat, till exempel att modernisera VA-infrastruktur.

Materialrelaterade utsläpp

Eftersom materialrelaterade utsläpp är den största källan till växthusgaser i vår verksamhet har vi stort fokus på att minska utsläpp genom val av material, optimerad materialanvändning samt återvinning och återbruk. I det här arbetet är våra ECO-produkter avgörande och vi vidareutvecklar dem kontinuerligt.

Betong

Cement fungerar som bindemedel i betong och står för 90 procent av betongens klimatpåverkan. Därför använder och utvecklar vi alternativa bindemedel med lägre utsläpp. Vi tillverkar det slaggbaserade bindemedlet Merit, som till viss del kan ersätta cementen i betong. Merit minskar koldioxidutsläppen från betong med uppemot 60 procent jämfört med traditionell betong, samtidigt som uttaget av jungfrulig kalksten reduceras.

Vår bygg- och anläggningsverksamhet har som mål att öka andelen använd klimatförbättrad betong i projekten. Affärsområde Anläggning ska alltid använda klimatförbättrad betong där det är tekniskt möjligt och tillgång finns. Sedan 2024 använder den svenska betong- och entreprenadverksamheten ECO-Betong (steg 1) som sin standardbetong, vilket innebär att varje enskilt projekt minskar utsläppen av koldioxid med minst tio procent i betongbyggnadsdelar, jämfört med betong som endast innehåller cement som bindemedel.

Både affärsområde Anläggning och affärsområde Bygg hade för 2024 som mål att minst 50 procent av fabriksbetongen ska vara klimatförbättrad. För 2024 uppgick andelen till 76,0 (48,2) procent för Anläggning och till 72,9 (42,2) procent för Bygg.

Med tanke på att det långsiktiga målet är att betongen blir helt klimatneutral satsar vi även resurser på intern forskning och utveckling, inte minst vad gäller alternativa bindemedel och att binda och lagra koldioxid. Parallellt med detta arbetar vi även med externa strategiska partnerskap inom forskning och utveckling. Under 2024 har vi till exempel gjort provgjutningar med nya bindemedel från vår samarbetspartner som tillverkar bindemedel med påtagligt lägre klimatbelastning, jämfört med dagens bindemedel i betong.

Utöver ECO-Betong arbetar vi med flera andra ECO-produkter baserade på Merit. Dotterbolagen Byggelement och Smidmek erbjuder ECO-Prefab och ECO-Stomme. Under året slutförde vi Byggelements utbyggnation av produktionsanläggningarna i Ucklum och Hallstahammar. Investeringen på närmare en halv miljard kronor fördubblar bolagets produktionskapacitet på väggar och bjälklag, samtidigt som andelen alternativa bindemedel ska uppgå till minst 50 procent. Byggelement erbjuder såväl skalväggar och massivväggar som halvsandwichväggar i ECO 60, där 60 procent av cementen är ersatt med Merit. Klimatavtrycket för produkterna redovisar vi i tredjepartsgranskade så kallade EPD:er (Environmental Product Declaration), som är miljövarudeklarationer och redogör för deras miljöpåverkan ur livscykelperspektiv. Samtliga Byggelements produkter klarar med god marginal branschens tuffaste referensvärden för klimatförbättrade produkter.

2024 lanserade vi erbjudandet ECO-Pålar som är tillverkat av klimatförbättrad betong för grundläggning i geotekniskt krävande förhållanden.

Stål

Genom Peabs partnerskap med stålproducenten SSAB kring fossilfritt stål, ska vi från och med 2026 börja använda stål som tillverkats fossilfritt i våra bygg- och anläggningsprojekt. Men redan 2023 kunde vi tillsammans med SSAB, Ruukki Construction och fastighetsbolaget Wihlborgs presentera världens första byggnad med stål som tillverkats fossilfritt. Det var en industribyggnad i Lund om drygt 6 000 kvadratmeter där delar av fasadens paneler är tillverkade med stål som tillverkats fossilfritt. Projektet visar hur vi tillsammans med kunder och leverantörer arbetar med att ställa om verksamheten till ett mer klimatanpassat byggande.

Peab och SSAB har även utökat sitt samarbete till att omfatta leveranser av SSAB Zero, vilket är stål baserat på återvunnet stål som är fossilfritt tillverkat och transporterat.

Vidare samarbetar vi sedan 2022 i ett forskningsprojekt, med finansiering från Svenska Byggbranschens utvecklingsfond (SBUF), där vi utreder möjliga utsläppsbesparingar inom bygg- och anläggningsbranschen med hjälp av den vätgasbaserade HYBRIT-tekniken. Beräkningar visar bland annat att stål tillverkat av SSAB med HYBRIT-teknologin har potential att minska klimatpåverkan för inbyggda material med cirka 30 procent. En första grov analys visar att över 90 procent av konstruktionsstålet i en konventionell stålstomme för ett kontor kan bytas ut till fossilfritt stål via HYBRIT-tekniken, vilket innebär en klimatreduktion på cirka 70 procent jämfört med konventionellt producerat stål. Forskningsprojektet kommer även att detaljstudera klimatpåverkan från det fossilfritt tillverkade stålet samt vad klimatbesparingen kan ha för effekt på det totala klimatavtrycket för bygg- och anläggningsprojekt.

Asfalt

Inom vår asfaltsverksamhet har vi under de senaste åren genomfört ett antal provläggningar av asfalt med träets naturliga bindemedel lignin, som är en restprodukt från skogsindustrin och delvis kan ersätta det oljebaserade bindemedlet bitumen. Under året utförde vi provläggning av asfalt med lignin på en sträcka i Finland tre sträckor i Sverige. Totalt har vi provlagt lignin på tolv olika sträckor runtom i Norden. Det pågår även annan utveckling för att hitta fler alternativa bindemedel till asfalten.

Energirelaterade utsläpp

ECO-Asfalt är ett exempel på hur vi i produktionen använder förnybara energislag för att minska klimatpåverkan. Vår tillverkning av ECO-Asfalt bygger på att biobränsle ersätter fossil eldningsolja vid torkning och uppvärmning av stenmaterialet, som är det mest energikrävande momentet i tillverkningsprocessen. Det halverar klimatpåverkan, utan att slutproduktens egenskaper påverkas. Idag har dotterbolaget Peab Asfalt cirka 90 asfaltverk i Norden. Av dessa erbjuder 21 asfaltverk i Sverige ECO-Asfalt, fyra i Danmark, fyra i Finland och två i Norge.

I Sverige och Finland köper verksamheten till övervägande del el med ursprungsgaranti, vilket garanterar att elen är förnybart producerad. Peab har ramavtal med Vattenfall om elanvändning i dessa länder. I Norge strävar verksamheterna att göra detsamma genom sitt ramavtal med Fjordkraft.

Energikraven i bygg- och anläggningsbranschen blir högre och större fokus riktas även på energianvändningen i själva byggprocessen. Dotterbolaget Lambertsson har byggbodar med energivärden som hör till de bästa på marknaden, och som används i växande omfattning i Peabs verksamhet. Under året lanserade Peab erbjudandet ECO-Byggarbetsplatsen för en mindre klimatbelastande byggarbetsplats. Genom konceptet tillhandahåller vi lägre energiförbrukning och klimatbelastning genom att fokusera på bättre lösningar för miljön inom de områden på byggarbetsplatsen som har störst miljöpåverkan.

Lambertsson erbjuder även Lambertsson Control, som ger möjligheter att mäta och styra energi- och vattenförbrukning på ett projekt. Energiförbrukningen kan minskas med 30-40 procent då mätningar skapar underlag till att hitta energibesparingar. Under 2023 påbörjades en ny omgång med energikartläggning av koncernens verksamheter med syftet att identifiera ytterligare energieffektiviseringsmöjligheter. Slutrapporten redovisas under 2025.

Som en del av ett pågående projekt för att utveckla hanteringen av miljödata arbetar vi med en energiapplikation som gör det möjligt för våra verksamheter att månadsvis följa sin användning av elektricitet och fjärrvärme, ända ner på projektnivå, i form av kWh och CO₂e-utsläpp. För delar av verksamheten finns även möjlighet att analysera bränsleförbrukning. Med detta verktyg kan vi se trender i förbrukningen och anpassa verksamheten för att minska både miljöavtryck och kostnader.

Arbetet med att byta ut fossila bränslen mot förnybar energi för vår fordons- och maskinpark pågår fortlöpande. Vi byter ut allt från grävmaskiner, dumprar och hjullastare till tjänstebilar och lätta lastbilar mot el- och hybriddrift. Av de förmånsbilar vi beställde under 2024 var 99 (97) procent hybrid- eller elbilar och totalt sett är mer än var tredje bil idag el- eller hybridbil inom koncernen.

Transportrelaterade utsläpp

När det gäller transporter eftersträvar vi framför allt att använda rätt transportslag på rätt plats, optimera logistiken samt att hantera massor effektivt. Lambertsson, till exempel, har ett bygglogistikerbjudande som omfattar logistikpersonal, digitalt leveransplaneringsverktyg, samlastning och mellanlagring av byggmaterial. Planerade och samlastade transportflöden ger både effektivitets- och miljövinster.

Aktiviteter 2024

• Material: Swerock provgjöt ECO-Betong i utomhusmiljö med 60 procent slagg. Resultatet blev ett lägre klimatavtryck genom att man höjde betongens vattencementtal och ersatte nästan 60 procent av cementen med Merit. De nya recepten har tidigare testats i labbmiljö med mycket goda resultat och målet är att använda betongen i verkliga byggprojekt.
• Material: Byggelement introducerade ytterligare ECO-Prefabprodukter där 60 procent av cementen ersatts med Merit.
• Material: Peab har skrivit avtal med Benders om att öppna en ny terminal i Uddevalla för lagring av det alternativa bindemedlet Merit som minskar koldioxidavtrycket i betong.
• Material: Swerock genomförde vid sin fabrik i Malmö den första gjutningen av fabriksbetong med ett nära noll utsläpp av koldioxid med hjälp av Cemvisions cirkulära bindemedel från restprodukter. Gjutningen i Malmö föregicks av en lång tid av laboratorietester för att hitta rätt betongrecept som bland annat säkerställer betongens färska egenskaper och hållfasthetstillväxt över tid. Peab är delägare i Cemvision.
• Transporter: Swerock tog ytterligare steg i elektrifieringen av sin fordonsflotta genom att sätta två nya ellastbilar i drift i Göteborg och Skåne. Det innebär minskat buller och lägre utsläpp av växthusgaser. Lastbilarna kommer att transportera hyrliftar och de laddas under natten och kan även snabbladdas dagtid vid behov.
• Transporter: Lambertsson Kran investerade i en 50 tons mobilkran, där kranen körs på el. Detta är den första i Sverige i sitt slag och ytterligare ett steg i att elektrifiera bolagets fordonsflotta. Motorn som används för att flytta kranen går på HVO och hydraulsystemet drivs med biologisk miljöolja.
• Energi: Peab lanserade det nya konceptet för byggarbetsplatser – ECO-byggarbetsplatsen – med krav på lägre energiförbrukning och miljöbelastning. Målet är att minska avtrycket på miljön från en byggarbetsplats genom styrmedel och riktlinjer för såväl energi, avfall och vattenhantering som logistik och arbetsmaskiner. ECO-byggarbetsplatsen är en tilläggstjänst som i projekteringsskedet går att arbeta in i Peabs alla bygg- och anläggningsprojekt. I ett standardprojekt beräknar r vi kunna minska energiförbrukningen med cirka 25 procent.

Fokus framåt

Vårt fokus framåt är att arbeta vidare med att genomföra de aktiviteter som är beslutade i handlingsplanen för klimatfärdplanen för att vi ska nå våra kort- och långsiktiga klimatmål.

Mål och mätetal

Växthusgasintensitet

År 2045 ska Peab vara klimatneutralt. Peab har sedan 2021 delmål för växthusgasintensitet fram till 2030, mätt som utsläpp av växthusgaser (CO₂e) i förhållande till verksamhetens omsättning. Målen för koldioxidintensitet är uppdelade på Scope 1+2 (bränsle- och energianvändning i egen produktion) samt Scope 3 (insatsvaror och köpta tjänster).

Målet för Scope 1+2 är att till 2030 minska koldioxidintensiteten med 60 procent, jämfört med basåret 2015. Utfallet för 2024 var en reduktion med 50 procent.

Målet för Scope 3 är att till 2030 minska koldioxidintensiteten med 50 procent, jämfört med basåret 2015. Utfallet för 2024 var en reduktion med 12 procent.

Utfallet efter 2024 visar att utvecklingen går åt rätt håll, om än i olika grad. Den produktion vi själva har kontroll över är vi på god väg att ställa om, men utmaningen är större när vi är beroende av andra aktörer för att sänka våra koldioxidavtryck. Därför är det avgörande att vi fortsätter att ställa tydliga och hårda krav på våra leverantörer och underentreprenörer samt att vi visar på olika klimatförbättrande vägval för att få ned utsläppen. Högre andel ECO-produkter i verksamheten bidrar till minskningen, samtidigt som den positiva effekten dämpas av den i Sverige från och med 2024 förändrade reduktionsplikten. Det kan även finnas viss eftersläpning av revidering av emissionsfaktorer till följd av den ändrade reduktionsplikten på våra bränslerelaterade produkter.

Vi arbetar aktivt med att öka kvaliteten i våra mätningar av utsläpp av växthusgaser, inte minst i Scope 3-redovisningen, och vi har också ökat omfattningen av rapporterade data under 2024.

Energiintensitet

Peab har sedan 2021 även ett mål för energiintensitet, mätt som total energianvändning (alla energislag) i förhållande till verksamhetens omsättning (kWh/MSEK). 2021–2023 var målet att minska energiintensiteten med 15 procent fram till 2023, jämfört med basåret 2015. För affärsplaneperioden 2024–2026 skärpte vi målet till en minskning med 30 procent fram till 2026, jämfört med basåret 2015. Utfallet för 2024 var en reduktion med 22 procent.

Vi arbetar med att skapa en systematisk och digitaliserad hantering av Peabkoncernens klimatdata. Arbetet omfattar systemstöd och processer för insamling och analys av data kopplat till köpta produkter och tjänster. Syftet är att öka tillgängligheten, transparensen och kvaliteten för att kunna möta ständigt ökande rapporteringskrav från såväl myndigheter som kunder och finansaktörer. Förutom att vi slog fast Peabs omställningsplan som vi kallar Klimatfärdplanen under 2023, så beslutade koncernledningen även om det andra utvecklingsprogrammet Kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja, som innefattar arbetet med digitalisering av miljödata.

Utsläpp av växthusgaser

För att säkerställa att våra mål för utsläppsminskningar är vetenskapligt baserade, redovisar Peab de metoder och scenarier som använts för att fastställa dessa mål. Vi bedömer också framtida utvecklingar, som förändringar i försäljningsvolymer, kundpreferenser och nya teknologier samt hur dessa faktorer kan påverka både utsläpp och minskningar av dessa.

För att mäta framsteg har vi etablerat ett representativt baslinjevärde som inkluderar alla relevanta aktiviteter och fångar verksamhetens växthusgasutsläpp och energiförbrukning. Färdplanen för fossilfri bygg- och anläggningssektor utgår från referensåret 2015, vilket Peab också har valt att utgå från. I takt med att datakvaliteten förbättras och en större del av verksamheten inkluderas, uppdateras baslinjeberäkningen för att relationen mot aktuell uppföljning fortsatt ska vara densamma.

När Peab fortsätter att samarbeta med leverantörer och underentreprenörer möjliggör det ett robust baslinjevärde, en effektiv spårning av framsteg och informerat beslutsfattande för att nå de uppsatta målen avseende ustläpp av växthusgaser.

Peab har upprättat instruktioner om vilka energi- och emissionsfaktorer som ska användas i koncernen med syftet att uppnå enhetlig beräkning av energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Faktorer väljs ut enligt prioriteringsprincipen om att i första hand använda faktiska faktorer från leverantör och som sista val handelsnormer, vilka återfinns tillsammans med källhänvisning i separat dokument.

För att beräkna vårt CO₂-avtryck använder vi oss av ED-appar (Environment Data). Här analyserar vi detaljerad klimatinformation på fakturor inom Scope 1 och 2. Det som inte inkluderas i ED tas fram manuellt genom insamling hos leverantörer.

För Scope 3 använder vi estimerade mängder som är kontobaserade eller gör manuell insamling hos leverantörer. Datan sammanställs i plattformen Sustainability Manager.

Peab arbetar med digital utveckling där vi ser potentialen att inkludera mer i exempelvis ED från framtida digitala följesedlar via vårt fakturasystem E-handla.

Peab har under 2024 fortsatt att förfina processen för insamling av data. Förändringar i energianvändningen, som utgör en grund för beräkning av utsläpp av växthusgaser, beskrivs i avsnittet ”Energianvändning”. I första hand har leverantörsspecifika uppgifter använts för beräkning av utsläpp av växthusgaser (CO₂e). Standardschabloner för emissionsfaktorer har använts där leverantörsspecifika data saknas.

Scope 1 (bränsleanvändning):

Utsläppen av växthusgaser från bränsleanvändning har beräknats med hjälp av emissionsfaktorer från Peabs bränsleleverantörer, nationell statistik eller uppgifter från energibranschorganisationer. Beräkningen av växthusgasutsläpp speglar Peabs faktiska utsläpp för sammansättningen av de bränslen som Peab har köpt, inte genomsnitt för den reduktionspliktiga bränslevolymen. Översyn av använda schabloner genomförs årligen. Utsläppen av växthusgaser i Scope 1 för 2024 har ökat med 1,5 procent jämfört med 2023 och beror på förändringen i reduktionsplikten för bränslen i Sverige. Det kan även finnas viss eftersläpning av revidering av emissionsfaktorer till följd av den ändrade reduktionsplikten på våra bränslerelaterade produkter.

Scope 2 (annan energianvändning):

Utsläpp av växthusgaser enligt den platsbaserade beräkningsmetoden (Location-based) har beräknats med emissionsfaktorer från AIB – Produktionsmix (2023), nationell statistik eller uppgifter från energibranschorganisationer. Utsläpp av växthusgaser för 2024 enligt den platsbaserade beräkningsmetoden har minskat med 30 procent jämfört med 2023. Det beror huvudsakligen på ändrade emissionsfaktorer på elektricitet.

Utsläpp av växthusgaser enligt den marknadsbaserade beräkningsmetoden (Market-based) har i första hand beräknats med emissionsfaktorer insamlade från energileverantörer. I de fall emissionsfaktorer från leverantör inte varit tillgängliga har AIB – Residualmix (2023) använts för elektricitet och nationell statistik eller uppgifter från energibranschorganisationer för fjärrvärme och fjärrkyla. Utsläpp av växthusgaser för 2024 enligt den marknadsbaserade beräkningsmetoden har minskat med 2,4 procent jämfört med 2023.

Scope 3 (insatsvaror och köpta tjänster):

Omfattningen på vad som mäts och redovisas inom Scope 3 har utökats från och med 2021 och Peab fortsätter att arbeta vidare med att öka fullständigheten i Scope 3-rapporteringen enligt GHG-protokollet (Greenhouse Gas). Avgränsningen av rapporteringen inom Scope 3 baseras på en bedömning av såväl miljöpåverkans omfattning som förutsättningarna för att mäta den. Av GHG-protokollets 15 utsläppskategorier redovisar Peab följande utsläppskategorier, med vissa avgränsningar som beskrivs nedan.

1. Köpta produkter och tjänster
4. Uppströms transport och distribution
5. Avfallshanteringstjänster
6. Tjänsteresor

Köpta produkter och tjänster avser material som Peab har köpt in till verksamheten, material levererat via underentreprenörer samt köpta arbetsmaskintjänster. Uppströms transporter och distribution innefattar transporttjänster Peab köpt av tredje part. Beräkning av växthusgasutsläpp från köpta produkter och tjänster samt uppströms transporter och distribution baseras på estimerade mängder. Emissionsfaktorerna är inhämtade från leverantörer och i de fall dessa uppgifter inte varit tillgängliga baserar vi emissionsfaktorerna på schabloner från Transportstyrelsen, Naturvårdsverket och DEFRA. Andelen ECO-produkter har ökat, samtidigt som minskningen har dämpats av den förändrade reduktionsplikten på bränsle i Sverige.

Utsläpp av växthusgaser från genererat avfall har beräknats med ett verktyg utvecklat av avfallsbranschen, där hänsyn tas till klimatpåverkan från avfallstransporter. Utsläppen från genererat avfall minskade med 29 procent för 2024 jämfört med 2023. Förändringar och variationer i mängden avfall mellan år beror till stor del på variationer i antal projekt samt omfattning och utformning av projekt som Peab haft under det aktuella rapporteringsåret.

Utsläpp av växthusgaser från tjänsteresor inkluderar de tåg- och flygresor som bokas via Peabs reseleverantörer och CO₂e–uppgifterna är insamlade direkt från leverantörerna. Utsläppen från flygresor utgör 1 444 ton CO₂e, medan utsläppen från tågresor endast utgör 0,3 ton CO₂e för 2024. Växthusgasutsläpp från tjänsteresor har ökat jämfört med 2023. Under 2024 ökade antalet tjänsteresor med flyg, medan tjänsteresor med tåg minskade.

Energianvändning

Peab har under 2024 fortsatt att förfina sin process för insamling av energidata. Redovisade data för elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla täcker in alla de största leverantörerna som tillsammans står för mer än 90 procent av inköpsvolymen. Peab har inte använt ånga under 2024. Avseende bränsle har data från samtliga leverantörer inkluderats. Huvuddelen av statistiken är insamlad baserad på elektroniska fakturor. För de leverantörer som inte tillhandahåller elektroniska fakturor har statistik samlats in direkt från dessa.

I första hand har leverantörsspecifika uppgifter om produkterna använts för beräkning av energi från bränsle. Omvandlingsfaktorer för bränsle har uppdaterats samt justerats för att reflektera reduktionsplikten. Standardschabloner för omvandlingsfaktorer, baserat på nationell statistik och information från leverantörer, används där leverantörsspecifika data saknas. En översyn av använda schabloner görs årligen.

Användningen av flytande bränsle och gas ökade med åtta procent 2024 jämfört med 2023 och användningen av förnyelsebart ökade med sju procent under 2024. Användningen av elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla är på ungefär samma nivå under 2024 jämfört med 2023. Användningen 2024 av förnyelsebar elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla var densamma som 2023. Förändringen i total energianvändning mellan åren beror främst på projektens utformning.

^* Användningen av fjärrkyla utgör en liten del av den totala energianvändningen.

Miljöcertifiering av byggnader

Tabellen visar antal erhållna certifieringar uppdelat per certifieringsnivå. För Miljöbyggnad och BREEAM kan det vara den preliminära certifieringen som visas. Statistiken inkluderar både projekt i egen regi, där Peab ansvarar för certifieringen, och projekt som Peab bygger åt beställare.

Totalt uppgick antalet certifieringar till 41 (56) under 2024.