Hållbarhetsaspekter
- Klimatpåverkan
- Resursanvändning
- Miljö- och hälsofarliga produkter
Miljöarbetet i fokus
Under de senaste åren har Peabs klimat- och miljöarbete blivit allt mer omfattande och våra mål och mätetal skarpare. Höga ambitioner och högt tempo är en nödvändighet då vi som Nordens samhällsbyggare har ett stort ansvar för att bygg- och anläggningsbranschens betydande miljöpåverkan ska minska i den takt som Parisavtalet kräver. Mål och tätare uppföljning hjälper oss i genomförandet av konkreta miljöförbättrande åtgärder, liksom innovationsfrämjande samarbeten. Att ta ansvar för miljön är en central del av vårt strategiska målområde att vara ledande inom samhällsansvar.
Åtgärder, innovation och samverkan för klimatneutralitet
Det mest långsiktiga av Peabs tre koncernövergripande miljömål är att vi senast år 2045 ska vara klimat-neutrala, vilket är i linje med det vetenskapsbaserade 1,5-gradersmålet. Våra delmål fram till 2030 är att minska koldioxidintensiteten i den egna verksamheten (Scope 1 och 2) med minst 60 procent och att för insatsvaror och köpta tjänster (Scope 3) minst halvera koldioxidintensiteten (jfr. 2015). Läs mer om Peabs strategiska mål och utfall efter 2021 här.
Enligt Boverket står bygg- och fastighetssektorn för omkring 20 procent av samhällets koldioxidutsläpp. Peabs verksamhet ger upphov till utsläpp främst från användning av fossila bränslen för tillverkning av produkter, för våra fordon och maskiner samt för uppvärmning av arbetsplatser. Därför arbetar vi med energieffektivisering och att byta ut fossila bränslen mot förnybar energi. Ett exempel är att Peabs dotterbolag Swerock, med delfinansiering från Klimatklivet, har installerat fjärrvärme på två betongfabriker i Sverige. Den största klimatpåverkan som uppstår till följd av vår verksamhet uppkommer dock vid produktion av material vi använder samt vid användningen av de produkter, till exempel byggnader, som vi levererar. Vi kan reducera den till exempel genom våra val av material, transporter och avfallshantering. Vårt ansvar för att minska utsläppen och anlägga ett livscykelperspektiv gäller inte bara i vår egen verksamhet, utan i hela värdekedjan. I Sverige har Peab ställt sig bakom bygg- och anläggningsbranschens gemensamma Färdplan för fossilfri konkurrenskraft.
2030
År 2030 ska vi ha fasat ut
miljö- och hälsofarliga
produkter
2040
År 2040 ska vi ha en 100
procent resurseffektiv
verksamhet
2045
År 2045 ska vi vara
klimatneutrala
Omställning pågår
Pilotprojekt för återanvändning av trä
Under året inledde vi ett pilotprojekt tillsammans med Beijer Byggmaterial och Wihlborgs, i syfte att öka återanvändningen av trä från byggarbetsplatser. Konceptet, som kallas Gentræ, innebär att Peab löpande samlar ihop trä som inte längre kan användas i projektet. När tillräcklig mängd har samlats ihop kontaktar vi Beijer som analyserar materialet, sorterar det och ser vad som kan återbrukas. Det minskar både mängden avfall och kostnaderna för avfallshantering. Första projektet som provat det nya konceptet är Wihlborgs Kvartetten i Hyllie i Malmö, som är ett kontorshus på 23 000 kvadratmeter.
ECO-familjen växer
Peab framställer ECO-Asfalt med hjälp av koldioxidneutrala biobränslen. Idag har dotterbolaget Peab Asfalt cirka 90 asfaltverk i Norden. Av dessa har 20 asfaltverk i Sverige kunnat erbjuda ECO-Asfalt under 2021. Under året påbörjade vi också omställningen i övriga länder genom att konvertera fyra asfaltverk i Danmark, två i Finland och ett i Norge.
Genom ökad användning av returasfalt kan vi minska användningen av bindemedlet bitumen (restprodukt från oljeproduktion) i asfalt, samtidigt som vi kan använda kvalitativt stenmaterial cirkulärt. I Peabs nordiska asfaltproduktion uppgick andelen returasfalt 2021 till 25 procent (jfr 14 procent 2015). Det är viktigt för oss att hela tiden vidareutveckla våra ECO-koncept. Vi fortsatte under 2021 att utveckla asfalt med lignin, som delvis kan ersätta bitumen. Lignin är träets naturliga bindemedel och en restprodukt från skogen. Hittills har vi utfört provläggning av asfalt med lignin på fem olika sträckor i Sverige och en i Finland.
I vår ECO-Betong ersätter vi delar av cementen med slagg, som är en biprodukt från stålindustrin. Det minskar både koldioxidutsläppen från tillverkningen och uttaget av jungfrulig kalksten. Betongens klimatbelastning kan härigenom minska med upp till 50 procent. Dotterbolaget Swerock utökar kontinuerligt produktionskapaciteten för ECO-Betong och etablerade under 2021 en ny betongfabrik i Malmö. Uppvärmningen av fabriken är fossilfri och etableringen har präglats av att den ska vara så miljöanpassad som möjligt, från drift och tillverkning till färdiga produkter och transporter. Det innebär till exempel att ballast och bindemedel delvis utgörs av återvunna material, att vi recirkulerar processvattnet och nästan uteslutande använder fossilfritt HVO-bränsle för transporter. I den ECO-Betong som tillverkas i fabriken ersätter vi upp till 65 procent av cementen med alternativa bindemedel. Vår bygg- och anläggningsverksamhet har som mål att öka andelen använd klimatförbättrad betong i projekten, för att minska klimatavtrycket.
Dotterbolaget Skandinaviska Byggelement inom affärsområde Industri introducerade under 2021 de klimatförbättrade koncepten ECO-Stomme och ECO-Prefab. När Peab nu bygger Brf Mälarparken i Södertälje består samtliga plattbärlag, skalväggar och putsbärarväggar för första gången av klimatförbättrad betong. Även armeringen i ECO-Prefab består av återvunnet stål, elen i fabrikerna är grön och transporten av putsbärarväggarna kan ske på järnväg. Vi investerar också i fler lastbärare för att kunna erbjuda järnvägstransporter från fler av våra tillverkningsenheter inom byggelementverksamheten.
Vidare lanserade Peab konceptet ECO-Ballast under året, läs mer i avsnittet om resurseffektivitet nedan. Vi arbetar kontinuerligt för ökad tillgång till miljöinformation om våra produkter, bland annat genom tredjepartsverifierade miljövarudeklarationer (EPD:er).
Peab första byggbolaget med fossilfritt stål
Under året ingick Peab som första svenska bygg- och anläggningsföretag partnerskap med SSAB kring fossilfritt, högkvalitativt stål. Det innebär att Peab från och med 2026 börjar använda fossilfritt stål från SSAB till våra byggprojekt. Vi kommer också att tillsammans analysera olika möjligheter för hur fossilfritt stål kan minska byggbranschens klimatavtryck.
I vår ECO-Betong ersätter vi delar av cementen med slagg, som är en biprodukt från stålindustrin.
Fler eldrivna fordon och maskiner
Samarbetet med Volvo Lastvagnar kring eldrivna fordon fortsätter. I samverkan med vår kund Kranpunkten är vi först i Sverige med att köra den tunga, specialutrustade ellastbilen från Volvo Lastvagnar. Modellen är den första serietillverkade så kallade FE Electric-lastbilen med denna typ av påbyggnation i Sverige. Med nollutsläpp och lägre bullernivå transporterar ellastbilen i första hand Kranpunktens eldrivna hyrliftar till kundprojekt inom miljözon 1 i Göteborgs innerstad. Under året introducerade dotterbolaget Lambertsson Kran också en unik eldriven, larvburen mobilkran. Det finns bara tre exemplar av denna maskin i världen, som har ett batteripaket med laddare och drivs med el. Kranen ska användas över hela Sverige och bidrar till utsläppsfria arbetsplatser med mindre buller.
Peab Asfalt har investerat i en hybridvält med ett intelligent packningssystem som känner av och reglerar packningen av asfalt. Systemet meddelar när asfalten är tillräckligt packad, vilket ger färre onödiga överfarter, bättre kvalitet och cirka 20 procent lägre bränsleförbrukning än för en standardvält.
Det som är miljö- och hälsofarligt ska helt enkelt aldrig komma in i verksamheten.
Omställning pågår
Minskade avfallsmängder genom sanering på plats
Peabs anläggningsverksamhet arbetar med sanering av förorenad mark och förorenade muddermassor och minskar på så sätt förekomsten av skadliga ämnen i samhället. För att minska uppkomsten av avfall som måste tas om hand kan vi i tillämpliga fall tillhandahålla så kallad insitusanering, som innebär att vi oskadliggör föroreningarna på platsen där de finns, istället för att transportera bort massorna. Då minskar även behovet av transport av ersättningsmassor för utfyllnad, vilket ger vinster för klimatet. Vi bidrar till att utveckla metoderna och ett konkret exempel är projektet Bobergsgatan i Norra Djurgårdsstaden, där vi sanerar ett förorenat område genom injektion av kemikalier som bryter ner föroreningarna.
Många vägar till resurseffektivitet
Peabs andra miljömål är att ha en helt resurseffektiv verksamhet 2040. Detta mål bidrar i sig till klimatmålet eftersom resursanvändning och materialtillverkning har stor klimatpåverkan. Dessutom ger vår bransch upphov till avfall och när vi bygger och anlägger finns det alltid risk för att ekosystem och biologisk mångfald påverkas. Vi eftersträvar därför att vår verksamhet ska ha en resurseffektiv produktion med effektiv användning av material, ansvarsfull hantering av restprodukter och arbetssätt som tar hänsyn till biologisk mångfald. Det handlar till exempel om att utforma resurseffektiva konstruktioner, upphandla cirkulära produkter, minimera spill, nyttja mark ansvarsfullt, hantera massor effektivt samt att källsortera för materialåtervinning. Det handlar också om att ha ett nära samarbete med övriga aktörer i värdekedjan för att uppnå cirkulära flöden.
Cirkulära material för ett hållbart byggande
Anläggningsbranschen ger upphov till stora mängder överskottsmassor, såsom schaktmassor och entreprenadberg. Med hjälp av så kallade våtsiktar kan Peabs dotterbolag Swerock bidra till cirkulära materialflöden och till att mängden överskottsmassor som läggs på deponi kan minskas med upp till 80 procent.
Swerock lanserade under 2021 produkten ECO-Ballast i Sverige, som tillverkas av minst 50 procent återvunna råvaror och är därmed ett viktigt bidrag till det cirkulära samhällsbygget. Råvarorna kan komma från bygg- och anläggningsprojekt eller vara biprodukter från industriella processer. ECO-Ballast kan användas för tillverkning av exempelvis asfalt och betong eller som konstruktionsmaterial. Produkten erbjuder likvärdiga egenskaper som jungfrulig ballast och är kvalitetssäkrad samt miljö- och hälsodeklarerad. Den första ECO-Ballast-produkten levererade vi som konstruktionsmaterial till projektet Partille Port.
Ett annat exempel är högkvalitativ ballast för asfalt tillverkad av slagg, som är en biprodukt från stålindustrin. Peab för också dialog med materialleverantörer för att de ska tillverka produkter som innehåller återvunnet material. Detta är ytterligare en viktig åtgärd för att driva på utvecklingen mot cirkulära materialflöden.
Nyskapande avtal för ökat återbruk
Varje år slängs tusentals ton byggmaterial och vi vill hitta nya sätt att återvinna och återanvända detta. För att minska mängden avfall och öka cirkulära flöden tecknade Peab som första stora bygg- och anläggningsföretag under året ramavtal för återbruk med två stora återbruksaktörer i Malmö och Göteborg. Demonterat och överblivet material från byggarbetsplatser som inte kan lämnas tillbaka till leverantörerna, såsom dörrar, fönster och köksinredning, kan nu hämtas av återbruksaktörerna. På projektet Textilfabriken i Göteborg har allt från begagnade fönster och garderober till toalettstolar och kök hämtats. Vid ombyggnadsprojektet HSB Brf Fyrverkaren i Helsingborg har vi hittills lämnat cirka 650 begagnade fönster och dörrar till återbruk.
Under året etablerade vi också nya riktlinjer för hur överblivet material på våra arbetsplatser ska hanteras, i syfte att möjliggöra ökat återbruk och samtidigt följa lagstiftning och uppförandekod.
Skydd och utveckling för biologisk mångfald
Biologisk mångfald innebär en variation inom arter, mellan arter och olika typer av livsmiljöer. Biologisk mångfald är avgörande även för människans välfärd och tillgång till exempelvis dricksvatten och viktiga livsmedel. Frågan om skydd och bevarande av biologisk mångfald är högaktuell för vår sektor. Peabs verksamhet innebär, liksom all markanvändning, ingrepp i naturen med risk för att arter trängs undan. Därför är vi måna om att vidta åtgärder som skyddar liv och arter och rentav ökar bestånden i de miljöer där vi har verksamhet. Detta gäller inte minst våra täkter. Innan vi öppnar en täkt gör vi vanligen en naturvärdesbedömning för att med hjälp av experter avgöra om platsen är lämplig och identifiera eventuella skyddsåtgärder.
I Sverige upprättar vi ibland också biologiska mångfaldsplaner i samband med nya täkttillstånd för att identifiera de bästa möjligheterna för att skydda och till och med gynna olika arter. Täkterna erbjuder unika livsmiljöer för många hotade arter och kan därmed innehålla högre naturvärden än omgivningen. Under 2021 påbörjade vi arbetet med att utarbeta en strategi för biologisk mångfald. Vi värnar biologisk mångfald genom utveckling av grön infrastruktur, såsom fiskomlöp och faunapassager. Biologisk mångfald är också en faktor som beaktas vid miljöcertifiering av byggnader, till exempel vid Svanenmärkning. Vår ambition är att inte bara skydda artrikedom, utan också att addera värden där vi kan.
Omställning pågår
Ökad tillgänglighet till bindemedel som ersätter cement
Peabs dotterbolag Swecem har en egen fabrik för produktion av Merit, ett bindemedel baserat på slagg som är en biprodukt från stålindustrin. Merit kan ersätta delar av cementen i betong och minskar därmed behovet av cement och betongens klimatavtryck. För att göra Merit tillgängligt till fler projekt har Swecem under året fortsatt utbyggnaden av lagringsplatser för bindemedlet. Terminaler finns nu etablerade i Helsingborg, Skellefteå, Oxelösund (Sverige) samt Koverhar (Finland). Därutöver finns en lagringssilo i Trollhättan. Investeringen i terminalen i Skellefteå har vi gjort med delfinansiering från Klimatklivet.
Vi fasar ut och ersätter miljö- och hälsofarliga produkter
Vårt tredje miljömål innebär att vi senast år 2030 ska ha fasat ut miljö- och hälsofarliga produkter. Vi vill skydda människor och miljön från skadlig exponering, såväl under produktions- som användarfasen. Vi vill också undvika att blanda in farliga ämnen i material som ska återanvändas.
För att kunna fasa ut farliga produkter arbetar vi tillsammans med leverantörer och tillverkare för att hitta nya, bättre alternativ. Under året implementerade vi en substitutionstrappa och tydliggjorde de kriterier som ligger till grund för utfasningen, de så kallade Peabkriterierna. Vi arbetar också med att implementera ett digitalt kemikaliehanteringssystem i en större del av verksamheten för att underlätta uppföljning och styrning av kemikalieanvändningen.
Rätt från början och spårbart
Våra förutsättningar för att fasa ut miljö- och hälsofarliga produkter avgörs till stor del av att vi fattar rätt beslut från början. Det som är farligt ska helt enkelt aldrig komma in i verksamheten. Vi tar därför hjälp av miljöbedömningssystem, så som Byggvarubedömningen och Basta, vid produktval. Vi utvecklar våra metoder och system för att styra inköpen mot bättre produktval, till exempel genom att integrera information om miljöbedömning och miljömärkning i våra inköpsprocesser. Spårbarhet hjälper oss att identifiera ämnen som vi inte betraktar som farliga idag, men som kan visa sig vara det i ett senare skede. Att föra loggbok över inbyggda material är ett sätt att säkerställa spårbarheten.
Fortsatt fokus på miljöcertifierade byggnader
Fastigheter påverkar vår miljö under hela livscykeln, från uppförande och drift till demontering och rivning. Miljöcertifieringssystem erbjuder tydliga ramverk att arbeta efter i projektering och produktion för att bedöma hur miljömässigt hållbar en byggnad är och stöttar oss i arbetet med att sänka miljöpåverkan.
De flerbostadshus Peab bygger i egen regi i Sverige och Norge Svanenmärks. Peab Bygg Norge erhöll sin grundlicens för att bygga Svanenmärkta bostäder under 2021. Våra egenutvecklade kommersiella byggnader i Sverige ska certifieras antingen enligt BREEAM eller Miljöbyggnad. I Finland använder Peabs fastighetsutvecklingsverksamhet istället miljöcertifieringssystemet LEED. I Finland har under året ett första projekt som ska Svanenmärkas startat som ett pilotprojekt och alla projekt för egenutvecklade bostäder som startas upp i Finland fr o m sommaren 2021 skall byggas med energiklass A.
Klimatrisker och -möjligheter enligt TCFD
På Peab arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att minska vår klimatpåverkan och för att skynda på klimatomställningen till ett fossilfritt samhälle. För våra intressenter är frågan om klimatneutralitet högprioriterad och ett av Peabs miljömål är att vara klimatneutrala 2045.
Vi har börjat implementera TCFD:s rekommendationer. Vi ser dem som ett bra verktyg för att strukturerat redovisa hur vi arbetar med våra klimatrelaterade risker och möjligheter, men också för att identifiera förbättringsområden. Många av dessa redovisas mer utförligt i vår årliga CDP Climate-rapport, tillsammans med ett antal här i Års- och hållbarhetsredovisningen.
Styrning
Peabs styrelse och ledning behandlar regelbundet frågor som rör klimatrelaterade risker och möjligheter. Koncernens miljömål är beslutade av ledningen och förankrade i styrelsen. Styrelsen har ålagt koncernledningen det övergripande ansvaret för styrning och uppföljning av klimatarbetet. Koncernens miljöchef är ansvarig för att strategiskt driva och samordna det koncerngemensamma klimatarbetet tillsammans med affärsområdenas chefer och specialister. Klimatrelaterade risker och möjligheter utgör en del av den strategiska dialogen. Måluppfyllelsen för klimatmål följs upp som del av övriga resultat.
Strategi
Peab har identifierat klimatrelaterade risker och möjligheter. En enkel scenarioanalys ligger till grund för identifieringen av dessa. Exempel på omställningsrisker är skärpta lagkrav och ökade kostnader för utsläpp. Exempel på fysiska risker är extremväder och översvämningar som påverkar Peabs produktion och val av lösningar.
Riskhantering
Peab arbetar kontinuerligt med att identifiera, bedöma och hantera klimatrelaterade risker och möjligheter; både fysiska och omställningsrelaterade sådana. Vi har påbörjat arbetet med att bedöma den finansiella påverkan dessa risker kan ha och att bedöma företagets resiliens i förhållande till dem. Resultatet från den koncernövergripande riskanalysen behandlas i såväl ledning som styrelse. Mer om riskhantering i Peab finns att läsa här samt i CDP-rapporten.
Mål och mätetal
Peab har tre långsiktiga miljömål, varav ett innebär klimatneutralitet 2045 (läs mer). Peab använder en rad mätetal för att följa upp måluppfyllelse och klimatpåverkan, inkluderande Scope 1-2 samt delar av Scope 3. Dessa redovisas i Års- och hållbarhetsredovisningen samt i CDP-rapporten.
Styrning inom området miljö
Peabs miljöarbete utgår från koncernens prioriterade hållbarhetsaspekter inom miljöområdet, vilka har identifierats utifrån miljöaspektsutvärdering, risk- och möjlighetsanalys samt intressentdialoger och väsentlighetsanalys. Koncernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma miljöfrågorna, i nära samverkan med affärsområdenas miljöchefer och specialister. Peabs tre övergripande miljömål är beslutade av koncernledningen och styrelsen (läs mer) och omfattas av ett ramverk med definierade gränssnitt, mätetal, mätmetoder och strategiska förbättringsområden. De gemensamma målen bryts ner i delmål och konkretiseras i de olika verksamheterna utifrån affärsområdenas unika förutsättningar och utmaningar.
Huvuddelen av Peabs verksamheter arbetar inom ramen för ett ledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001. Miljöledningssystemet är integrerat i verksamhetsledningssystemet, vilket bland annat innefattar Peabs miljöpolicy. Peabs fyra affärsområden ansvarar för implementering och efterlevnad av ledningssystem och policyer i det dagliga arbetet.
Under året inledde vi ett omfattande arbete med att skapa en systematisk och digitaliserad hantering av Peabkoncernens miljödata. Projektet omfattar i ett första steg systemstöd och processer för insamling och analys av miljödata kopplat till köpta produkter och tjänster. Syftet med projektet är att öka tillgängligheten, transparensen och kvaliteten för att kunna möta ständigt ökande rapporteringskrav från såväl myndigheter som kunder och finansaktörer.
Miljöcertifiering av byggnader
GRI G4 CRE-8
Diagrammet visar antal erhållna certifieringar. För Miljöbyggnad och BREEAM kan det vara den preliminära certifieringen som visas. Statistiken inkluderar både projekt i egen regi, där Peab ansvarar för certifieringen, och projekt som Peab bygger åt beställare. Nytt för 2021 är att även certifieringsnivå redovisas (denna information finns inte tillgänglig för tidigare år).
Energianvändning
GRI 302-1, GRI 302-3
Peab har under 2021 fortsatt att förfina sin process för insamling av energidata. Redovisade data täcker in alla de största leverantörerna som tillsammans står för över 90 procent av inköpsvolymen för elektricitet och fjärrvärme. Kyla och ånga redovisas inte, då användningen av dessa är försumbar i förhållande till övrig energianvändning. Avseende bränsle har data från samtliga leverantörer inkluderats. I samband med kvalitetsgranskningen av data har vissa brister i rapporteringen för 2020 upptäckts och betydande felaktigheter har korrigerats i årets rapportering. Detta avser en underrapportering av gasol (enhetsfel) och naturgas (del av verksamheten ej inkluderad) och en överrapportering av el (enhetsfel). Förändringen i energiförbrukning mellan 2019 och 2020 förklaras främst av förvärvet inom beläggnings- och ballastverksamheten.
Huvuddelen av statistiken är insamlad direkt från leverantörer, men vissa estimat har gjorts, t ex baserat på fakturor. I första hand har leverantörsspecifika uppgifter om produkterna använts för beräkning av energi från bränsle. En översyn av använda schabloner görs årligen. Omvandlingsfaktorer för bränsle har uppdaterats samt justerats för att reflektera reduktionsplikten. Standardschabloner för omvandlingsfaktorer, baserat på nationell statistik och information från leverantörer, används där leverantörsspecifika data saknas.
Energiintensitet
Fr o m 2021 har Peab satt upp ett mål för energiintensitet, mätt som total energianvändning (alla energislag) i förhållande till verksamhetens omfattning, mätt som omsättning. Målet är att till 2023 minska energiintensiteten med 15% jämfört med 2015. Utfallet för 2021 landade på en reduktion med 16%.
Utsläpp av växthusgaser
GRI 305-1, GRI 305-2, GRI 305-3, GRI 305-4
Peab har under 2021 fortsatt att förfina sin process för insamling av data. För förändringar i energianvändningen, som utgör en grund för beräkning av utsläpp av växthusgaser, se vidare avsnittet ”Energianvändning”.
I första hand har leverantörsspecifika uppgifter använts för beräkning av emissioner. Standardschabloner för emissionsfaktorer har etablerats för användning där leverantörsspecifika data saknas och en översyn av använda schabloner görs årligen.
Scope 1 (bränsleanvändning):
Utsläppen av växthusgaser från bränsleanvändning har beräknats med hjälp av emissionsfaktorer från Peabs bränsleleverantörer, nationell statistik, uppgifter från energibranschorganisationer eller DEFRA. Den årliga översynen av använda schabloner innebär att emissionsfaktorer för växthusgasutsläpp (CO2e) även reflekterar reduktionsplikten.
Scope 2 (annan energianvändning):
Utsläpp av CO2e (location-based metoden) har beräknats med emissionsfaktorer från AIB – Produktionsmix, nationell statistik eller uppgifter från energibranschorganisationer. Noteras bör att AIB har uppdaterat sin metodik för hur de räknar ut sina emissionsfaktorer och att Peab för 2021 använder den senaste versionen.
Utsläpp av CO2e (market-based metoden) har beräknats med emissionsfaktorer från leverantör, och i de fall faktorer från leverantör inte funnits tillgänglig har AIB – Residualmix använts för el och nationell statistik eller uppgifter från energibranschorganisationer använts för fjärrvärme.
Scope 3 (insatsvaror och köpta tjänster):
För 2021 har omfattningen på vad som mäts och redovisas inom Scope 3 utökats. Den nya avgränsningen av rapporteringen inom Scope 3 baseras på en bedömning av såväl miljöpåverkans omfattning som förutsättningarna för att mäta den. Av GHG-protokollets 15 utsläppskategorier redovisas nu följande (med vissa avgränsningar som närmare specificeras i kommentarerna i GRI-index), där punkt 1 och 4 tillkommit 2021:
1. Köpta produkter och tjänster
4. Uppströms transport och distribution
5. Avfallshanteringstjänster
6. Tjänsteresor
Utsläpp av CO2e orsakat av de insatsvaror och tjänster vi köpt har beräknats baserat på estimerade mängder och med schabloner för emissionsfaktorer. Uppgifterna om mängder bygger på estimat baserat på spend och inkluderar köpta produkter och tjänster liksom material levererat via underentreprenörer. Uppgifterna om utsläpp baseras på en bedömning av hur stor andel av de köpta produkterna och tjänsterna som utgörs av miljöbättre alternativ.
Utsläpp från tjänsteresor inkluderar de tåg- och flygresor som bokats via Peabs reseleverantörer och CO2e uppgifter är insamlad direkt från leverantörerna. Utsläppen från flyg har minskat, medan utsläppen från tåg har ökat något. Coronapandemin samt Peabs uppdaterade riktlinjer för resor och möten, som nu tydligare styr mot digitala möten och resor med tåg, har bidragit till reducerade utsläpp.
Utsläpp av CO2e från genererat avfall har beräknats med ett branschutvecklat verktyg. Med anledning av att klassificeringen av avfall har ändrats över tid (övergång mot användning av ÅVI/BEAst från tidigare Kretsloppsrådets gamla indelning) har en omklassificering gjorts för avfallet avseende 2020, liksom en omräkning av CO2e-utsläppen för detta avfall.
| Ton CO2e | 2021 | 2020 | |
| Ton CO2e | 2021 | 2020 | |
| Scope 1 | Scope 1 | 215 000 | 243 000 |
| Emissions | Utsläpp | 215 000 | 243 000 |
| Scope 2 (market based) | Scope 2 (marknadsbaserad beräkningsmetod) | 17 000 | 19 000 |
| Location based | Platsbaserad beräkningsmetod | 8 000 | 10 000 |
| Market based | Marknadsbaserad beräkningsmetod | 17 000 | 19 000 |
| Scope 3 | Scope 3 | 1 100 000 | 83 000 |
| Business travel, flights | Tjänsteresor flyg | 525 | 556 |
| Business travel, train | Tjänsteresor, tåg | 0,58 | 0,15 |
| Waste management incl. waste transportation (excl excavated soil) | Avfallshantering inkl. avfallstransport (exkl. schaktmassor) | 86 000 | 82 000 |
| Input goods and purchased services | Insatsvaror och köpta tjänster | 1 000 000 | – |
| Total amount of emissions of greenhouse gases (market based) | Total mängd utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserad beräkningsmetod) | 1 332 000 | 345 000 |
Fr o m 2021 har Peab satt upp ett mål för koldioxidintensitet, mätt som utsläpp av växthusgaser (CO2e) i förhållande till verksamhetens omfattning, mätt som omsättning, uppdelat på Scope 1+2 (bränsle- och energianvändning i egen produktion) samt Scope 3 (insatsvaror och köpta tjänster).
Målet för Scope 1+2 är att till 2030 minska koldioxidintensiteten med 60%, jämfört med 2015. Utfallet för 2021 landade på en reduktion med 40%.
Målet för Scope 3 är att till 2030 minska koldioxidintensiteten med 50%, jämfört med 2015. Utfallet för 2021 landade på en reduktion med 3 %.
Växthusgasintensitet
Avfall
GRI 306-1, GRI 306-2, GRI 306-3
Fr o m 2021 redovisar Peab avfall enligt den uppdaterade standarden GRI 306 Waste (2020).
Material- och avfallsflöden samt avfallsförebyggande åtgärder
Miljöpåverkan relaterad till avfall är främst kopplad till utarmningen av naturresurser när material inte återanvänds, utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar vid transport och förbränning av avfall samt ianspråktagande av mark för lagring och deponering av avfall och risk för spridning av farliga ämnen till mark och vatten. Vi arbetar för att reducera miljöpåverkan orsakad av avfall utifrån avfallshierarkin. Det betyder att vi i första hand strävar efter att minimera uppkomsten av avfall och att i andra hand styra det avfall som trots allt uppkommer mot återbruk eller materialåtervinning. Vi arbetar också för att minska avfallets farlighet och att öka användningen av återvunnet material i produkter vi producerar och använder, liksom möjligheten att återvinna produkterna efter användning.
Vi ser nödvändigheten i att ha ett nära samarbete med andra aktörer i värdekedjan för att lyckas uppnå cirkulära flöden. Miljöpåverkan kopplad till avfall uppkommer inte bara inom Peabs egen verksamhet, utan även hos andra aktörer, så som leverantörer, kunder, avfallsentreprenörer och andra tillverkande företag. Peab har störst möjlighet att styra miljöpåverkans omfattning i den egna produktionen, men kan också påverka andra aktörers miljöpåverkan genom dialog, kravställning och vårt erbjudande av produkter och tjänster. Peabs material- och avfallsflöden kan översiktligt beskrivas enligt figuren nedan.
Uppströms flöden beskriver materialströmmar in till Peab, t ex materialleveranser från leverantörer och överskottsmaterial från andra aktörer som tas emot för återvinning, medan nedströms flöden beskriver materialströmmar ut från Peab, t ex färdiga produkter till kund, komponenter till återbruk hos annan aktör och avfall till extern avfallsentreprenör.
1. Jungfruliga material
Peab har en betydande verksamhet inom råvaruförsörjning, där vi förser samhället med nödvändiga konstruktionsmaterial, så som ballast och grus som t ex används för järnvägsbyggnation och betongtillverkning. Vi arbetar för en ökad användning av cirkulära material, men använder också grus- och bergmaterial från egna täkter.
I våra projekt arbetar vi för att minska behovet av konstruktionsmaterial och massor för utfyllnad t ex genom optimerad design och in-situ behandling av förorenade massor som oskadliggör föroreningarna på plats.
2. Insatsvaror
I vår produktion använder vi insatsvaror, i form av kemiska produkter, material och varor, från ett stort antal leverantörer. Många av insatsvarorna kommer i förpackningar som ger upphov till betydande mängder avfall.
För att minska miljöbelastningen från insatsvaror arbetar vi bl a för optimerade konstruktioner som reducerar materialbehovet och effektiva arbetssätt som minimerar spill och uppkomsten av överskotts- eller skadat material. Vi efterfrågar också en ökad inblandning av återvunna material samt ökad återvinningsbarhet i såväl produkter som förpackningsmaterial. Exempel på produkter som idag kan innehålla återvunnet material är gipsskivor, glasull och stenull. Vi arbetar också för en ökad användning av returemballage, så som byggpall.
3. Biprodukter
Vi använder biprodukter från andra aktörers verksamhet, som råvara i vår egen produktion.
Vi arbetar kontinuerligt för att öka andelen biprodukter som råvara och bidrar på så sätt till att minska mängden material som går till avfall. Ett exempel på det är att vi nyttjar slagg från ståltillverkning i vår produktion. Vi använder det för framställning av Merit, ett bindemedel som kan ersätta cement i betong. Vi använder det också till ECO-Ballast, som består till minst 50 % av återvunnet material, vilket reducerar användningen av jungfruligt material.
4. Överskottsmaterial
Peab bedriver en egen recycling-verksamhet, där vi arbetar för ökad återanvändning och återvinning av avfall och restmaterial från bygg- och anläggningsprojekt samt industriprocesser, från såväl interna som externa kunder.
Genom en effektiv återvinning av överskottsmassor, bl a med hjälp av så kallade våtsiktar, kan mängden överskottsmassor från schakter och infrastrukturprojekt som läggs på deponi minskas med upp till 80 procent och vi kan istället använda materialet som råvara till nya produkter, så som ECO-Ballast. Ett annat exempel är att vi återanvänder uppriven asfalt, så kallad returasfalt, som råvara in till vår asfalttillverkning, vilket reducerar behovet av såväl bitumen som ballastmaterial.
5. Material och produkter
Peab tillverkar en mängd olika material och produkter till våra kunder, allt från ballast, asfalt och betong till färdiga broar, skolor och sjukhus. Förpackningsanvändningen är liten för denna typ av produkter.
Vi arbetar för att våra produkter skall innehålla en ökad andel återvunna material. Exempel på det är vår ECO-Ballast, som till minst 50 % utgörs av återvunna råvaror och att vi använder återvunna material i tillverkningen av betong och asfalt, t ex slaggbaserat bindemedel och återvunnen ballast. Vi arbetar också för att använda produkter och material med lång livslängd och för att möjliggöra ökat återbruk och återvinning av ingående material och produkter efter slutanvändning. T ex jobbar vi med att fasa ut miljö- och hälsofarliga produkter som innehåller ämnen som vi inte vill ha in i det cirkulära kretsloppet. Vi behöver också arbeta vidare för ökad demonterbarhet, som möjliggör ett framtida återbruk av ingående komponenter.
6. Återtag och returspill
I produktionen uppstår, trots förebyggande åtgärder, en del materialspill och ibland blir det material över.
Vi strävar i första hand efter att returnera sådant material till leverantören, genom återtag av överblivna, oskadda produkter som kan säljas igen, respektive returnering av materialspill som kan gå in som råvara i leverantörens materialtillverkning. Exempel på materialspill som idag kan returneras till leverantören för återvinning är glasull, stenull och gips.
7. Återbruk
Om överblivet material och produkter inte kan returneras till leverantören eftersträvar vi annat återbruk. Det kan t ex handla om material och produkter som blivit över, tillfälligt material som bara behövs under produktionsfasen eller produkter som demonterats i samband med renovering eller rivning.
En del kan vi återbruka själva inom vår egen verksamhet. Ett exempel på systematiskt återbruk utgör vår verksamhet i Varvsstaden, som är ett tidigare varvsområde som nu omvandlas till en ny stadsdel med centralt läge i Malmö. Här har ”Materialbanken” utvecklats, en databas som innehåller information om alla platsens material och samtidigt visar miljövinsterna med att arbeta med återbruk och återvinning. Överblivet material och produkter som vi inte kan återbruka inom den egna verksamheten, vill vi göra tillgängligt för andra aktörer. Vi har därför skrivit samarbetsavtal med flera externa återbruksaktörer.
8. Avfall
Det avfall som, trots ovanstående förebyggande åtgärder, uppstår till följd av vår verksamhet källsorteras och lämnas till professionella avfallsentreprenörer. De i sin tur kan ha möjlighet att skicka materialet till återbruk eller materialåtervinning. Om inte, går avfallet till förbränning, vanligen med energiutvinning, eller i sista hand till deponering. Det förekommer också material och produkter som inte lämpar sig för återbruk eller återvinning, t ex farligt avfall som uppkommer i samband med rivning eller marksanering. Även detta lämnas till professionella avfallsentreprenörer för behandling och/eller bortskaffning.
Peab säkerställer en trygg och säker avfallshantering genom att kontrollera att avfallsentreprenörerna har erforderliga myndighetstillstånd för verksamheten, innan avtal skrivs. En uppföljning av hanterade avfallsmängder sker minst årligen på koncernnivå, genom en sammanställning innehållande avfallsslag, om avfallet utgör farligt avfall eller inte samt vilken återvinnings- eller bortskaffningsmetod som tillämpats av avfallsentreprenören.
Fler exempel på hur vi arbetar med resurseffektivitet, att förebygga uppkomst av avfall samt att öka andelen avfall som går till återvinning återfinns i textavsnittet om miljö i Års- och hållbarhetsredovisningen.
Uppkommet avfall
Peab har under 2021 fortsatt att förfina sin process för insamling av avfallsdata. En dialog med leverantörer har genomförts för att säkerställa en god insamling av statistik, inkl. ökad standardisering av benämning på avfallsslag och behandlingsmetoder. Redovisade data täcker in alla de största leverantörerna som tillsammans står för över 90 procent av inköpsvolymen för avfallstjänster.
Med anledning av att redovisning nu sker enligt uppdaterad GRI-standard, finns historiska data inte tillgängliga, med undantag för totala avfallsmängder. Denna siffra har uppdaterats med anledning av en identifierad felaktighet i rapporteringen för 2020, primärt rörande schaktmassor.
Avfall år 2021, totalt för koncernen 736 000 (935 000) ton.
Avfallet har kategoriserats enligt branschens standard (ÅVI/BEAst ver 2021-09), med tillägg för avfallsslagen returemballage, slam, deponi och övrigt avfall.
Avfallsslaget ”Farligt avfall” inkluderar sådant farligt avfall som inte inryms under övriga avfallsslag, t ex småkem. Det betyder att t ex schaktmassor som utgör farligt avfall inryms i avfallsslaget schaktmassor etc.