Nordisk bygg- och anläggningsmarknad
E45
Göteborg
Sencyklisk tillväxt och svagare inflation
Den internationella konjunkturen 2018 präglades av flera sencykliska drivkrafter som stark arbetsmarknad, stigande investeringar, högt kapacitetsutnyttjande och rekryteringssvårigheter. En ökad oro för recession i kombination med oförutsedda politiska utspel från USA samt osäkerhet om effekterna av handelskriget mellan USA och Kina, bidrog till nedgången på världens finansmarknader under slutet av 2018. År 2018 inleddes och avslutades med svaga konjunkturdata. Sammantaget växte världsekonomin trots allt i linje med 2017. Både Eurozonen och Kina tappade fart medan USA:s tillväxt växlade upp. Som helhet väntas världsekonomin bromsa in 2019 och plana ut 2020. Avmattningen tros bli bredbaserad och beröra såväl Kina, USA som Europa. Trots en stark arbetsmarknad och en förväntan om fortsatt fallande arbetslöshet är löneökningstakten historiskt låg. Detta tillsammans med en allt mer internationell handel av varor och tjänster, digitalisering och åldrande befolkning väntas dämpa det underliggande inflationstrycket. Detta bör innebära att räntenivåerna bibehålls på en låg nivå.
Konjunkturläget i de nordiska länderna
Sverige
Sveriges tillväxttakt gjorde ytterligare en liten uppväxling under 2018. Den privata konsumtionstillväxten tappade dock fart och så gjorde även den samlade investeringsvolymen, främst som en följd av minskat bostadsbyggande. Samtidigt som det råder kapacitetsbrist och rekryteringssvårigheter inom både industrin och tjänstesektorn, kommer allt tydligare tecken på att vi nu lämnar toppen av högkonjunkturen. Även om det är fråga om en modest avmattning av tillväxten, finns det såväl osäkerhetsfaktorer som ekonomiska obalanser, vilka kan skapa mer dramatik i nedgången. Den pågående handelskonflikten, oro för en snabbt inbromsad konjunktur i USA och Brexit är exempel på sådana faktorer. Dock ger svaga inflationssignaler indikationer på att räntenivån kommer att ligga kvar på en mycket låg nivå under både 2019 och 2020. En expansiv finanspolitik och svag krona kan motverka en alltför kraftig nedgång i svensk konjunktur.
Norge
Den ekonomiska tillväxten tilltog under 2018. Hushållens ekonomi gynnades av både sysselsättningstillväxt och stigande realinkomster. Den tilltagande investeringsviljan inom oljeindustrin gav samtidigt positiva impulser till övrigt näringsliv. Arbetslösheten föll tillbaka och väntas utvecklas i samma positiva riktning ytterligare två år framåt, vilket ger stöd för ökad privatkonsumtion. BNP-tillväxten 2019 och 2020 väntas ligga kvar över trend. Såväl privatkonsumtion som bruttoinvesteringar blir troligen drivkrafter för den ekonomiska tillväxten. Samtidigt förväntas en stramare penningpolitik med stigande räntenivåer som följd få dämpande effekter. En förstärkning av kronan kan dessutom inverka negativt på landets exportindustri.
Finland
Efter de senaste årens starka tillväxt väntas nu finsk ekonomi bromsa in. Prognosen visar dock att tillväxten 2019-2020 ligger kvar över trend. Den finska ekonomin har gynnats av stark inhemsk och utländsk efterfrågan, men när den internationella ekonomin försvagas blir det den inhemska konsumtionen och investeringar som får agera draglok. Arbetslösheten ser ut att fortsätta falla tillbaka och dessutom finns det möjligheter till något stigande löneökningar. Kapacitetsutnyttjandet är högt inom industrin, vilket normalt sett innebär ökade investeringar. Från näringslivet kommer liknande positiva signaler. De offentliga finanserna har förbättrats under de senaste åren tack vare både besparingar och en starkare ekonomi, vilket kan betyda en ökad offentlig konsumtion framöver.