Nordisk bygg- och anläggningsmarknad

E45

Göteborg

Sencyklisk tillväxt och svagare inflation

Den internationella konjunkturen 2018 präglades av flera sencykliska drivkrafter som stark arbetsmarknad, stigande investeringar, högt kapacitetsutnyttjande och rekryteringssvårigheter. En ökad oro för recession i kombination med oförutsedda politiska utspel från USA samt osäkerhet om effekterna av handelskriget mellan USA och Kina, bidrog till nedgången på världens finansmarknader under slutet av 2018. År 2018 inleddes och avslutades med svaga konjunkturdata. Sammantaget växte världsekonomin trots allt i linje med 2017. Både Eurozonen och Kina tappade fart medan USA:s tillväxt växlade upp. Som helhet väntas världsekonomin bromsa in 2019 och plana ut 2020. Avmattningen tros bli bredbaserad och beröra såväl Kina, USA som Europa. Trots en stark arbetsmarknad och en förväntan om fortsatt fallande arbetslöshet är löneökningstakten historiskt låg. Detta tillsammans med en allt mer internationell handel av varor och tjänster, digitalisering och åldrande befolkning väntas dämpa det underliggande inflationstrycket. Detta bör innebära att räntenivåerna bibehålls på en låg nivå.

Konjunkturläget i de nordiska länderna

Sverige

Sveriges tillväxttakt gjorde ytterligare en liten uppväxling under 2018. Den privata konsumtionstillväxten tappade dock fart och så gjorde även den samlade investeringsvolymen, främst som en följd av minskat bostadsbyggande. Samtidigt som det råder kapacitetsbrist och rekryteringssvårigheter inom både industrin och tjänstesektorn, kommer allt tydligare tecken på att vi nu lämnar toppen av högkonjunkturen. Även om det är fråga om en modest avmattning av tillväxten, finns det såväl osäkerhetsfaktorer som ekonomiska obalanser, vilka kan skapa mer dramatik i nedgången. Den pågående handelskonflikten, oro för en snabbt inbromsad konjunktur i USA och Brexit är exempel på sådana faktorer. Dock ger svaga inflationssignaler indikationer på att räntenivån kommer att ligga kvar på en mycket låg nivå under både 2019 och 2020. En expansiv finanspolitik och svag krona kan motverka en alltför kraftig nedgång i svensk konjunktur.

Norge

Den ekonomiska tillväxten tilltog under 2018. Hushållens ekonomi gynnades av både sysselsättningstillväxt och stigande realinkomster. Den tilltagande investeringsviljan inom oljeindustrin gav samtidigt positiva impulser till övrigt näringsliv. Arbetslösheten föll tillbaka och väntas utvecklas i samma positiva riktning ytterligare två år framåt, vilket ger stöd för ökad privatkonsumtion. BNP-tillväxten 2019 och 2020 väntas ligga kvar över trend. Såväl privatkonsumtion som bruttoinvesteringar blir troligen drivkrafter för den ekonomiska tillväxten. Samtidigt förväntas en stramare penningpolitik med stigande räntenivåer som följd få dämpande effekter. En förstärkning av kronan kan dessutom inverka negativt på landets exportindustri.

Finland

Efter de senaste årens starka tillväxt väntas nu finsk ekonomi bromsa in. Prognosen visar dock att tillväxten 2019-2020 ligger kvar över trend. Den finska ekonomin har gynnats av stark inhemsk och utländsk efterfrågan, men när den internationella ekonomin försvagas blir det den inhemska konsumtionen och investeringar som får agera draglok. Arbetslösheten ser ut att fortsätta falla tillbaka och dessutom finns det möjligheter till något stigande löneökningar. Kapacitetsutnyttjandet är högt inom industrin, vilket normalt sett innebär ökade investeringar. Från näringslivet kommer liknande positiva signaler. De offentliga finanserna har förbättrats under de senaste åren tack vare både besparingar och en starkare ekonomi, vilket kan betyda en ökad offentlig konsumtion framöver.

Osäkerhet på bostadsmarknaden i Sverige

Det samlade husbyggandet föll från en hög nivå under 2018. Nedgången var bred och berörde såväl bostäder som övrigt husbyggande. Planer och bygglov indikerar en fortsatt nedgång för det samlade husbyggandet 2019. Det finns en osäkerhet på bostadsmarknaden i spåren av prisnedgångar, stora produktionsvolymer samt höga inträdeskrav för förstagångsköpare. Sveriges ekonomi tappar fart, vilket minskar incitamenten för bygginvesteringar i näringslivet. Låga räntenivåer, bostadsbrist och en växande befolkning ger vissa förutsättningar för nybyggnad av hyresrätter. Dessutom finns det fortsatt stora renoveringsbehov i fastighetsbeståndet som byggdes under 60- och 70-talet. Befolkningsutvecklingen genererar även behov inom skola, vård och omsorg. Anläggningsbyggandet ökade under 2018 och ser ut att utvecklas positivt även 2019. Såväl offentliga som privata investeringar väntas bidra positivt.

Splittrad byggmarknad i Norge

Volymen husbyggnadsinvesteringar 2018 höll sig oförändrad mot 2017. Bakom siffrorna döljer sig emellertid en splittrad bild. Den offentliga sektorns och industrins byggande av lokaler utvecklades positivt medan bostadsbyggandet föll tillbaka. Investeringarna inom privata lokaler rörde sig däremot i sidled. Mot bakgrund av att de ekonomiska utsikterna ser ljusa ut är det rimligt att förvänta sig en viss ökning av husbyggnadsvolymen 2019. Hög efterfrågan och förmånliga finansieringsvillkor har fortsatt gynna anläggningsbyggandet det senaste året. Den positiva trenden väntas fortsätta ytterligare 2019 för att sedan plana ut kring 2020.

Byggmarknad i sidled i Finland

Det totala bostadsbyggandet fortsatte att växa 2018. Nyproduktionen av lägenheter i flerbostadshus ökade medan småhusbyggandet föll tillbaka. Nedgången i det övriga husbyggandet fortsatte under 2018 och påverkade industri, kontor och handel. Nedgången berodde främst på fallande nybyggnadsinvesteringar. Ombyggnadsvolymen visade däremot stark tillväxt. Prognosen för den samlade husbyggnadsvolymen pekar på en marginell uppgång under 2019. Prognoserna för anläggningsbyggandet tyder på en svag ökning under både 2018 och 2019. De offentliga finanserna har förbättrats, vilket kan gynna anläggningsbyggandet.

Grön och social hållbarhet

Miljö och hållbarhet är begrepp som genomsyrar hela näringslivet och inte minst påverkar tankesätt, kundkrav och strategier på bygg- och fastighetsmarknaden. Den senaste tiden har klimatdebatten intensifierats ytterligare. Vi måste anstränga oss för att begränsa uppvärmningen. De negativa effekterna kan bli omfattande även med två graders uppvärmning. Utmaningarna är stora och det kommer att krävas både ny teknik och en omställning av vår konsumtion och vårt sätt att utnyttja jordens resurser. Bygg- och fastighetsbranschen kommer indirekt att påverkas av nya levnadsmönster, men har givetvis själva en nyckelroll när det gäller att bidra till ett hållbarare samhälle. Direkt kan byggbranschen påverka genom att konstruera byggnader och anläggningar som dels kan stå emot ett förändrat klimat men också kan bidra positivt till klimatomställningen. Exempel på sådant är byggnader som inte bara hanterar sitt eget kretslopp, utan även kan bidra positivt till miljön genom att alstra förnybar energi och som genom grönytor och stadsnära odlingar även inverkar positivt på den biologiska mångfalden. Hållbarhet handlar även om ett samhälle där vi undviker att bygga barriärer, utan bryter utanförskap och medverkar till en ökad integration och en långsiktig social hållbarhet.

Andra större aktörer

Även om den nordiska byggmarknaden till stor del består av många mindre företag som agerar i hård konkurrens och på lokala marknader, finns det ett mindre antal mycket stora och rikstäckande aktörer. Flera av dem agerar också mer eller mindre på hela den nordiska marknaden. Inom husbyggnad finner man utöver Peab, Skanska, NCC, JM, Veidekke, AF Gruppen och YIT.

När det gäller anläggning och vägbyggande kan utöver Peab nämnas Skanska, Veidekke, AF Gruppen, danska Per Aarsleff, NCC, Svevia och Infranord.

Källa till text och grafik: Industrifakta

Investeringar
2014-2019

Bostadsinvesteringar
Påbörjade byggprojekt
P=Prognos
Övriga husbyggnadsinvesteringar
Påbörjade byggprojekt
P=Prognos
Anläggningsinvesteringar
Löpande investeringar
P=Prognos