Omvärld och marknad
Tromsøbadet
Tromsö
Global inbromsning
Under 2019 skedde en global inbromsning av tillväxten. Utvecklingen var visserligen väntad, men förstärktes av politisk oro och handelskrig. Världsekonomin tappade en del av sin styrfart och även i USA bromsade takten in. Nedväxlingen av den europeiska ekonomin påverkades av den internationella osäkerheten och oron för en hård Brexit, vilket ledde till en minskad investeringsbenägenhet hos exportindustrin, som redovisade ett svagare läge. I Euroområdets viktiga motor Tyskland uppgick tillväxttakten endast till omkring en halv procent. Svaga inflationssignaler med hänsyn till en svalare konjunktur har lett till att centralbanker runt om i världen har kommunicerat att räntorna kan förbli låga under en längre tid. Denna politik har bidragit med bränsle till de internationella börserna som utvecklades mycket starkt under förra året. Industrikonjunkturen såg ut att ha bottnat och det gick att skönja en viss optimism om världsekonomin och tillväxten, trots fortsatta utbudsrestriktioner och politisk osäkerhet. Men i början av 2020 kom utbrottet av coronaviruset som snabbt fick fäste över stora delar av världen. Det förändrade läget i ett slag. I skrivande stund har flera länder stängt sina gränser och människors vardag är kraftigt begränsad för att minska omfattningen och hastigheten på spridningen av viruset. Effekterna på människor, företag och samhällen är omfattande och regeringar världen över sätter in åtgärdspaket för att motverka de negativa effekterna av kraftigt minskad konsumtion av varor och tjänster. Osäkerheten är stor kring konjunkturutvecklingen framöver, även om en avsevärt svagare konjunktur är att vänta de närmsta åren. För 2020 väntas en kraftigt negativ påverkan på tillväxten, följt av en viss rekyl under 2021. Hur djupgående och långvariga effekterna blir i världen beror på hur snabbt länderna kan begränsa viruset och samtidigt mildra de negativa följderna på samhällsekonomierna.
Konjunkturläget i de nordiska länderna
Sverige
Under 2019 lämnade svensk ekonomi högkonjunkturen bakom sig och gick in i en period av svagare tillväxt. Bruttoinvesteringarna vände ned till följd av minskade maskininvesteringar och sjunkande bygginvesteringar. Industrins orderingång utvecklades negativt. Med coronavirusets framfart tycks den internationella efterfrågan fortsätta att försvagas och näringslivets investeringar att minska. Fortsatt låga räntor hoppas kunna ge visst stöd till hushållens konsumtion och utökade lånemöjligheter till företagen för att mildra ökningen av arbetslöshet och alltför långtgående konjunktureffekter. Effekterna på bruttonationalprodukten är svårbedömda, men bedömarna är eniga om en nedgång för helåret 2020. Hur stor den nedgången blir beror på hur snabbt osäkerheten och de negativa effekterna kan begränsas.
Norge
Den norska fastlandsekonomin accelererade under 2019, mycket tack vare en stark oljerelaterad efterfrågan. För den norska ekonomin kom coronautbrottet samtidigt som ett kraftigt fall i oljepriset framför allt till följd av minskad efterfrågan på drivmedel. Det har i sin tur stora effekter på den norska arbetsmarknaden med permitteringar som följd samt den norska kronan som i mars 2020 hade försvagats rejält. Som en reaktion på det försvagade ekonomiska läget har Norges Bank sänkt styrräntan från 1,50 procent till 0,25 procent i syfte att få en stimulerande effekt på ekonomin.
Finland
Trots att den globala tillväxten bromsade in 2019 väntas effekten ha blivit marginell för finsk ekonomi. Tjänsteexporten var stark under det senaste året och tillsammans med sjunkande arbetslöshet och stigande löner klarade sig den privata konsumtionen bättre än väntat. Investeringarna var dock generellt svaga. Humöret hos de finska hushållen var dämpat innan coronautbrottet och handlade främst om en försämrad syn på den finska ekonomin, snarare än en oro för den egna situationen. I mars 2020 uppskattade Finlands Bank att landets bruttonationalprodukt minskar med 1,5-4 procent 2020 till följd av coronapandemin och det försämrade konjunkturläget.