Omvärld och marknad

Tromsøbadet

Tromsö

Global inbromsning

Under 2019 skedde en global inbromsning av tillväxten. Utvecklingen var visserligen väntad, men förstärktes av politisk oro och handelskrig. Världsekonomin tappade en del av sin styrfart och även i USA bromsade takten in. Nedväxlingen av den europeiska ekonomin påverkades av den internationella osäkerheten och oron för en hård Brexit, vilket ledde till en minskad investeringsbenägenhet hos exportindustrin, som redovisade ett svagare läge. I Euroområdets viktiga motor Tyskland uppgick tillväxttakten endast till omkring en halv procent. Svaga inflationssignaler med hänsyn till en svalare konjunktur har lett till att centralbanker runt om i världen har kommunicerat att räntorna kan förbli låga under en längre tid. Denna politik har bidragit med bränsle till de internationella börserna som utvecklades mycket starkt under förra året. Industrikonjunkturen såg ut att ha bottnat och det gick att skönja en viss optimism om världsekonomin och tillväxten, trots fortsatta utbudsrestriktioner och politisk osäkerhet. Men i början av 2020 kom utbrottet av coronaviruset som snabbt fick fäste över stora delar av världen. Det förändrade läget i ett slag. I skrivande stund har flera länder stängt sina gränser och människors vardag är kraftigt begränsad för att minska omfattningen och hastigheten på spridningen av viruset. Effekterna på människor, företag och samhällen är omfattande och regeringar världen över sätter in åtgärdspaket för att motverka de negativa effekterna av kraftigt minskad konsumtion av varor och tjänster. Osäkerheten är stor kring konjunkturutvecklingen framöver, även om en avsevärt svagare konjunktur är att vänta de närmsta åren. För 2020 väntas en kraftigt negativ påverkan på tillväxten, följt av en viss rekyl under 2021. Hur djupgående och långvariga effekterna blir i världen beror på hur snabbt länderna kan begränsa viruset och samtidigt mildra de negativa följderna på samhällsekonomierna.

Konjunkturläget i de nordiska länderna

Sverige

Under 2019 lämnade svensk ekonomi högkonjunkturen bakom sig och gick in i en period av svagare tillväxt. Bruttoinvesteringarna vände ned till följd av minskade maskininvesteringar och sjunkande bygginvesteringar. Industrins orderingång utvecklades negativt. Med coronavirusets framfart tycks den internationella efterfrågan fortsätta att försvagas och näringslivets investeringar att minska. Fortsatt låga räntor hoppas kunna ge visst stöd till hushållens konsumtion och utökade lånemöjligheter till företagen för att mildra ökningen av arbetslöshet och alltför långtgående konjunktureffekter. Effekterna på bruttonationalprodukten är svårbedömda, men bedömarna är eniga om en nedgång för helåret 2020. Hur stor den nedgången blir beror på hur snabbt osäkerheten och de negativa effekterna kan begränsas.

Norge

Den norska fastlandsekonomin accelererade under 2019, mycket tack vare en stark oljerelaterad efterfrågan. För den norska ekonomin kom coronautbrottet samtidigt som ett kraftigt fall i oljepriset framför allt till följd av minskad efterfrågan på drivmedel. Det har i sin tur stora effekter på den norska arbetsmarknaden med permitteringar som följd samt den norska kronan som i mars 2020 hade försvagats rejält. Som en reaktion på det försvagade ekonomiska läget har Norges Bank sänkt styrräntan från 1,50 procent till 0,25 procent i syfte att få en stimulerande effekt på ekonomin.

Finland

Trots att den globala tillväxten bromsade in 2019 väntas effekten ha blivit marginell för finsk ekonomi. Tjänsteexporten var stark under det senaste året och tillsammans med sjunkande arbetslöshet och stigande löner klarade sig den privata konsumtionen bättre än väntat. Investeringarna var dock generellt svaga. Humöret hos de finska hushållen var dämpat innan coronautbrottet och handlade främst om en försämrad syn på den finska ekonomin, snarare än en oro för den egna situationen. I mars 2020 uppskattade Finlands Bank att landets bruttonationalprodukt minskar med 1,5-4 procent 2020 till följd av coronapandemin och det försämrade konjunkturläget.

Nedgången planade ut i Sverige

Nedgången i de totala påbörjade husbyggnadsinvesteringarna fortsatte 2019 men bromsade in jämfört med 2018. Nedgången berörde främst bostadssektorn medan lokalbyggandet redovisade en svag uppgång. Särskilt Industrins husbyggnadsinvesteringar överraskade positivt och uppgång en blev en rekyl på 2018 års nedgång. Generellt tenderar ombyggnadsinvesteringarna att utvecklas bättre än nybyggandet i en svagare konjunktur. Det är också troligt att de offentliga investeringarna fortsätter att gynnas av låga räntor och eftersatta behov. En svalare konjunktur får inte heller samma påverkan på det offentliga lokalbyggandet som till exempel på investeringar inom kontor och handel. Anläggningsbyggandet beräknas ha ökat under 2019 och förväntas ligga kvar på en hög nivå 2020. Generellt är dock osäkerheten stor kring investeringarna de kommande åren till följd av effekterna av coronaviruset.

Försiktigare norsk byggmarknad

Utvecklingen av den samlade volymen påbörjade husbyggnadsinvesteringar i Norge minskade under 2019 jämfört med 2018. Minskade ombyggnadsinvesteringar och svagare utveckling av småhusbyggandet påverkade bostadsinvesteringarna negativt under fjolåret, medan den offentliga sektorns byggande av lokaler dämpade övrigt husbyggande. I motsatt riktning verkade husbyggnadsinvesteringarna inom industrin. För 2020 väntas offentlig sektor driva utvecklingen, inte minst med tanke på det snabbt förändrade läget i början av 2020. Prognosen över anläggningsinvesteringarna indikerar att de fortsätter vara höga under 2020.

Byggmarknaden i sidled i Finland

Det totala bostadsbyggandet i Finland har tappat fart under de senaste åren. Under 2019 var det främst byggnation av flerbostadshus som bidrog till den negativa utvecklingen. Det övriga husbyggandet utvecklades mer horisontellt och sammantaget landade de samlade investeringarna för 2019 kring 2018 års nivå. Prognosen för den samlade husbyggnadsvolymen indikerar en minskning under 2020, men effekterna av coronaviruset bidrar till osäkerhet i denna prognos. Prognoserna för anläggningsbyggandet tyder på en oförändrad volym 2019 till följd av stram finanspolitik. Planerade satsningar inom infrastruktur och energi kan ha positiv påverkan på investeringarna 2020.

Grön och social hållbarhet

Klimatdebatten fortsätter att intensifieras och strävan efter att reducera klimatavtrycket hamnar allt mer i fokus i hela samhället. Larmrapporter från klimatforskare och extremväder gör oss påminda om att omställningen till ett miljömässigt hållbarare samhälle måste ske snabbt. En annan utmaning är att skapa ett socialt hållbart samhälle, som inkluderar och motarbetar otrygga miljöer, vilka annars skapar barriärer i samhället. Bygg- och fastighetsbranschen har en central roll i båda dessa frågor. Byggprocessen behöver reducera sitt klimatavtryck och materialen som används måste bedömas ur ett livscykelperspektiv. Byggnaders energiförbrukning kan reduceras ytterligare och den tillförda energin ska vara förnyelsebar. Hela processen och dess samtliga ingående delar måste granskas och värderas ur ett klimatperspektiv. I en nära framtid kommer vi troligen att arbeta ännu intensivare med återbruk, återvinning och slutna kretslopp i byggande och förvaltning. Att skapa flexibla och flerfunktionella byggnader för att möta förändrade behov och nya lokalanvändare är ett annat sätt att bygga klimatsmart. Detta tankesätt kan även bidra till att skapa inkluderande, integrerande och socialt hållbara miljöer. Byggbranschen skapar miljöer som möjliggör det goda fysiska mötet mellan människor. Det är i det mötet som vi bygger ett långsiktigt hållbart samhälle.

Andra större aktörer

Även om den nordiska byggmarknaden till stor del består av många mindre företag som agerar i hård konkurrens och på lokala marknader, finns det ett mindre antal mycket stora och rikstäckande aktörer. Flera av dem agerar också mer eller mindre på hela den nordiska marknaden. Inom husbyggnad finner man utöver Peab, Skanska, NCC, norska Veidekke, AF gruppen och Obos samt finska Kesko och YIT.

När det gäller väg- och järnvägsbyggande kan utöver Peab nämnas Skanska, Veidekke, AF-gruppen, danska Per Aarsleff, NCC, Svevia och Infranord.

Investeringar
2015-2020

Bostadsinvesteringar
Påbörjade byggprojekt
P=Prognos
Övriga husbyggnadsinvesteringar
Påbörjade byggprojekt
P=Prognos
Anläggningsinvesteringar
Löpande investeringar
P=Prognos