Not 35 Finansiella risker och finanspolicy
Finansförvaltningen
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansierings- och kreditrisker. Koncernens finansförvaltning styrs i enlighet med gällande finanspolicy, vilken fastställs av Peabs styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten. Styrelsen har utsett ett finansutskott, som leds av styrelsens ordförande, vilket mellan styrelsemötena kan ta beslut under gällande finanspolicy. Finansutskottet ska redogöra för tagna beslut på nästkommande styrelsemöte. Koncernfunktion Ekonomi och finans samt koncernens internbank Peab Finans AB svarar för samordningen av koncernens finansverksamhet. Den övergripande målsättningen för finansfunktionen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat som härrör från finansiella risker.
Likviditetsrisken är risken att Peab kan få problem att fullgöra sina betalningsskyldigheter till följd av bristande likviditet eller problem att omsätta eller att ta upp nya externa lån. För att säkra tillgången på likviditet tecknas bindande kreditlöften. Koncernen har en månadsplanering avseende tillgänglig likviditet som omfattar alla koncernens enheter. Planeringen uppdateras varje vecka. Koncernens prognoser omfattar även likviditetsplanering på medellång sikt. Likviditetsplaneringen används för att hantera likviditetsrisken och kostnaderna för finansieringen av koncernen.
Målsättningen är att koncernen ska kunna klara sina finansiella åtaganden i uppgångar såväl som nedgångar utan betydande oförutsedda kostnader. Likviditetsriskerna hanteras av den centrala finansavdelningen för hela koncernen och per årsskiftet fanns tillgänglig likviditet enligt nedan.
Tillgänglig likviditet
Koncernen, Mkr | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
Kassa och bankplaceringar | 1 062 | 873 |
Outnyttjade checkräkningskrediter | 1 000 | 1 080 |
Övriga outnyttjade kreditlimiter | 4 000 | 3 000 |
Summa | 6 062 | 4 953 |
Enligt finanspolicyn ska koncernens nettoskuld huvudsakligen vara täckt av beviljade lånelöften med en löptid uppgående till 1–7 år. Vid årsskiftet var den genomsnittliga lånebindningstiden på utnyttjade krediter 62 månader (35), på ej utnyttjade krediter 29 månader (25) samt på totala beviljade krediter 45 månader (31). Under 2015 refinansierades Peabs grundfinansiering, en kreditfacilitet på totalt 5 000 Mkr, med en ny kreditfacilitet om 4 000 Mkr med förbättrade villkor. Det nya avtalet löper till september 2018 med möjlighet att förlänga löptiden med ett plus ett år. Under 2016 utnyttjades möjligheten till förlängning med ett år vilket innebar att avtalet löper till september 2019. Denna lånefacilitet kompletteras med kapitalmarknadsfinansiering, andra typer av kortfristig rörelsefinansiering, projektrelaterade krediter samt leasing- och avbetalningsfinansiering. Lånefaciliteten innehåller finansiella nyckeltal (covenants) i form av räntetäckningsgrad samt soliditet som koncernen ska uppfylla vilket är sedvanligt för denna typ av låneavtal. Peab uppfyllde dessa nyckeltal med god marginal vid utgången av året.
Peab har sedan 2004 ett låneprogram för företagscertifikat. Programmet ger Peab möjlighet att emittera företagscertifikat upp till ett maximalt belopp om 3,5 miljarder kronor. Låntagare är Peab Finans AB med garanti från Peab AB. Vid årsskiftet hade Peab utestående företagscertifikat uppgående till 1 329 Mkr (1 206).
I februari 2012 erhölls finansinspektionens godkännande och registrering för utgivande av Medium Term Notes (MTN) under ett program med en låneram på 3 miljarder kronor. Under 2016 har nya obligationslån om nominellt 350 Mkr (300) emitterats under MTN-programmet medan obligationslån om nominellt 1 000 Mkr (600) förfallit under året. Vid årsskiftet hade Peab utestående obligationslån uppgående till nominellt 1 000 Mkr (1 650).
Totala beviljade kreditlöften, exklusive ej utnyttjade leasingramar, exklusive den del av certifikatprogrammet som ej utnyttjats och exklusive ej utnyttjat MTN-program, uppgick den 31 december 2016 till 10 022 Mkr (10 481). Utav totala beviljade kreditlöften var 5 022 Mkr (6 400) utnyttjat.
Löptidsanalys finansiella skulder, odiskonterade kassaflöden inklusive ränta
Koncernen 2016, Mkr | Valuta | Medelränta på balansdagen, % | Nominellt belopp ursprunglig valuta | Belopp SEK | Förfall 2017 |
Förfall 2018 |
Förfall 2019 |
Förfall 2020 |
Förfall 2021 |
Förfall 2022- |
Banklån | SEK | 1,1 | 920 | 920 | 245 | 176 | 146 | 158 | 144 | 51 |
Banklån | NOK | 3,0 | 336 | 354 | 184 | 153 | 3 | 5 | 5 | 4 |
Banklån | EUR | 1,0 | 93 | 893 | 67 | 303 | 5 | 5 | 5 | 508 |
Företagscertifikat | SEK | 0,2 | 1 331 | 1 331 | 1 331 | |||||
Obligationslån | SEK | 1,3 | 1 024 | 1 024 | 362 | 106 | 204 | 352 | ||
Finansiella leasingskulder | SEK | 1,0 | 407 | 407 | 90 | 128 | 166 | 15 | 5 | 3 |
Finansiella leasingskulder | NOK | 2,4 | 175 | 184 | 45 | 47 | 36 | 28 | 15 | 13 |
Finansiella leasingskulder | EUR | 1,8 | 3 | 26 | 9 | 12 | 5 | |||
Summa räntebärande finansiella skulder | 5 139 | 2 333 | 925 | 565 | 563 | 174 | 579 | |||
Leverantörsskulder | SEK | 3 696 | 3 696 | 3 696 | ||||||
Leverantörsskulder | NOK | 586 | 618 | 618 | ||||||
Leverantörsskulder | EUR | 17 | 160 | 160 | ||||||
Övriga skulder | SEK | 173 | 173 | 90 | 23 | 4 | 33 | 21 | 2 | |
Övriga skulder | NOK | 9 | 10 | 6 | 4 | |||||
Övriga skulder | EUR | 1 | 14 | 14 | ||||||
Ränteswappar | SEK | 102 | 56 | 28 | 6 | 5 | 4 | 3 | ||
Summa icke räntebärande finansiella skulder | 4 773 | 4 640 | 51 | 10 | 38 | 25 | 9 | |||
Summa finansiella skulder | 9 912 | 6 973 | 976 | 575 | 601 | 199 | 588 |
Koncernen 2015, Mkr | Valuta | Medelränta på balansdagen, % | Nominellt belopp ursprunglig valuta | Belopp SEK | Förfall 2016 |
Förfall 2017 |
Förfall 2018 |
Förfall 2019 |
Förfall 2020 |
Förfall 2021- |
Banklån | SEK | 1,2 | 2 342 | 2 342 | 127 | 71 | 1 592 | 129 | 147 | 276 |
Banklån | NOK | 3,7 | 162 | 155 | 130 | 1 | 10 | 6 | 8 | |
Banklån | EUR | 1,9 | 78 | 710 | 375 | 69 | 4 | 4 | 3 | 255 |
Företagscertifikat | SEK | 0,3 | 1 207 | 1 207 | 1 207 | |||||
Obligationslån | SEK | 1,7 | 1 690 | 1 690 | 1 025 | 360 | 104 | 201 | ||
Finansiella leasingskulder | SEK | 1,7 | 366 | 366 | 6 | 23 | 6 | 5 | 28 | 298 |
Finansiella leasingskulder | NOK | 1,9 | 107 | 102 | 5 | 6 | 20 | 16 | 19 | 36 |
Finansiella leasingskulder | EUR | 1,7 | 2 | 20 | 3 | 1 | 16 | |||
Summa räntebärande finansiella skulder | 6 592 | 2 878 | 531 | 1 752 | 361 | 205 | 865 | |||
Leverantörsskulder | SEK | 3 469 | 3 469 | 3 469 | ||||||
Leverantörsskulder | NOK | 402 | 384 | 384 | ||||||
Leverantörsskulder | EUR | 14 | 127 | 127 | ||||||
Övriga skulder | SEK | 191 | 191 | 177 | 9 | 2 | 3 | |||
Övriga skulder | NOK | 15 | 14 | 14 | ||||||
Övriga skulder | EUR | 2 | 20 | 20 | ||||||
Ränteswappar | SEK | 134 | 70 | 42 | 18 | 3 | 1 | 0 | ||
Summa icke räntebärande finansiella skulder | 4 339 | 4 261 | 51 | 20 | 3 | 1 | 3 | |||
Summa finansiella skulder | 10 931 | 7 139 | 582 | 1 772 | 364 | 206 | 868 |
Ränterisk
Ränterisk är risken att Peabs kassaflöde eller värdet på finansiella instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan leda till förändring i verkliga värden och förändringar i kassaflöden. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Räntebärande nettoskuld uppgick den 31 december 2016 till 1 862 Mkr (3 118). De totala räntebärande skulderna uppgick till 5 022 Mkr (6 400) varav de kortfristiga var 2 294 Mkr (3 099). Enligt finanspolicyn får den genomsnittliga räntebindningstiden på den totala upplåningen uppgå till maximalt 24 månader. Peab har valt en kort räntebindning för utestående krediter. Per den 31 december 2016 fanns ränteswappar om totalt 2 250 Mkr (2 850) med löptider mellan 0 och 5 år och till en genomsnittlig effektiv ränta om 2,7 procent (2,2) enligt nedanstående tabell. I ränteswapparna betalar Peab fast ränta samt erhåller rörlig ränta (Stibor 3 månader). Eftersom Stibor 3 månader var negativ vid årsskiftet innebar det att Peab betalar även i den rörliga delen. Swapavtalen redovisas till verkligt värde vid bokslutstillfällena. Per 2016-12-31 var ränteswapparnas verkliga värde -95 Mkr (-137).
Räntederivat
Mkr | Valuta | Effektivränta % | Belopp SEK | Förfall 2016 |
Förfall 2017 |
Förfall 2018 |
Förfall 2019 |
Förfall 2020 |
Förfall 2021 |
Förfall 2022- |
Ränteswappar 2016-12-31 | SEK | 2,7 | 2 250 | 850 | 1 150 | 250 | ||||
Ränteswappar 2015-12-31 | SEK | 2,2 | 2 850 | 600 | 850 | 1 150 | 250 |
Som framgår av nedanstående sammanställning löper 3 622 Mkr (4 150) av koncernens totala räntebärande skulder inklusive derivat med en räntebindning som är kortare än 1 år. Räntebärande tillgångsposter om totalt 916 Mkr (842) löper med en kort räntebindningstid vilket medför att 1 644 Mkr (2 435) av koncernens nettoskuld inklusive derivat har en räntebindningstid som är kortare än 1 år och påverkas således relativt omgående av en förändring i marknadsräntorna. Eftersom de finansiella skulderna löper med kort räntebindningstid är merparten av ränterisken att betrakta som kassaflödesrisk. Se även Känslighetsanalys i Förvaltningsberättelsen avseende Peabs känslighet för ränterisk.
Räntebindning på utnyttjade krediter exklusive derivatinstrument 2016-12-31
Räntebindningstid | Belopp, Mkr | Genomsnittlig effektiv ränta procent | Andel, procent |
2017 | 5 022 | 1,4 | 100 |
2018- | 0 | 0,0 | 0 |
Summa | 5 022 | 1,4 | 100 |
Räntebindning på utnyttjade krediter inklusive derivatinstrument 2016-12-31
Räntebindningstid | Belopp, Mkr | Genomsnittlig effektiv ränta procent | Andel, procent |
2017 | 3 622 | 2,5 | 72 |
2018- | 1 400 | 2,7 | 28 |
Summa | 5 022 | 2,6 | 100 |
Valutarisk
Valutarisken utgörs av risken för att verkliga värden och kassaflöden avseende finansiella instrument fluktuerar när värdet på främmande valutor förändras.
Finansiell exponering
Koncernens upplåning sker i lokal valuta för att minska valutariskerna i rörelsen. Tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs. Av de räntebärande skulderna den 31 december 2016 fördelade sig upplåningen inklusive leasing men exklusive valuta- och räntederivat enligt följande.
2016-12-31 | 2015-12-31 | |||
Lokal valuta i miljoner | Mkr | Lokal valuta i miljoner | Mkr | |
SEK | 3 625 | 3 625 | 5 456 | 5 456 |
EUR | 92 | 883 | 77 | 702 |
NOK | 487 | 514 | 253 | 242 |
Summa | 5 022 | 6 400 |
För att hantera temporära likviditetsbehov i Peabs utländska verksamheter utges interna lån från Peab Finans AB. För att eliminera valutarisken kan valutaswappar användas. Valutaswapparnas löptid understiger oftast tre månader. Vid bokslutstillfället redovisas valutaswapparna till verkligt värde och värdeförändringen bokförs som orealiserad valutakursdifferens i resultaträkningen samt som kortfristiga fordringar och skulder i balansräkningen. Vid årsskiftet fanns utestående valutaswappar avseende finansiell exponering om 50 MEUR (32). Av valutaswappar avseende finansiell exponering avser 42 (32) MEUR valutasäkring av aktieinnehavet i Lemminkäinen Oyj. Valutakursdifferenser i finansnettot från finansiella exponeringar uppgick under året till -7 Mkr (-23). Valutakursdifferenser i rörelseresultatet uppgick till -2 Mkr (1).
Exponering av nettotillgångar i utländsk valuta
Den omräkningsexponering som uppkommer genom investeringar i utländska nettotillgångar kan kurssäkras genom upptagande av lån i utländsk valuta eller genom terminssäkringar. Vid årsskiftet 2016 uppgick säkringar genom valutaterminer i EUR för utländska nettotillgångar i Finland till 10 MEUR (10).
Utländska nettotillgångar
Lokal valuta i miljoner | 2016 | Varav säkrat | 2015 | Varav säkrat |
NOK | 822 | – | 922 | – |
EUR | 38 | 10 | 28 | 10 |
PLN | 1 | – | 3 | – |
En 10 procentig förstärkning av Euro-kursen per 31 december 2016 skulle innebära en positiv omräkningseffekt av det egna kapitalet med 27 Mkr (16). En motsvarande förstärkning av den norska kronan skulle ge en positiv omräkningseffekt av det egna kapitalet med 87 Mkr (88). Omräkningseffekterna är beräknade på den del av de utländska nettotillgångarna som inte är säkrade. Effekterna av motsvarande valutakursförändringar på årets resultat är begränsade.
Årets valutakursdifferens i eget kapital (nettotillgångar i utländska verksamheter) uppgick till 166 Mkr (-155).
Kommersiell exponering
Internationella inköp och försäljning av varor och tjänster i utländsk valuta är begränsad till sin omfattning men kan förväntas att öka i takt med den tilltagande konkurrens som sker avseende inköp av varor och tjänster. Kontrakterade eller prognostiserade valutaflöden kan kurssäkras för de närmaste 12 månaderna. Vid årsskiftet fanns kurssäkringar avseende prognostiserade valutaflöden om 7 MEUR (6).
Då förväntade valutaflöden är kurssäkrade uppstår inga väsentliga transaktions- eller omräkningseffekter på eget kapital (annat än i påverkan på säkringsreserven) eller i årets resultat vid förändringar i valutakurser.
Aktieprisrisk
Peab är exponerat för aktieprisrisker genom innehavet i det noterade bolaget Lemminkäinen Oyj. Per balansdagen uppgick det redovisade värdet för detta innehav till 480 Mkr (310).
Kreditrisk
Med kreditrisk avses risken att förlora pengar på grund av att motparten inte kan fullfölja sina åtaganden.
Kreditrisker i finansiell verksamhet
Kreditrisken i finansverksamheten är väldigt liten då Peab enbart handlar med motparter med högsta kreditvärdighet. Det är främst motpartsrisker i samband med fordringar på banker och andra motparter som uppstår vid köp av derivatinstrument. Finanspolicyn innehåller ett särskilt motpartsreglemente i vilket maximal kreditexponering för olika motparter anges. ISDAs (International Swaps and Derivatives Association) ramavtal används med alla motparter i derivattransaktioner. Avtalen innebär att när en motpart inte kan reglera sina åtaganden enligt samtliga transaktioner avbryts avtalet och alla utestående mellanhavanden ska regleras med ett nettobelopp. ISDA-avtalen uppfyller inte kriterierna för kvittning i balansräkningen. Upplysningarna i nedanstående tabell visar finansiella instrument som omfattas av ISDA-avtal.
Koncernen, Mkr | 2016 | 2015 | ||
Finansiella tillgångar | Finansiella skulder | Finansiella tillgångar | Finansiella skulder | |
Redovisade bruttobelopp | 12 | 95 | 5 | 145 |
Belopp som omfattas av avtal om nettning | -12 | -12 | -5 | -5 |
Nettobelopp efter avtal om nettning | 0 | 83 | 0 | 140 |
Peab har under 2016 inte drabbats av några finansiella kreditförluster. Den sammanlagda motpartsexponeringen avseende derivathandel, beräknad som nettofordran per motpart, uppgick vid utgången av 2016 till 0 Mkr (0). Beräknad bruttoexponering för motpartsrisker avseende likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 1 062 Mkr (873).
Kreditrisker i kundfordringar
Risken att företagets kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga, att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kundkreditrisk. Inom byggverksamheten är kreditförlusterna normalt små tack vare ett mycket stort antal projekt och kunder där faktureringen sker löpande under produktionstiden. Koncernens kunder kreditkontrolleras innan igångsättning av ett projekt varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Koncernen har upprättat en kreditpolicy för hur kundkrediterna ska hanteras. Däri finns bland annat angivet var beslut tas om kreditlimiter av olika storlek och om hur osäkra fordringar ska hanteras. Bankgaranti eller annan säkerhet krävs för kunder med låg kreditvärdighet eller otillräcklig kredithistorik. Maximal kreditexponering framgår av det redovisade värdet i koncernens balansräkning. Totala konstaterade kreditförluster uppgick under 2016 till 14 Mkr (8). Kreditkvaliteten i ej förfallna kundfordringar som inte skrivits ned bedöms vara god.
Åldersanalys, förfallna ej nedskrivna kundfordringar
Koncernen, Mkr | 2016 | 2015 |
Ej förfallna kundfordringar | 6 612 | 5 022 |
Förfallna kundfordringar 0 – 30 dgr | 570 | 508 |
Förfallna kundfordringar 31 – 90 dgr | 284 | 466 |
Förfallna kundfordringar 91 – 180 dgr | 134 | 155 |
Förfallna kundfordringar 181 – 360 dgr | 49 | 38 |
Förfallna kundfordringar > 360 dgr | 623 | 290 |
Summa | 8 272 | 6 479 |
Nedskrivna kundfordringar
Koncernen, Mkr | 2016 | 2015 |
Ingående balans | 44 | 28 |
Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar | -10 | -7 |
Årets nedskrivningar | 17 | 23 |
Omräkningsdifferens | 0 | 0 |
Utgående balans | 51 | 44 |
För övriga finansiella fordringar finns inga förfallna fordingar av väsentliga belopp.
Kvittningsavtal
Nedanstående finansiella instrument omfattas av bindande avtal om kvittning. Avtalet om kvittning innebär att återbetalning av lån samt inlösen av preferensaktier måste ske samtidigt. Kvittning har därför skett i balansräkningen.
Koncernen, Mkr | 2016 | 2015 |
Innehav av preferensaktier i joint venture | – | 2 667 |
Räntebärande långfristig skuld till joint venture | – | -2 667 |
Summa | – | 0 |
Kapitalhantering
Peabs målsättning är att ha en god kapitalstruktur samt en finansiell stabilitet. På så sätt skapas en stabil grund för den fortsatta affärsverksamheten, vilket ger möjligheter att såväl bibehålla befintliga ägare som att attrahera nya. En god kapitalstruktur ska också bidra till att relationen med koncernens kreditgivare utvecklas på ett för alla parter bra sätt.
Kapital definieras som Eget kapital och avser eget kapital hänförligt till innehavare av andelar i moderbolaget.
Eget kapital
Koncernen, Mkr | 2016 | 2015 |
Aktiekapital | 1 584 | 1 584 |
Övrigt tillskjutet kapital | 2 576 | 2 576 |
Reserver | -153 | -504 |
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 5 373 | 4 420 |
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 9 380 | 8 076 |
Ett av Peabs finansiella mål är att soliditeten (Eget kapital dividerat med balansomslutningen) ska överstiga 25 procent. Det är styrelsens uppfattning att denna nivå är väl anpassad till Peabs verksamhet på bygg- och anläggningsmarknaden i Sverige, Norge och Finland. Målet är en del av koncernens strategiska planering. Om soliditeten varaktigt bedöms överstiga denna nivå ska kapital överföras till aktieägarna i lämplig form. Soliditeten uppgick vid utgången av 2016 till 29,7 procent (28,8).
Styrelsens ambition är att bibehålla en balans mellan en hög avkastning på det egna kapitalet, som kan möjliggöras genom en högre belåning, och fördelarna och tryggheten som en högre andel eget kapital medför. Ett av Peabs finansiella mål är därför att räntabiliteten på eget kapital (Periodens resultat hänförligt till innehavare av andelar i moderbolaget dividerat med genomsnittligt eget kapital hänförligt till innehavare av andelar i moderbolaget) ska överstiga 20 procent. Räntabiliteten på eget kapital uppgick 2016 till 20,1 procent (9,9). Det är styrelsens uppfattning att måltalet är på en långsiktigt relevant nivå för Peab. Som en jämförelse uppgick koncernens genomsnittliga räntekostnad för räntebärande upplåning inklusive derivat per 31 december 2016 till 2,6 procent (2,4).
Peabs målsättning avseende utdelning är att till aktieägarna årligen utdela minst 50 procent av resultatet efter skatt. Utdelningen ska stå i rimlig proportion till Peabs vinstutveckling och konsolideringsbehov. För år 2016 föreslås en utdelning med 3,60 kronor (2,60) per aktie. Beräknat som en andel av koncernens redovisade resultat efter skatt uppgår föreslagen utdelning till 61 procent (96). Exkluderat de 1 086 984 B-aktier som innehas av Peab AB den 31 december 2016, som ej berättigar till utdelning, innebär den föreslagna utdelningen ett totalt utdelningsbelopp om 1 062 Mkr (767). Utöver ordinarie utdelning kan kontanta extra utdelningar föreslås om styrelsen finner att medel finns som ej bedöms vara erforderliga för koncernens utveckling. Extra utdelningar kan även ske i annan form än kontanter.
Peabs innehav av egna aktier uppgick vid ingången av 2016 till 1 086 984 B-aktier, motsvarande 0,4 procent av totalt antal aktier. Peabs årsstämma beslöt den 10 maj 2016 att ge styrelsen bemyndigande att under perioden fram till nästa årsstämma förvärva maximalt ett sådant antal aktier i Peab AB att bolaget efter förvärvet innehar högst 10 procent av registrerat antal aktier i bolaget. Under 2016 har inga återköp eller avyttringar gjorts. Syftet med förvärv av egna aktier ska vara att förbättra bolagets kapitalstruktur samt att användas vid finansiering av förvärv.