Nordisk bygg- och anläggningsmarknad

Konjunkturläget i de nordiska länderna

Sverige

Även om tillväxten i svensk ekonomi gjorde en tydlig inbromsning under 2016 är läget trots allt positivt och BNP-ökningen ligger i linje med ett tioårsgenomsnitt. Tillväxten har under de senaste åren främst stimulerats av en inhemsk efterfrågan där bostadsinvesteringar samt privat- och offentlig konsumtion varit de främsta drivkrafterna. Rekordlåg räntenivå, stigande huspriser och en ökad sysselsättning har ökat hushållens konsumtion och investeringsvilja. Nu tyder mycket på att räntan har nått sin bottennivå och att inflationen sakta börjar krypa uppåt. Dessutom är det rimligt att förvänta sig en lugnare tillväxttakt för den offentliga konsumtionen och en utplaning för husbyggnadsinvesteringarna på hög nivå. En ökad osäkerhet kring utvecklingen i USA och dess inverkan på svensk export, ett eventuellt bakslag på bostadsmarknaden, där räntehöjningar och finansiella åtstramningar kan leda till priskorrigeringar och ett ökat hushållssparande är faktorer som kan inverka negativt på svensk ekonomi de kommande två åren.

Norge

Efter ett par år med svag BNP-ökning, väntas tillväxtbotten för Norges ekonomi ha nåtts under 2016. Investeringsnedgången inom oljesektorn väntas fortsätta ytterligare en tid, vilket innebär att återhämtningen för ekonomin som helhet blir måttlig. Efter en svag utveckling för bruttoinvesteringarna 2015-2016, är det rimligt att vänta sig en positiv rekyl i år. Främst är det aktiviteten inom tjänstesektorn och den varuproducerande industrin som bidrar till återhämtningen. Hushållens konsumtion har påverkats negativt av stigande arbetslöshet, svag löneökningstakt och en växande inflation. Dessa faktorer bedöms nu utvecklas i motsatt riktning, vilket kan ge positivt bränsle till hushållens konsumtionsvilja.

Finland

Efter år av ekonomisk kräftgång, tog finsk ekonomi några steg mot tillväxt 2016. Troligen är man nu igenom sin recession. Hushållens konsumtion har lyft tillväxten. Industriproduktionen har ökat för första gången på flera år. Exporten är dock fortfarande svag och den ekonomiska återhämtningen stannar troligen kring en tillväxt på cirka en procent årligen de kommande två åren. Arbetslösheten kommer sannolikt att fortsätta falla tillbaka i måttlig takt. Konsumentförtroendet har stärkts avsevärt. Under hösten 2016 låg det på sin högsta nivå på fem år. Hushållens konsumtion blir troligen drivande för tillväxten de närmaste åren, vilket gynnas av en låg räntenivå, stigande sysselsättning och ett uppdämt köpbehov. När det gäller investeringar, gynnas även dessa av lågräntemiljön och lägre investeringar inom tillverkningsindustrin vägs upp av ökat byggande.

SVERIGE – BOSTADSBYGGANDET NÅR REKORDNIVÅER

Bostadsinvesteringarna har varit drivande för den ekonomiska tillväxten 2016 och har, tillsammans med investeringar inom kontor och handel, svarat för de kraftigaste ökningarna inom husbyggnad. 2017 väntas ökningen inom husbyggnad plana ut på en hög nivå. Bostadsbyggandet är en het politisk fråga och både stimulansåtgärder och kreditrestriktioner är under utredning. Låga räntor och höga bostadspriser har haft positiv inverkan på bostadsbyggandet och med en fortsatt låg räntenivå och inlåsningseffekter på bostadsmarknaden, kommer sannolikt bostadsbyggandet att fortsätta vara på en hög nivå under 2017. Husbyggandet vad avser privata och offentliga lokaler steg också under fjolåret. Uppgången var bred och berörde i stort sett alla sektorer, med undantag för industrins husbyggande. För 2017 väntas dock en negativ rekyl. Detta på grund av inbromsande offentliga investeringar och en kapacitetsbrist i byggbranschen. Anläggningsbyggandet visar en viss positiv tillväxt 2016 med investeringar inom vatten- och reningsverk i fokus. 2017 väntas volymen ligga marginellt över 2016 års siffror.

NORGE – STABIL ÖKNING FÖR ANLÄGGNINGSINVESTERINGAR

I Norge visade de totala husbyggnadsinvesteringarna en tillväxt 2016. En drivande faktor var bostadsbyggandet, som växte kraftigt. När det gäller övriga husbyggnadsinvesteringar divergerade utvecklingen. Inom industrin ökade volymen kraftigt, som en rekyl på 2015 års svaga siffror. Offentliga lokaler, kontor och handel minskade dock. Sedan 2012 har anläggningsinvesteringarna haft en stark utveckling som fortsatte även 2016, om än i lägre takt. 2017 väntas en minskning av den totala husbyggnadsvolymen. Bostadsbyggandet följer troligen den utvecklingen, medan de offentliga investeringarna och anläggningsbyggandet spås öka.

FINLAND – UR RECESSIONEN?

Likt de andra nordiska länderna ökade husbyggnadsvolymen i Finland 2016. Upp­gången var bred och berörde i princip alla sektorer. Även avseende bostadsbyggande växte volymerna betydligt. Investeringarna inom övrigt husbyggande visar att både privat och offentligt husbyggande hade en god tillväxt i fjol, där speciellt de offentliga nybyggnadsinvesteringarna ökade kraftigt. En negativ rekyl är att vänta 2017 för den totala husbyggnadsvolymen. Däremot parkerar sig troligen bostadsinvesteringarna på en högre nivå än vad vi sett den senaste tiden. Anläggningsbyggandet har vuxit något under 2016 och även 2017 kan innebära en viss ökning.

URBANISERING OCH HÅLLBART BYGGANDE

Byggandet har stor inverkan på energianvändningen och ger avtryck i både miljö och resursanvändning. Byggnader med låg klimatpåverkan är en självklarhet och ett viktigt konkurrensmedel. För slutkunden handlar det om låga driftkostnader och en god värdeutveckling på fastigheten. Kraven och förväntningarna ökar kontinuerligt i takt med att tekniken blir allt bättre. Med en kraftig ökning av bostadsbyggandet, de snabbt växande storstäderna och en ökande befolkning, får klimatfrågan allt större betydelse. Miljö- och hållbarhetstänkandet genomsyrar byggföretagens totala verksamhet, genom hela produktionskedjan. Vid sidan av teknikutveckling och marknadskrav, sker en kontinuerlig skärpning av den påverkande lagstiftningen. Den svenska regeringen har nyligen presenterat ett förslag till nytt ramverk för klimatpolitiken. Som långsiktigt mål föreslår regeringen att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.

ANDRA STÖRRE AKTÖRER

Den nordiska byggmarknaden består till stor del av många mindre företag som agerar i hård konkurrens och på lokala marknader. Det finns ett mindre antal mycket stora och rikstäckande aktörer. Flera av dem agerar också mer eller mindre på hela den nordiska marknaden. Inom husbyggnad är de största aktörerna Peab, Skanska, NCC, Veidekke, Lemminkäiinen och YIT.

När det gäller anläggning och vägbyggande är de största aktörerna Peab, Skanska, Veidekke, norska AF, danska Per Aarsleff, NCC, Svevia, Infranord och Lemminkäinen.

Källa till text och grafik: Industrifakta

Investeringar
2012-2017

Bostadsinvesteringar
Påbörjade byggprojekt

Övriga husbyggnadsinvesteringar
Påbörjade byggprojekt

Anläggningsinvesteringar
Löpande investeringar